Humphrey Gilbert

Wikipedia

Sir Humphrey Gilbert, ca 1583

Sir Humphrey Gilbert, född cirka 1537, död 1583, var en engelsk äventyrare från Devon, som grundade den första engelska kolonin i Nordamerika. Han var halvbror till Sir Walter Raleigh.

Innehåll

1 Tidigt liv
2 Militär karriär i Irland
3 Källor
4 Litteratur
5 Externa länkar

[redigera] Tidigt liv

Gilbert var den andre sonen till Otho och Katherine Gilbert av Compton och Greenway, Devonshire. Sir Henry Sidney blev hans mentor, och han utbildade sig vid Eton och Oxford University, där han lärde sig franska och spanska, och studerade även krigskonst och navigation. Han bosatte sig i Inns of Chancery i London omkring 1560-61.

Gilberts antagna personliga motton var Quid non? (Varför inte?) och Mutare vel timere sperno (Jag föraktar förändring och rädsla), vilket visar hur han valde att leva sitt liv. Han var närvarande vid belägringen av Newhaven in Havre-de-grâce (le Havre), Normandie, där han skadades i juni 1563. I juli 1566 var han i tjänst i Irland under Sidney (då Lord Deputy) mot Shane O'Neill, men sändes senare under det året till England med rapporter till drottningen. (Se Koloniseringen av Irland och Tudors återerövring av Irland). Han kunde då visa upp sin A discourse of a discoverie for a new Passage to Cataia (publicerad i reviderad form 1576), som handlade om utforskandet av Nordvästpassagen genom Amerika till Asien, för drottningen. Han fortsatte att skriva en redogörelse om konstiga och turbulenta uppenbarelser som han hade fått under början av 1567, där han fick Salomon och Jobs vördnad och löften om att ge honom tillgång till hemlig kunskap.

[redigera] Militär karriär i Irland

Gilbert återvände till Irland och efter att O'Neill mördats 1569, utsågs han till det olönsamma uppdraget som guvernör av Ulster och medlem av det irländska parlamentet. Det var vid denna tid han skrev en petition till drottningens huvudsekreterare, Lord Burghley, för att få bli återkallad till England - "för mina ögons tillfrisknande" - men han hade fortfarande ambitioner i Irland, särskilt i Munster.

[redigera] Källor

Artikeln är, helt eller delvis, översatt från engelskspråkiga Wikipedia

[redigera] Litteratur

Richard Bagwell, Ireland under the Tudors 3 vols. (London, 1885–1890)
John O'Donovan (editor), Annals of Ireland by the Four Masters (1851)
Calendar of State Papers: Carew MSS. i., ii., (6 vols., 1867-1873)
Calendar of State Papers: Ireland
Nicholas Canny The Elizabethan Conquest of Ireland (1976); Kingdom and Colony (2002)
Cyril Falls Elizabeth's Irish Wars (1950; reprint London, 1996) ISBN 0-09-477220-7
Dictionary of National Biography 22 vols. (London, 1921–1922)