Nordamerika

Wikipedia

Nordamerika är en världsdel som omfattar den norra delen av dubbelkontinenten Amerika. Den angränsas i norr av Norra ishavet, i öst av Atlanten, i sydöst av Karibiska havet och i syd av Stilla havet. Nordamerika täcker en yta på 24 500 000 kvadratkilometer, eller ungefär 4,8% av jordens yta. I juli 2002 beräknades dess befolkning till fler än 514 600 000 invånare. Nordamerika är världens tredje största världsdel, efter Asien och Afrika, och den fjärde befolkningsmässigt, efter Asien, Afrika och Europa.

Innehåll 1 Användning 2 Geografi 3 Stater 3.1 Områden med begränsat självstyre 3.2 Tabell över stater och regioner 4 Natur 4.1 Flora 4.2 Fauna 5 Noter 6 Se även 7 Källor

[redigera] Användning

Geopolitiskt refererar "Norra Amerika" ofta till Kanada och USA tillsammans med Grönland och Bermuda, medan Centralamerika, inklusive Mexiko, utgör det nordamerikanska fastlandet söder om USA. Västindien inkluderar normalt samtliga öar i det Karibiska havet. Termen Mellanamerika används ibland för att samla ihop Mexiko, Centralamerika och Karibien.

Från ett lingvistiskt och sociopolitiskt perspektiv grupperas ofta USA, Kanada och de andra engelsktalande områdena i Amerika (Belize, Guyana och engelska Karibien) under namnet Angloamerika. Resterande länder i Nord- och Sydamerika, inklusive det mesta av Västindien, där de romanska språken talas, kallas Latinamerika.

Termen Nordamerika betyder ofta olika saker för olika människor och olika beroende på sammanhang. Termen uppfattas ofta som syftande på enbart USA och Kanada, speciellt av personer som bor i dessa länder, och exkluderar då både Mexiko och länder i Centralamerika. I dessa fall inkluderar enbart termen de andra länderna om sammanhanget gör klart att de är inkluderade. Ett exempel är handelsblocket NAFTA, som inkluderar Mexiko. Kanadensare och amerikaner talar ofta om en kollektiv "nordamerikansk kultur", som enbart beskriver kontinentens anglofona områden.

Dessa betydelsenyanser beror troligen på att USA och Kanada både kulturellt och ekonomiskt är mer lika varandra än resten av Nordamerika. Mexikaner brukar dock protestera mot detta användande, då de är medlem i NAFTA och geografiskt ligger i Nordamerika. Centralamerikaner är dock oftast nöjda med att kallas centralamerikaner, mycket då de har en gemensam historia, och de många försök till internationell integration där Mexiko oftast inte varit inblandat.

[redigera] Geografi

Nordamerika är den norra delen av Amerika, och den enda landförbindelsen till Sydamerika går vid det trånga Panamanäset, dock räknas staten Panama oftast till Nordamerika av geopolitiska skäl. Enligt vissa börjar Nordamerika inte vid Panamanäset utan vid Tehuantepecnäset, och placerar Centralamerika däremellan. De flesta ser dock Centralamerika som en region i Nordamerika, och anser Centralamerika vara för litet för att utgöra en egen kontinent. Grönland ligger geografiskt och geologiskt i Nordamerika, men anses politiskt inte vara en del av kontinenten.

[redigera] Stater

• Antigua och Barbuda
• Bahamas
• Barbados
• Belize
• Costa Rica
• Dominica
• Dominikanska republiken
• El Salvador
• Grenada
• Guatemala
• Haiti
• Honduras
• Jamaica
• Kanada
• Kuba
• Mexiko
• Nicaragua
• Panama
• Saint Christopher och Nevis
• Saint Lucia
• Saint Vincent och Grenadinerna
• Trinidad och Tobago
• USA

[redigera] Områden med begränsat självstyre

• Anguilla
• Bermuda
• Caymanöarna
• Grönland
• Guadalope
• Jungfruöarna
• Martinique
• Montserrat
• Nederländska Antillerna
• Puerto Rico
• Saint-Pierre-et-Miquelon
• Turks- och Caicosöarna

[redigera] Tabell över stater och regioner

Territoriets namn	Yta (km²)	Befolkning (uppskattning per 1 juli 2002)	Befolkningstäthet (per km²)	Huvudstad
Karibien:[1]
Anguilla (Storbritannien)	102	13 254	129,9	The Valley
Antigua och Barbuda	443	68 722	155,1	Saint John's
Aruba (Nederländerna)[2]	193	71 566	370,8	Oranjestad
Bahamas	13 940	301 790	21,6	Nassau
Barbados	431	279 254	647,9	Bridgetown
Brittiska Jungfruöarna (Storbritannien)	153	22 643	148,0	Road Town
Caymanöarna (Storbritannien)	262	44,270	169.0	George Town
Kuba	110 860	11 346 670	102,4	Havanna
Dominica	754	69 029	91,6	Roseau
Dominikanska republiken	48 730	8 950 034	183,7	Santo Domingo
Grenada	344	89 502	260,2	St. George's
Guadeloupe (Frankrike)	1 780	448 713	252,1	Basse-Terre
Haiti	27 750	8 121 622	292,7	Port-au-Prince
Jamaica	10 991	2 731 832	248,6	Kingston
Martinique (Frankrike)	1 100	432 900	393,5	Fort-de-France
Montserrat (Storbritannien)	102	9 341	91,6	Plymouth; Brades[3]
Navassaön (USA)	5	—	—	—
Nederländska Antillerna (Nederländerna)[2]	960	219 958	229,1	Willemstad
Puerto Rico (USA)	9 104	3 916 632	430,2	San Juan
Saint Christopher och Nevis	261	38 958	149,3	Basseterre
Saint Lucia	616	166 312	270,0	Castries
Saint Vincent och Grenadinerna	389	117 534	302,1	Kingstown
Trinidad och Tobago[2]	5 128	1 088 644	212,3	Port-of-Spain
Turks- och Caicosöarna (Storbritannien)	430	20 556	47,8	Cockburn Town
Amerikanska Jungfruöarna (USA)	352	108 708	308,8	Charlotte Amalie
Centralamerika:
Belize	22 966	279 457	12,2	Belmopan
Costa Rica	51 100	4 016 173	78,6	San José
El Salvador	21 040	6 704 932	318,7	San Salvador
Guatemala	108 890	14 655 189	134,6	Guatemala City
Honduras	112 090	6 975 204	62,2	Tegucigalpa
Nicaragua	129 494	5 465 100	42,2	Managua
Panama[2]	78 200	3 039 150	38,9	Panama City
Nordamerika:
Bermuda (Storbritannien)	53	65 365	1 233,3	Hamilton
Kanada	9 984 670	32 805 041	3,3	Ottawa
Grönland (Danmark)	2 166 086	56 375	0,026	Nuuk
Mexiko	1 972 550	106 202 903	53,8	Mexico City
Saint-Pierre och Miquelon (Frankrike)	242	7 012	29,0	Saint-Pierre
USA[4]	9 629 091	295 734 134	30,7	Washington, D.C.
Total	24 506 524	514 684 479	21,0

[redigera] Natur

Avsnittet beskriver naturen i Norra Amerika och Mexiko.

[redigera] Flora

Nordamerikas flora karakteriseras i synnerhet i norden av en stor likhet med gamla världens, beroende på närheten till Asien och den forna landförbindelsen med Europa. En iögonenfallande olikhet med Europas är den vida större artrikedomen i Amerika. De nordeuropeiska skogarna består av knappt 40 inhemska trädarter, de amerikanska av cirka 400. Antalet ekarter är i Europa 20, i Förenta staterna 40 och i Mexiko 50. Arterna av barrträd finns i Europa knappt mer än 10, i Nordamerika 30 eller 40. I den nordamerikanska skogen finns nästan alla Europas skogsträd, men dessutom ett stort antal arter, som är främmande i Europa, bland annat hickoryträden (Carya) med 7 arter, magnoliorna med likaledes 7 arter, tulpanträdet (Liriodendron tulipifera), douglastallen (Pseudotsuga menziesii) med flera. De båda senare samt jättetallen (Abies grandis), jättecedern (Thuja plicata) och sockertallen (Pinus lambertiana) med sina över 100 meter höga och flera meter tjocka stammar visa även vilka väldiga former nordamerikanska träd ibland kan få.

Underskogen är rikt utvecklad och består ofta av växter med originella blad och lysande blommor, såsom Rhododendron, slingerväxter, orkidéer och ormbunkar.

Den tropiska floran förekommer i Nordamerika bara i Mexikos kustland och i södra Florida, på det senare stället egentligen en kustträskflora, som förnämligast karakteriseras genom stora mangroveskogar. I övrigt står den mycket nära Antillernas flora, liksom är Mexikos växtvärld nära ansluten till Sydamerikas. Subtropisk är däremot den mexikanska höglandsfloran, som i norr går till 30° n. br. Den kännetecknas av alltid gröna ekar, lagerväxter, myrtnar, anoner och epifytiska orkidéer. Av palmer påträffas bara familjen Chamaedorea i större mängd. Det förekommer även kaktusarter, agaver, yucca och andra växter, som har förmåga att uthärda lång torka. Subtropisk är också floran i området Louisiana-Virginia, som bland annat är rikt på stora barrskogar med många arter. Den viktigaste kulturväxten är bomull, dessutom i mindre omfattning sockerrör, ris och majs.

Präriefloran består övervägande av gräs, men blandas mot öster alltmer med träd och skog. De viktigaste gräsen är grammagräset (Bouteloua oligostachya), buffelgräset (Bouchloë dactyloides), bunchgräset (Festuca scabrella), narrhöet (Panicum capillare), kanariegräset (Phalaris arundinacea) med flera. Gräsväxtens utveckling är beroende av fuktighetsmängden. Gräsmattan har efter kolonisationen fått en ny karaktär genom de många europeiska arter, som utbredd sig.

Floran kring Hudsonfloden utmärker sig därigenom, att barrträden får överhand över lövträden. Den arktiska floran på tundran karakteriseras framför allt genom sin rikedom på lavar och bildar på detta sätt en skarp motsats till den sibiriska mosstundran.

[redigera] Fauna

Den Nordamerikanska djurvärlden betecknas ofta som den nearktiska regionen. Den kan delas i 4 subregioner.

• Klippiga bergens subregion går från mexikanska golfens norra kustlinje till Kanada samt från 97° västlig längd till Sierra Nevada. Större rovdjur är puman, rödlo (Lynx rufus), den väldiga grizzlybjörn (Ursus arctos horribilis), nordamerikansk grävling (Taxidea taxus), prärievargen (Canis latrans) och katträven (Vulpes velox) och flera skunkarter. Av idisslare den i det närmaste utrotade bisonoxen, gaffelantilopen, tjockhornsfåret (Ovis canadensis) och snögeten (Oreamnos americanus). Mycket talrikt representerade är gnagarna, exempelvis präriehundar av släktet Cynomys, jordekorrar av släktet Tamias, känguruspringmöss (Dipodomys) samt flera mössarter. Fågelfaunan är jämförelsevis fattig. Kräldjur finns många, bland annat de omtalade skallerormar (Crotalus).
• Den kaliforniska subregionen som går längs Stilla havet upp till Puget Sound har de flesta djurformer lika med Klippiga bergen, men dock flera egna, som Nordamerikansk flodutter (Lontra canadensis), nordamerikansk opossum (Didelphis virginiana), samt i kustlinjens närhet havsuttern (Enhydra lutris) och det kaliforniska sjölejonet (Zalophus californianus). I hela Kalifornien räknar man i allt 120 däggdjursarter, inklusive 50 gnagare, 27 köttätare och 16 flädermöss. Fågelvärlden är rikare än i förstnämnd region, med omkring 350 arter, bland annat den kaliforniska kondorn (Gymnogyps californianus) och många kolibriarter, av vilka rostkolobrin (Selasphorus rufus) förekommer ända till Alaska. Reptilerna är ungefär desamma som i det östliga området. Av fiskar är 240 arter kända, de flesta är laxfiskar eller karpfiskar.
• Den alleghaniska subregionen från Mexikanska viken till Saint Lawrence River, utan bestämd gräns mot Klippiga bergens region (omkring 97° västlig längd), har många av de djurformer, som finns i den västligare regionen. Som karakteristiska däggdjur kan framhållas rödlo (Lynx rufus), gråräven (Urocyon cinereoargenteus), rödräven (Vulpes vulpes), skunkar, tvättbjörnen, svartbjörnen (Ursus americanus), flera slags flädermöss och ekorrar, snöskoharen, bävern, bisam (Ondatra zibethicus), många slags möss, en opossum (Didelphys virginiana) och flera underarter av kronhjorten som kallas wapiti.

Inflytandet från gamla världen framträder särskild inom däggdjurens klass. Den mycket rika fågelvärlden liknar mindre Asiens och Europas, mera däremot Central- och Sydamerikas. I södra delen förekommer många kolibriarter. Av trastarnas släkte är talrikast vandringstrast (Turdus migratorius), härmfågeln (Mimus polyglottos) och grå kattfågeln (Dumetella carolinensis). Fram till början av 1900-talet fanns vandringsduvan (Ectopistes migratorius) i stora skaror men arten utrotades snabb. Av vattenfåglar finns många flamingor samt gäss och pelikaner. Reptilernas fauna är mindre rik än fågelfaunan. Även här finns skallerormar, sköldpaddor av flera arter och mississippialligator (Alligator mississippiensis).

• Den arktiska subregionen är i avseende på djur och växter bara en del av den circumpolara zonen och har ungefär samma former som de andra arktiska trakterna. Isbjörn, fjällräv, myskoxe, polarhare (Lepus arcticus) och snöripa är karakteristiska djurformer på landet. I havet förekommer olika sälar, valar och alkor.

[redigera] Noter

1. ^ Kontinentala regioner enligt karta.
2. ^ [a b c d] Baserat på definition har Aruba, Nederländska Antillerna, Panama och Trinidad och Tobago territorier i antingen en av eller både Nord- och Sydamerika
3. ^ På grund av vulkanutbrott som inleddes 1995 förstördes stora delar av Montserrats juridiska huvudstad, varför regeringsbyggnader flyttades till Brades.
4. ^ Inkluderar staten Hawaii, som egentligen ligger i Oceanien.

[redigera] Se även

• Amerikas historia
• Nordamerikas historia
• nordamerikansk idrott
• Laurentia

[redigera] Källor

• Delar av denna artikel är baserade på artikeln Amerika/Växtvärlden ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926.^(Not)
• Delar av denna artikel är baserade på artikeln Amerika/Djurliv ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926.^(Not)