Isarnus
Wikipedia
Isarnus, död 18 september 1310, var ärkebiskop i Lunds stift 1303-1310. Isarnus var ursprungligen sydfransk präst och blev kaplan hos påven Bonifatius VIII. Han sändes 1295 till Danmark för att förhandla om ärkebiskop Jens Grands frigivning och återkom 1298 för att kungöra påvens dom i striden och lysa landet i interdikt, då Erik Menved inte ville underkasta sig domen. Isarnus blev därefter ärkebiskop i Riga. Vid förlikningen 1303, där påven satte ned den först ådömda bötessumman till en betydligt mindre, bytte Isarnus stift med Jens Grand. Han tycks ha visat stor måttfullhet och stod på god fot med kungen. Han flyttade 1310 till Salerno, där han dog samma år.
