Kärnkraftsfrågan
Wikipedia
Kärnkraftsfrågan handlar om vilken roll kärnkraften ska ha. Kärnkraftens vara eller inte vara har debatterats flitigt över hela världen, i synnerhet i samband med Harrisburgolyckan 1979 och Tjernobylolyckan 1986.
Innehåll |
[redigera] Sverige
Se kärnkraftsfrågan i Sverige.
[redigera] Alternativ
Kärnkraftsfrågan handlar i viss mån om vilka alternativ till kärnkraft som finns. Kärnkraftsmotståndare hävdar ofta att det går att minska den totala energiförbrukningen så att kärnkraften inte behövs, medan kärnkraftsförespråkare hävdar att det enda trovärdiga alternativet är elimport, och att svensk kärnkraft är miljövänligare än den importerade energin skulle vara.
Världens uranresurser är dock väldigt begränsade och uranet kommer förmodligen att ta slut inom de närmaste 50 åren. [1] Kärnkraften kan således inte betraktas som ett långsiktigt alternativ för världens stigande behov av energi.
Ett ökat användande av kärnkraft på det sätt som den drivs idag skulle så småningom leda till stigande bränslepriser när det enkelt utvunna uranet är brutet. En omställning till mer återanvändning av använt bränsle (upparbetning) i kombination med transmutation (att förstöra de långlivat radioaktiva komponenterna i använt bränsle) kan utöka ekonomin i användningen av kärnkraften med mycket lång tid men det medför radioaktiva transporter och en stor hantering med farligt material. Dessutom kan man, som i Indien, göra kärnbränsle även av torium.
I energipolitiska sammanhang kommer kärnkraften alltid att lida av att den inte är en förnyelsebar energikälla: man förbrukar en ändlig resurs (uran, torium...) även om resursen kan hushållas med så att den räcker under tusentals år.
[redigera] Europa
I Sveriges närområde har olika beslut tagits om användningen av kärnkraft. I Finland gav riksdagen 2004 tillstånd att bygga en femte reaktor vid det befintliga verket i Olkiluoto där bygget nu pågår. Liknande beslut har tagits i Frankrike. I Tyskland slöt den tidigare socialdemokratiska regeringen under Gerhard Schröder ett avtal med industrin om att fasa ut kärnkraften, vilket redan har inletts.
[redigera] Världen
I oktober 2006 fanns enligt Dagens Industri 442 reaktorer i bruk i världen. 27 reaktorer var under produktion och 6 var beslutade att stängas.
[redigera] Källor
- ^ Heinloth, Klaus, Die Energiefrage (2003), ISBN 3528131063
