Malmö

Wikipedia

Den här artikeln handlar om tätorten och staden Malmö. Se även Malmö kommun.

Malmö Siffrorna avser orten
Folkmängd(2006)	257 312
Area(2000)	6934 hektar
Landskap	Skåne
Län	Skåne län
Kommun	Malmö kommun
Församling	flera
Läge	55° 35´ N, 13° 02´ Ö

Malmö är en tätort (stad) i Malmö kommun i sydvästra Skåne. Malmö är residensstad för Skåne län och en del av Öresundsregionen.

Malmö är Sveriges till invånarantalet tredje största stad, efter Stockholm och Göteborg. Malmö tätort hade 257 312 invånare ^[1] 2006. Till tätorten räknas den sammanhållna bebyggelsen i Malmö och närbelägna Arlöv (i Burlövs kommun) men inte Oxie och andra fristående tätorter inom Malmö kommun.

Malmö kommun hade 276 244 invånare vid senaste årsskiftet.

Till storstadsområdet, "Stor-Malmö" med ca 605 000 invånare, räknas (sedan 2005) Malmö kommun, Lunds kommun, Trelleborgs kommun, Burlövs kommun, Kävlinge kommun, Lomma kommun, Staffanstorps kommun, Svedala kommun, Vellinge kommun, Eslövs kommun, Höörs kommun och Skurups kommun.

Innehåll 1 Stadsdelar 2 Historia 3 Demografi 3.1 Befolkningsutveckling 4 Näringsliv 5 Kommunikation 5.1 Vägar 5.2 Lokaltrafik 5.3 Järnväg 5.4 Flyg 5.5 Båttrafik 6 Församlingar 7 Utbildning 7.1 Se även 8 Parker 9 Sport 10 Turism 10.1 Sevärdheter 10.2 Nöje 10.3 Mat och dryck 10.4 Shopping 10.5 Stormarknader 11 Årliga evenemang 12 Tidigare evenemang 13 Planerade framtida evenemang 14 Kända personer födda i och/eller uppvuxna i Malmö 15 Se även 16 Referenser 17 Externa länkar

[redigera] Stadsdelar

Huvudartikel: Malmös stadsdelar

Malmö stad delas sedan 1996 in i 10 stadsdelar, som i sin tur är indelade i så kallade delområden, totalt 134 stycken. De kommunala stadsdelar och delområden som ligger inom tätorten Malmö utgör en bra grund för att beskriva de namngivna områden som finns i staden.

• Centrum
• Fosie
• Husie
• Hyllie
• Kirseberg
• Limhamn-Bunkeflo
• Oxie (ej en del av tätorten Malmö)
• Rosengård
• Södra Innerstaden
• Västra Innerstaden

[redigera] Historia

Huvudartikel: Malmös historia

Malmö var under 1100-talet en kyrkby som legat på platsen för nuvarande Triangeln. Vid mitten av 1200-talet anlades en stad vid kusten som övertog byns namn. Staden kan ha anlagts av den danske ärkebiskopen som en kommunikationsort mellan kyrkans stad Köpenhamn och Lund. Det rika fisket i Öresund bidrog till stadens mycket kraftiga expansion runt åren kring 1300. Malmö övertog mer och mer från Lund rollen som den viktigaste staden i Skåne. Under 1500-talet inföll stadens andra stora ekonomiska glansperiod.Tunnelkomplexet vid Adelgatan och Sankt Petrikyrkan från 1300-talet är de äldsta bevarade byggnaderna i Malmö. Därefter kommer en del 14- och 1500-talshus i centrum. Malmöhus slott byggdes under denna period. Under den s.k. Grevefejden 1534-1536 spelade Malmö en avgörande roll i försöken att få återinsatt den avhållne kungen Kristian II. Malmö förlorade kampen. Den nye kungen Kristian III lät gräva en vallgrav runt slottet Malmöhus och uppkastade också slottets vallar samt uppförde fyra kraftiga kanontorn för slottets beskydd. Här inlades en stark garnison. Malmöhusgardet är i dag en militärhistorisk förening som på ett tidstroget och unikt sätt försöker åskådliggöra slottets soldatliv på 1500-talet.

I samband med Roskildefreden 1658 hamnade staden utvecklingsmässigt i bakvatten. Först i slutet av 1700-talet, när Frans Suell tog initiativet till att bygga en riktig hamn i Malmö, började staden att återhämta sig för att sedan börja växa på allvar i mitten av 1800-talet.

Södra stambanan fick sin sydliga ändstation i Malmö, på grund av närheten till kontinentfärjorna och Köpenhamn. Det skedde ungefär samtidigt som utresevillkoren till Danmark lättas. En rad tullagar som införts i Skåne för att hindra handel och kontakt med Danmark upphör vid denna tid. 1870 passerade Malmö Norrköping som rikets tredje stad. En lång tid därefter finns en stark rivalitet mellan arbetarstäderna Malmö och Norrköping, vilket inte minst syntes när fotbollslagen möttes i Fotbollsallsvenskan på 1950-talet. Skillnaden mellan städerna är nu så stor att det knappast är relevant att jämföra städerna längre.

I mitten av 1800-talet expanderade staden också utanför kanalerna, som dock behölls för rekreation och som vackert inslag i stadsbilden. Stadsdelar som Lugnet och Rörsjöstaden, avsedda för arbetarna respektive borgarna, började byggas.

Kring sekelskiftet skedde stora kommunala satsningar, som tillkomsten av elektricitetsverk och ett nytt gasverk. Man elektrifierade hästspårvägen, byggde ut kloakverket och inrättade ett kommunalt slakthus. En stor höjdpunkt var Baltiska utställningen år 1914 vilken hölls på platsen för nuvarande Pildammsparken. Inför utställningen skedde stora satsningar även i andra delar av staden. Spårvägsnätet utvidgades, nya broar byggdes och stenläggningen i gatorna gjordes om. Det byggdes nya hotell och andra byggnader och husfasader renoverades. Året därpå inkorporerades Limhamns köping av Malmö stad.

Staden fortsatte att växa under mellankrigstiden, trots depression och näringslivskriser. Socialdemokraterna, med Nils Persson i spetsen, tog makten i stadsfullmäktige 1919, en position som de behöll fram till 1985. Under samma tid tillkom Bulltofta som blev stadens och Sveriges första riktiga flygplats.

Efter andra världskriget kom nästa tillväxtboom, som varade fram till 1970-talet. På 1950-talet tillkom nya bostadsområden som Mellanheden och Augustenborg, samtidigt som Simhallsbadet (nuvarande Aq-va-kul) och Malmö Stadion byggdes. Något senare tillkom bostadsområdena Segevång och Lorensborg. På 1960-talet påbörjades uppförandet av mastodontbyggen som Rosengård och Lindängen inom ramen för Miljonprogrammet, som kom att utsättas för skarp kritik redan innan de färdigställts. Samtidigt genomfördes omfattande rivningar av äldre bebyggelse i centrala staden, då områden som Lugnet revs. I Gamla staden genomfördes storprojekt som Caroli City och kvarteret Erik Menved, vilka av många betraktas som Malmös största misstag. På 1960-talet tillkom även Kronprinsen, som kan betraktas som dåtidens motsvarighet till Turning Torso. Det blev snabbt ett av Malmös populäraste områden trots att kritikerna avfärdade projektet redan på planeringsstadiet. Rivningarna fortsatte på olika håll i staden fram till 1980-talet och lämnade ofta stora ”bombhål” efter sig.

Än idag har delar av staden inte helt hämtat sig från den periodens rivningsvåg, även om insatser numera görs för att bygga igen ”bombhålen”^{[källa behövs]}. Idag är höghus mer accepterat i Malmö. Staden har sedan 1800-talet haft gott om torn, kampaniler och industriella byggnadsverk som reser sig högt i skyarna på den annars så platta slätten.

Under 1970-talet drabbades Malmö av flera kriser. En utflyttningsvåg åderlät staden på tusentals personer varje år. Det var framförallt medelklassens barnfamiljer som sökte sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö eftersom Malmö kommun inte upplät tillräckligt många byggklara tomter för villor utan prioriterade flerbostadsbyggen för att spara på den värdefulla marken. Samtidigt började Kockums varv, som under 1970-talet var stadens största arbetsgivare, att skära ned på antalet anställda fram till 1986, då produktionen helt upphörde. Även andra industrier som textilindustrin och kalkbrottet i Limhamn påbörjade en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varade omkring 1975–1995, med avbrott för ”kasinoekonomin” i slutet av 1980-talet. Då byggdes bland annat Sheratonskrapan vid Triangeln (numera Hilton) med glashiss i 20 våningar. En SAAB-fabrik byggdes på samma område där Kockums en gång hade legat. När fabriken väl var igång lades den ned efter att man gjort 200 bilar i testproduktion och Sverige drabbades av lågkonjunkturen 1991. SAAB-fabriken ersattes av Malmömässan.

1990–1994 förvärrades krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvann när mycket av det som fanns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin på Limhamn lades ned. Stadens befolkning ökade dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid till följd av en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befann sig i inbördeskrig.

1995 blev ett genombrottsår när krisen vände. Under året påbörjades byggandet av Öresundsbron, vilket gav arbetstillfällen i en byggbransch som hade drabbats hårt av byggkrisen i det tidiga 1990-talet. Samma år beslutades även att Malmö skulle få en från Lund fristående högskola med egna utbildningar. Det talades rentav om att Malmö högskola ska få bli ett eget universitet vilket gladde lokalpolitikerna. Samtidigt bestämdes även att hålla en bomässa, Bo00, som senare blev Bo01, och att Kockumskranen skulle flytta från Malmö hamn.

2000 invigdes Öresundsbron. 2001 hölls Bo01, som blev en ny stadsdel i Malmö. 2002 flyttades Kockumskranen till Sydkorea. Nedmonterandet av Kockumskranen blev symbolen för att det gamla ”Arbetarmalmö” försvunnit. 2005 påbörjades byggandet av Citytunneln som byggs för att underlätta tågtrafiken mellan Malmö och Köpenhamn, samt lokaltrafiken mot Ystad och Trelleborg. Framtiden upplevs av många som tveeggad i Malmö. Samtidigt som staden har genomlevt en tillväxtperiod man inte har sett sedan rekordåren på 1960-talet är det fortfarande stora skillader i arbetslöshet mellan olika grupper och områden. Den öppna arbetslösheten var 5,5 procent år 2005 (årsgenomsnitt). Malmö är en segregerad stad, delad i en östlig och en västlig del där de mer välbärgade stadsdelarna finns i den västra. Under de senaste åren har kommunen byggt en del villaområden i Husie och Riseberga för att försöka skapa en balans mellan östra Malmö och västra Malmö. Om det på 1950-talet handlade om arbetarklass och borgarklass är segregeringen idag mer mellan invandrare och svenskar.

Litteratur

• Samlingsverket "Malmö stads historia" del 1-8. Malmö 1977-1995.
• Sven Rosborn: Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Göteborg 1984.

Externa källor

• Malmö historia i Fotevikens Museums databas.

[redigera] Demografi

Efter 1971, då Malmö kommun hade 265 000 invånare, sjönk befolkningen till 229 000 i 1985 ^[2]. Efter detta började den stiga igen, och hade passerat det tidigare rekordet vid 2003 års folkräkning, då den hade 265 481 invånare.^[3]Per den 1 november 2006 var Malmö kommuns befolkningsmängd 275 564.^[4] Befolkningen tros stiga över 281 000 invånare till 2010.^[5]

Malmö är en multikulturell stad. I Malmö talas cirka 100 språk och 166 olika nationaliteter finns representerade. Andelen invandrare är störst i de östra stadsdelarna, men 80 procent av Malmös invandrare bor någon annanstans än i den medialt uppmärksammade stadsdelen Rosengård och samtliga tio stadsdelar har en högre andel invandrare än riksgenomsnittet. 70 590 eller 26 % av hela kommunens befolkning var 2006 födda utomlands. De största invandrade grupperna kommer från följande länder:

1. Forna Jugoslavien (9 160)
2. Irak (6 153)
3. Danmark (5 815)
4. Polen (5 508)
5. Bosnien-Hercegovina (5 451)
6. Libanon (3 029)
7. Iran (2 871)
8. Ungern (1 837)
9. Finland (1 696)
10. Tyskland (1 689)

2005 var Malmö Sveriges tredje största kommun baserat på antal födda i utlandet ^[6]

[redigera] Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i tätorten Malmö
År			Invånare
1990			223 663
1995			234 599
2000			248 520
2005			258 020
Källa: SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2005.

[redigera] Näringsliv

	Det saknas källhänvisningar i det här avsnittet.
	Du kan hjälpa till genom att ange källor för faktauppgifterna som anges i artikeln.

Den tunga industrin har tidigare varit betydande för Malmö. Bland annat varvsindustrin och Kockums har varit en central del i Malmös näringsliv. Idag är situationen annorlunda.

Malmö är mitt uppe i en förvandling från industri- till kunskapsstad. Näringslivet karakteriseras inte längre av ett fåtal stora företag utan av många små. Privata tjänsteföretag är den sektor som växer snabbast. Starka sektorer i Malmö är logistik, detalj- och partihandel samt bygg- och fastighetsmarknad. Det kunskapsintensiva företagandet i Malmö omfattar flera välrenommerade företag inom bio- och medicinteknik, miljöteknik, IT och digitala media.

I Malmö fanns år 1820 tre tobaksfabriker. Störst och äldst var Suells tobaksfabrik, som grundades 1726. Den var fortfarande en av Sveriges största år 1981. I 186 år ägdes den av familjerna Suell och Kockum. De flesta tobaksarbetarna var kvinnor och barn, år 1839 var två tredjedelar barn. Det tillverkades cigarrer, spunnen och kardustobak samt snus.

Liksom svärfadern Erenst Hindrich Stein, som i många år drev tobaksfabrik, skaffade sig Frans Suell d ä den 26 juli 1726 kungligt privilegium att driva en "tobaksmanufaktur", samma dag som handelsmannen David Sölscher och konsorter skaffade sig ett liknande privilegium. Suell drev sin tobaksfabrik i sin fastighet på Adelgatan. Omkring 1739 sammanslogs Suells fabrik med den sölscherska och 1741 med handelsmannen Mathias Morsings fabrik.

Tobaksfabriken övertogs av Niclas Suell i mitten av 1740-talet. Då Niclas Suell dog köptes fabriken av Henrik Falkman och 1771 blev Frans Suell d y. delägare.

Lorens Kockum som var gift med Suells dotter, hade tagit över tobaksfabriken 1821. Då han dog 1825 övertogs den av Frans Henrik Kockum, endast 22 år gammal. Efter Frans Suells död 1817 hade fabriken skötts några år för dödsboets räkning, men under Lorens Kockums chefskap 1821-1825 hade fabriksrörelsen gått alltmer tillbaka. För fabrikens skötsel förskaffade sig Frans Henrik Kockum den 16 oktober 1826 Kommerskollegiums tillstånd att i Malmö driva tobaks- och snusfabrik. Fabriken blomstrade upp på nytt och gick stadigt framåt. F H Kockums Tobaksfabrik blev aktiebolag 1866, disponenter blev L P och F H Kockum, fabriken låg sedan 1874 på hörnet av Väster- och Mäster Johansgatorna.

[redigera] Kommunikation

[redigera] Vägar

Det går att komma till Malmö via E6, E20, E22, E65, Riksväg 11 och Länsväg 101. E20 går dessutom via Öresundsbron från Köpenhamn. E22 från Malmö till Lund är Sveriges äldsta motorväg och är byggd 1953.

[redigera] Lokaltrafik

Huvudartikel: Malmö stads spårvägar

Lokaltrafiken i Malmö startade 1887 i form av hästspårvägstrafik, vilken drevs av det privatägda Malmö Spårvägs AB. Den första linjen sträckte sig från Hamnen via Stortorget och Gustav Adolfs torg till Södervärn. År 1890 invigdes en ny sträcka från Stortorget via Drottningtorget till Värnhem och fyra år senare utbyggdes denna linje till Östervärns järnvägsstation. Hästspårvagnarna var gula. År 1898 kompletterades hästspårvägstrafiken med en hästomnibuslinje mellan Stortorget och Fridhem vilken drevs av Malmö Omnibus AB.

År 1905 kommunaliserades spårvägen och Malmö stads spårvägar (MSS) bildades. MSS började omedelbart förbereda övergången till elektrisk drift. I februari 1907 togs de sista hästspårvagnarna ur trafik och i september 1907 hade man färdigställt följande linjenät:

• Linje 1: Lundavägen - Gustav Adolfs torg - Södervärn
• Linje 2: Hamnen - Gustav Adolfs torg - Ystadsvägen
• Linje 3: Ringlinjen
• Linje 4: Möllevången - Gustav Adolfs torg - Fridhem

Dessa linjer trafikerades med gröna spårvagnar, och tillkomsten av linje 4 innebar också att hästomnibustrafiken upphörde. Linjenätet utbyggdes efterhand och spårvägstrafiken nådde sin största utsträckning under tidigare delen av 1930-talet. Då fanns följande linjer:

• Linje 1: Lundavägen - Gustav Adolfs torg - Rosengårdsstaden
• Linje 2: Hamnen - Gustav Adolfs torg - Ystadsvägen
• Linje 3: Ringlinjen
• Linje 4: Gustav Adolfs torg - Limhamn
• Linje 6: Värnhem - Hohög
• Linje 7: Schougens bro - Frihamnen.

År 1929 hade dock MSS börjat driva busstrafik och efterhand kom spårvägslinjerna att försvinna och ersättas av busstrafik, samtidigt som nya busslinjer tillkom. Linje 2 nedlades 1936 följt av linjerna 6 och 7 år 1949. År 1957 nedlades linje 1 på sträckan Gustav Adolfs torg - Lundavägen och 1964 ersattes spårvagnarna på linje 3 av bussar. Vid högertrafikomläggningen 1967 upphörde den återstående delen av linje 1 (Gustav Adolfs torg - Rosengårdsstaden) och därefter återstod endast spårvägstrafiken på linje 4, vilken upphörde 1973. År 1971 hade också MSS ändrat namn till Malmö Lokaltrafik (ML), som således från 1973 bedrev all trafik med bussar.

Sommaren 2005 förändrades Malmös stadsbusslinjenät genomgripande. De nya busslinjerna följer delvis samma sträckningar spårvägslinjerna en gång gjorde.

Trafikansvaret ligger numera hos Skånetrafiken, för vilket olika privata bussföretag kör Veolia Transport och Arriva. Stadsbussarna är gröna i Malmö liksom i andra städer i Skåne. För regiontrafiken finns det gula bussar som går till de flesta orter inom Skåne.

[redigera] Järnväg

Malmö är en viktig järnvägsknut inom både Skåne och Öresundsregionen. Från Malmö går tåg till Köpenhamn, Berlin, Stockholm, Kalmar och Göteborg. Det går också tåg till Karlskrona, men fram till och med sommaren 2007 går tågen endast till Kristianstad på grund av elektrifieringsarbete på Blekinge kustbana. Tack vare Öresundsbron är tågtrafiken mycket tät till Danmark med cirka tre tåg varje timme till Köpenhamn under dagtid och ett tåg i timmen nattetid. Även den lokala tågtrafiken till övriga Skåne från Malmö är tät med Pågatåg och Öresundståg. Öresundstågen utgår vanligen från Helsingör, går längs Kystbanen ner till Köpenhamn för att sedan efter att ha korsat Öresund antingen ha Malmö som slutstation eller fortsätta mot Göteborg, Kristianstad eller Kalmar.

Järnvägen till Lund öppnades den 1 december 1856. Den blev skulle det visa sig en katalysator för stadens långvariga uppsving.

2005 påbörjades arbetet med Citytunneln i staden som ska stå klar 2011. Tunneln är tänkt att "bygga bort" säckstationen Malmö C genom att tågen mot Köpenhamn ska passera där. Två nya stationer planeras också, en underjordisk vid Triangeln och en i Hyllie.

Malmö har för närvarande två järnvägsstationer för fjärrtrafik och ytterligare tre för lokaltrafik. Malmö centralstation och Svågertorp är stationer där fjärrtågen stannar. Den senare stationen är tänkt som ett provisorium och ska ersättas av stationen i Hyllie när den är klar. På Östervärn, Persborg och Oxie station stannar lokaltåg av typen Pågatåg på väg mot Ystad och Simrishamn.

[redigera] Flyg

30 km från Malmö ligger Malmö-Sturup flygplats. Reguljärtrafiken trafikerar främst Stockholm och London. Sedan något år finns direktflyg till Warszawa. Chartertrafik förekommer till ett flertal semesterorter, däribland Nice och Mallorca. För utrikesflyg är Köpenhamns flygplats Kastrup den mest använda. Innan Öresundsbron öppnades gick svävare, en sorts fartyg på luftkuddar, mellan Malmö Hamn och en hamn vid Kastrups flygplats som passagerare på väg till Kastrup brukade använda. Idag har den före detta svävarterminalen istället blivit en terminal för fjärrbusstrafiken.

[redigera] Båttrafik

Det går dagliga lastbilsfärjor till Travemünde. Innan Öresundsbron byggdes fanns betydande båttrafik till Danmark, bilfärjor från Limhamn och passagerarbåtar från Centrum.

[redigera] Församlingar

• Malmös församlingar är indelade i Malmö Norra kontrakt och Malmö Södra kontrakt i Lunds stift. I Malmö finns även två katolska församlingar, Vår Frälsares församling och Maria i Rosengård, samt Malmö synagoga och Malmö moské. Det finns även ett antal frikyrkor i Malmö däribland Frälsningsarmén, Pingstkyrkan Europaporten, Korskyrkan, Hylliepark Kyrkan och Öresunds Kyrkan.

[redigera] Utbildning

Till skillnad från de andra storstäderna i Sverige saknade Malmö länge högre utbildningar, då närliggande Lunds Universitet anses ha täckt behoven av högre utbildning i regionen. Malmö högskola har vuxit kraftigt under 1990-2000talen. Frågan om universitetsstatus har varit aktuell men kommer troligen inte att ges till Malmö under de närmaste åren. Vissa högre medicinska och humanistiska utbildningar har dock bedrivits länge i staden, bland annat finns en tandläkarhögskola och en lärarhögskola.

För närvarande finns fjorton kommunala gymnasieskolor och 65 grundskolor. Till detta kommer ett antal friskolor och fristående gymnasieskolor.

[redigera] Se även

• Malmö högskola med 21 000 studenter 2004.
• World Maritime University FN-drivet utbildningscentrum som utbildar studenter inom marina forskningsfält.

[redigera] Parker

Malmö framställer sig gärna som "Parkernas stad". Exempel är:

• Kungsparken - Kung Oscars park, invigdes 1872
• Slottsparken - bredvid Malmöhus Slott, invigdes 1900
• Beijers park - anlades 1885
• Pildammsparken - anlades efter Baltiska utställningen 1914
• Öresundsparken - invigdes på 1920-talet
• Folkets park - En grön oas och en familjevänlig nöjespark
• Kroksbäcksparken - invigdes på 1970-talet
• Bulltoftaparken - Naturpark invigd på 1980-talet
• Käglingeparken - Naturområde i Malmös utkant
• Scaniaparken - invigd på 1990-talet
• Sibbarps stora badpark - invigdes på 1950-talet
• Rönneholmsparken - omger Rönneholmsgården, byggd på 1800-talet
• Rörsjöparken - omger Rörsjöstaden, byggd på 1890-talet
• Stapelbäddsparken - invigdes hösten 2005

[redigera] Sport

Huvudartikel: Sport i Malmö

Som sportstad är Malmö mest berömd för Malmö FF i fotboll och, efter 1990 även Malmö Redhawks i ishockey.

[redigera] Turism

[redigera] Sevärdheter

Medeltid

• Sankt Petri kyrka, från 1300-talet.
• Tunneln från tidigt 1300-tal.
• Krämarekapellet från 1460-talet.
• Koggmuseet ett medeltidscentrum med två koggar.

1500-tal

• Malmöhus slott från 1520-talet med konst-, natur- och historiskt museum, samt det intilliggande Tekniska museet.
• Jörgen Kocks hus vid Stortorget från 1522-24.
• Rosenvingeska huset vid Västergatan från före 1534.
• Niels Kuntzes hus vid Östergatan från 1530-talet.
• Kompanihuset invid rådhuset från 1539.
• Malmö Rådhus vid Stortorget från 1546.
• Thottska huset vid Östergatan från 1558.
• Residenset vid Stortorget från sent 1500-tal.
• Flensburgska huset vid Södergatan från 1596.

1600-tal - 1800-tal

• Hedmanska gården vid Lilla torg.
• Kvarteret S:t Gertrud vid Östergatan.
• Diedenska huset vid Östergatan från 1620-talet.
• Lilla Torg med sina restauranger och uteserveringar.
• Annellska huset vid Jacob Nilsgatan från 1705.
• Faxeska huset vid Lilla torg från 1760-talet.
• Katrinetorps herrgård söder om city med sin vackra parkanläggning från 1813.
• Apoteket Lejonet vid Stortorget från 1890-talet.

1900-tal - nutid

• Öresundsbron från Lernacken till Köpenhamn.
• Västra hamnen, namnet på stadsdelen som byggdes upp i och med Bomässan Bo01.
• Turning Torso, Sveriges och en av Europas högsta byggnader av Santiago Calatrava från 2005. Tyvärr inte tillgängligt för besökare.
• Ribersborgsstranden, "Ribban", ligger i Västra innerstaden och är en mycket populär badstrand.
• Ribersborgs kallbadhus, som invigdes 1898 och är öppet året runt.
• Klagshamns badstrand - ett av Europas renaste badvatten.
• Museispårvägen i anslutning till Tekniska museet.
• Malmö stadsbibliotek med sina 3 byggnader: Slottet från 1901, samt Cylindern och Ljustes kalender av Henning Larsen från 1997.
• Malmö Högskolas hus Orkanen med högskolans bibliotek på femte våningen. Byggnaden är belägen vid Hjälmarekajen och ritad av Diener & Diener Architekten från Schweiz.
• Malmö musikteater ritad av Sigurd Lewerentz (tillsammans med David Helldén och Erik Lallerstedt) från 1944.
• Malmö Konsthall ritad av Klas Anshelm från 1974.
• Malmöfestivalen som äger rum i mitten av augusti varje år.
• Möllevången med sin torghandel, butiker och restauranger från hela världen.
• Folkets Park, Sveriges första folkpark från 1891.
• Limhamns kalkbrott var en gång Europas största dagbrott. Det är 1600 meter långt, 800 meter brett och 60 meter djupt.
• Slottsparken från 1900 med Carl Milles staty Pegasus, avtäckt 1950.
• Pildammsparken är den största av alla Malmös parker. Anlades 1914 efter Baltiska utställningen.
• Fiskehoddorna intill Teknikens och Sjöfartens Hus där man kan handla färsk fisk i gamla klassiska fiskehoddor.
• Slottsträdgården bakom Malmöhus slott med sitt café och försäljning av grönsaker och blommor.

[redigera] Nöje

Restaurang Kungsparken byggdes 2001 om till kasino, Malmö fick därmed ett av Sveriges fyra statliga kasinon. Slagthuset är ett nöjescentrum, komplett med hotell och kontor som hyser minimässor, konferenser, marknader, uppträdanden, teater och inte minst Malmös största nattklubb. Axels Tivoli, som ligger i Folkets Park, har många åkattraktioner för de yngre. Det nya pariserhjulet är norra Europas högsta, 45 m. I övrigt har folkparken ett terrarium (Malmö Reptilcenter), dansstället Amiralen, restaurang Far i Hatten, Nöjesteatern, minigolfbanor med mera. Varje sommar hålls dessutom en loppmarknad i parken. Aq-va-kul i Malmö är Skandinaviens största inomhusbad, med äventyrsbassäng, solarium och Nautilusgym. Malmö har fem biografer. Däribland den största biografen Royal. I området kring Möllevången hittas många av stadens pubar och nattklubbar så som, Inkonst, Kulturbolaget, Chockladfabriken, Caribe Creole, Volym, Bodoni och Pizzeria Rex.

[redigera] Mat och dryck

Malmö har mer än 600 restauranger, caféer och barer, där många återspeglar det mångkulturella utbudet. Kända är Översten, i skyskrapan Kronprinsen, den prisbelönta krogen Årstiderna, Rådhuskällaren, Thott's, Chez Olgas, Restaurang Möllan, M/S Dockan, Casa Mia (Italienskt), Indian Side (Indiskt) och Dionysos (Grekiskt). Det finns sju McDonalds-restauranger i Malmö, och ytterligare åtta inom Stor-Malmö. Även åtta Burger King (den första i Sverige), tre Subway och en av Pizza Huts tio svenska restauranger ligger i Malmö. Utöver detta finns ett åttiotal pizzerior, mer än femtio konditorier och bagerier samt ett stort antal gatukök och kiosker.

Sedan 2004 kan rikets tredje stad även stoltsera med sin egen Malmö Akvavit.

[redigera] Shopping

Malmö hyser drygt 800 citybutiker och varuhus. Köpcentrum:

• Burlöv Center (i Burlövs kommun)
• Caroli City
• Hansacompagniet
• Jägersro Center
• Kronprinsen köpcenter
• Mobilia
• Storgatan
• Svågertorp
• Triangeln

[redigera] Stormarknader

Coop Forum finns inom Malmö kommun på två platser, dessa är vid Malmö Stadion och på Jägersro Center. Inom Stor-Malmö finns Coop Forum även på Burlöv Center i Arlöv. Ett nytt Coop Forum-varuhus planeras i den nybyggda stadsdelen vid Hyllie

ICA Maxi finns inom Malmö kommun på tre platser, dessa är i Hindby, i Västra hamnen och i det nybyggda området Toftanäs. Inom Stor-Malmö finns ICA Maxi på Center Syd i Löddeköpinge och i Trelleborg.

City Gross finns inom Malmö kommun på Rosengård centrum.

Willys finns inom Malmö kommun i Katrinelund och i Limhamn.

[redigera] Årliga evenemang

• Malmöfestivalen - föregångaren till många av Sveriges sommarfestivaler. En vecka med drakbåtstävlingar, gratis konserter, shower, dans, teater och mycket annat. Dessutom kantas gator och torg av allehanda stånd med försäljning av allt från träskor till krokodilbiffar, en tradition sedan 1985

[redigera] Tidigare evenemang

• Under perioden 15 maj - 4 oktober 1914 hölls Baltiska utställningen, en konstindustri- och hantverksutställning i Malmö. Vissa lämningar från denna utställning finns kvar i Pildammsparken.

• I Malmö hölls det flera fotbollsmatcher under Fotbolls-VM 1958. Malmö Stadion var då arenan för dessa matcher, bland annat en semifinal.

• Eurovisionsschalgerfestivalen 1992 hölls i Malmö år 1992, det efter att Carola hade vunnit för Sverige året innan. Festivalen hölls i Malmö isstadion, där Malmö hade vunnit SM-guld i ishockey en tid innan festivalen.

[redigera] Planerade framtida evenemang

• Fotbolls-EM 2016 kan komma att hållas i Sverige och då även i Malmö. Skulle Sverige vara värdland så spelas troligtvis en del av fotbollsmatcherna i den nya arenan Nya Malmö Stadion

• Sommar-OS 2024 planeras att arrangeras i Öresundsregionen, då tillsammans med Danmark och Sverige. Malmö kan då bli en viktig del i detta OS.

[redigera] Kända personer födda i och/eller uppvuxna i Malmö

• Ola Kimrin, amerikanskfotbollsspelare
• Zlatan Ibrahimović, fotbollsspelare
• Sven Melander, journalist, programledare, skådespelare
• Björn Ranelid, författare, Poet
• Mikael Wiehe, sångare, låtskrivare
• Eva Rydberg, skådespelerska
• Jan Malmsjö, skådespelare
• Bo Widerberg, regissör
• Leif Silbersky, advokat, författare
• Nils Poppe, skådespelare
• Anita Ekberg, skådespelerska, Hollywoodstjärna
• Percy Nilsson, affärsman, ishockeylagsägare
• Edvard Persson, skådespelare, sångare
• Nisse Hellberg, musiker, sångare, låtskrivare
• Jalle Lorensson, musiker
• Clemens Altgard, författare
• Luciano Astudillo, riksdagsman
• Per Albin Hansson, politiker
• Hjalmar Gullberg, författare
• Alexander Roslin, konstnär
• Claus Mortensen, dansk luthersk reformator
• August Palm, socialdemokratisk pionjär
• Jörgen Kock, borgmästare och myntmästare
• Jan Troell, regissör
• Gustav Möller, politiker
• Anders Österling, diktare
• Jacques Werup, författare
• Fredrik Ekelund, författare
• Sven-Olof Lorenzen, författare
• Harry Kullman, författare
• Mikael Grapenholt, Politiker
• Leif Jönsson, Politiker
• Lukas Moodysson, Regissör
• Kristian Lundberg, Författare, Poet
• Måns Zelmerlöw, Artist
• Carolina Gynning, programledare

[redigera] Se även

• Spårvägsstäder i Sverige
• Stormalmö
• Öresundsregionen
• Lista över tätorter i Sverige efter folkmängd
• HMS Malmö

[redigera] Referenser

1. ^ Statistik från Region Skåne
2. ^ Nationalencyklopedin, artikeln Malmö
3. ^ "Malmö stad folkmängd"
4. ^ [1]
5. ^ Befolkningsprognos
6. ^ 1: Haparanda kommun (40%), 2: Botkyrka kommun (33%) 3: Malmö kommun(25%), 4:Södertälje kommun (25%), 5: Huddinge kommun (22%) MALMÖBOR MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 jan 2005

[redigera] Externa länkar

• Svenska Wikitravel har reseinformation om Malmö

• Malmö stad
• Mitt Malmö Stadsguide med evenemang, väderprognos, bioprogram och lokala nyheter.
• Västra Hamnen i Malmö
• Allt du vill veta i Malmö
• iMalmo Community