Kommunfullmäktige
Wikipedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt bör skrivas utifrån ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten. Se diskussionssidan för mer information. |
Kommunfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i svenska kommuner, vald i direkta val av de i kommunen folkbokförda invånarna. Kommunfullmäktiges arbetsformer regleras i Kommunallagen.
Ledamot av kommunfullmäktige måste vara bosatt i kommunen och vara minst 18 år gammal. Den förtroendevalda kan tituleras kommunfullmäktig men kallas vanligen fullmäktigeledamot. Det finns inget medborgarkrav på en ledamot av fullmäktige, men både för att få rösträtt och vara valbar krävs att man har permanent uppehållstillstånd och varit skriven i Sverige de senaste tre åren.
Kommunfullmäktige leds av en ordförande och en eller flera vice ordförande. Fullmäktiges storlek varierar från 31 ledamöter i kommuner med färre än 12 000 invånare till 101 ledamöter i Stockholm. Den vanligaste dagen för fullmäktigesammanträden runt om i landet är måndagar eftersom det förr var vanligt att riksdagsledamöter också satt i sin kommuns fullmäktige. (Det är också en förklaring till att riksdagsledamöterna fortfarande är lediga på måndagar)
Fullmäktige är från början en gammal pluralform av ordet fullmäktig (person med fullmakt).
Före kommunreformen som genomfördes den 1 januari 1971 fanns tre typer av kommuner och motsvarande organ hette då "kommunalfullmäktige" i köpingar och landskommuner och "stadsfullmäktige" i städer. Båda institutionerna inrättades genom förordningar av år 1862 och trädde i kraft med ingången av 1863.
Jämför också artiklarna om kommunalstämma och Allmän rådstuga.
