Kurator (akademisk)

Wikipedia

Vid de svenska universitet som har ett nationssystem (dvs. universiteten i Uppsala och Lund) kallas, sedan 1600-talet, ordförande för en "nation" kurator. I Uppsala bär ordföranden titeln förste kurator, kassaförvaltaren andre kurator och oftast bibliotekarien, eller i modern tid, den som är ansvarig för nationens dagliga resturang- och festverksamhet tredje kurator. I Lund används titlarna kurator respektive prokurator. Sammanträde mellan samtliga förste kuratorer vid ett universitet kallas i Uppsala kuratorskonvent och i Lund kuratorskollegium (jfr Konvent). Ur detta kuratorskonvent har, särskilt i Uppsala, utvecklats en representation för studentkåren, i det att till en början kurator för Stockholms nation och sedermera en av konventet vald kurator som curator curatorum blev kårens ordföranden. Denna sed bröts dock då kuratorskonventet och studentkåren lade fast sina olika verksamhetsområden i början av 1960-talet.

I äldre tider var det sed, att en nation valde någon högättad studerande, som tillhörde densamma, till curator honorarius eller curator illustris (hederskurator). I Preussen var kurator titeln på en person (någon hög ämbetsman), som å statens vägnar utövade överinseende på ett universitet. Vid Lunds universitet fanns från dess stiftelse (1666; det trädde i verksamhet först 1668) till 1676 två "kuratorer", som å kanslerns vägnar handhade den närmaste överstyrelsen. Ett försök att införa sådana vid Uppsala universitet blev av universitetet lyckligen avböjt.