Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Universitet - Wikipedia, den fria encyklopedin

Universitet

Wikipedia

Universitet är ett högre lärosäte med forskning och utbildning; i Sverige motsvaras det administrativt av att lärosätet tilldelats samtliga vetenskapsområden. Den äldre fakultetsindelningen har inte längre någon betydelse i Sverige.

Ordet universitet kommer etymologiskt sett från latin, universitas, helhet eller samfund, och är i detta perspektiv en förkortning av universitas magistrorum et scholarium, samling av mästare och lärjungar. Detta har dylika lärosäten kallats sedan 1200-talet. Före dess kallades de studium generale under medeltiden i den latinskspråkiga delen av världen.

Innehåll

[redigera] Historik

Att säkert fastställa vilket universitetet som är äldst i världen har flera svårigheter. För det första gäller det att avgöra vad som krävs för att ett lärdomssäte rätteligen ska benämnas så, och för det andra att utreda hur ordet universitet har hängt samman med denna institution. Länge tillskrevs Karl den store och dennes Alcuin äran att ha grundat det första universitetet, nämligen universitetet i Paris, med Platons akademi i Aten som förebild. Så skriver till exempel Montesquieu i Persiska brev. Ungefär samtidigt skulle den store monarken enligt italienare ha grundat universitetet i Pavia. Naturligtvis var det mycket prestige på spel för ett land att ha det äldsta universitetet i världen, det märks inte minst genom att oerhört många har försökt besvara denna fråga, och de kontroverser mellan olika nationer som sprungit fram ur detta forskande. Numera det helt avpolletterat att universitetet i Paris skulle vara äldst; den palatsskola som Karl den store lät instifta i Aachen kan inte sägas vara ursprunget till den nuvarande institutionen i Paris (man trodde förr att palatsskolan var mobil och följde hovet). I likhet med andra europeiska lärdomssäten har universitet i Paris vuxit fram ur en katedralskola, den i Notre Dame.[1] Man beräknar att detta universitet tillkom omkring 1100.

Förebilden för de europeiska universiteten kommer från antiken och Platons akademi. Den grundades i en lund nordväst om Aten 387 f.Kr. och liknade pythagoreernas skolor i Syditalien, som Platon besökt. Ordet "akademi" kom från att denna lund var förknippad med Akademos. Akademin fortlevde i 900 år, tills kejsar Justinianus stängde den 529 e.Kr. Studierna, som varade i tio år, utgjordes av huvudämnena aritmetik, två- och tredimensionell geometri, astronomi och akustik eller harmonik. Syftet var framför allt att träna de praktiska färdigheterna, i stället för att lära ut kunskap, och att eleverna skulle förstå sambanden i naturen.[2]

En annan, icke-europeisk utbildningstradition uppstod enligt legenden i Kina redan på 2000-talet f.Kr. där lärosätet Shangyang kanske kan kvalificera sig till vårt begrepp av ett universitet. Universitetet i Konstantinopel är ett av de äldsta universiteten, samt Taxila, Nalanda, universitetet i Ratnagiri och Al-Azharuniversitetet i Egypten. Även i Persien fanns det tidigt universitet, universitetet i Gundishapur.

Universiteten som institutioner, med den betydelse ordet har idag, grundades under medeltiden. Säkert kan sägas att karolinerna grundade ett universitet i Noyon, Brexgata 798. 849 grundades ett nytt universitet i Konstantinopel av Bardas, universitetet av Magnaura, och därefter grundades universitetet i Salerno och sedan universitetet i Bologna. Det var katolska kyrkan som inrättade de första europeiska universiteten, och det var vanligt att dessa uppstod som omorganisationer av redan existerande skolor, som med påvligt godkännande gavs rätt att ge högre undervisning. Klostren var före detta ett centrum för utbildning.

Under medeltiden hade universiteten fyra fakulteter, som var indelade hierarkist. Dessa var i fallande ordning: teologi, juridik, medicin samt filosofi. Filosofistudierna grundades på sju huvudämnen, de sju fria konsterna: grammatik, retorik, dialektik, musik, aritmetik, geometri och astronomi. Grammatik, retorik och dialektik ingick i skolans första avdelning, trivium, som sattes högst i betydelsen att den var en förutsättning för de andra studierna. Dessa kretsade alla kring talkonsten - där kunskap uppstod i nuet i och med att de framfördes. Först av allt sattes studiet av grammatiken. Den högre avdelningen, quadrivium, bestod av de övriga ämnena. Quadrivium härleddes ur logiken och innebar kunskap som existerar utan sinnesupplevelser.

[redigera] Universitet i svensktalande länder

[redigera] Sverige

Huvudartikel: Universitet i Sverige.

[redigera] Finland

Se lista över universitet i Finland för en komplett förteckning.

[redigera] Svenskspråkiga universitet i Finland

[redigera] Estland

Se nedan.

[redigera] Universitet i världen

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

[redigera] Extern länk

  • Högskoleguiden innehåller en förteckning över samtliga svenska universitet.

[redigera] Källor

[redigera] Noter

  1. ^ Inge Jonsson, ”Karl den store och Parisuniversitetet”, Vetenskapens träd : Idéhistoriska studier tillägnade Sten Lindroth, W&W Stockholm 1974
  2. ^ Bertrand Russell, Västerlandets visdom, Forum Stockholm 1959, s.56-57
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../u/n/i/Universitet.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu