Landvättar
Wikipedia
Landvättar var i äldre västnordisk mytolgi i främst på Island underjordiska skyddsväsen som sammankopplades med något landområde och sades hålla till i lundar, högar och vattenfall. Man trodde att de kunde ge lycka och rikedom. Särskilt kvinnor offrade mat till landvättarna.
Efter att Norden kristnats började de räknas som onda väsen. Att dyrka dem förbjöds i bland annat Gulatingslagen. I Islands riksvapen finns fyra landvättar i olika gestalt: en tjur, en fågel, en drake och en bergsjätte. I de formerna mötte Snorre Sturlasson en trollkarl i valhamn.[1]
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
- ^ Nationalencyklopedin uppslagsord: landvätte. på internet 2007-01-04.
