Leoben
Wikipedia
| Vapen | Karta |
|---|---|
 |
 |
| Delstat: | Steiermark |
| Distrikt: | Leoben |
| Yta: | 107,74 km² |
| Invånare: | 25 804 (2001) |
| Läge: | 47° 23' N, 15° 05' Ö |
| Website: | www.leoben.at |
Leoben är den näststörsta staden i den österrikiska delstaten Steiermark. Staden ligger ca 10 km väster om Bruck an der Mur vid floden Mur. Leoben är distriktshuvudstad.
Innehåll |
[redigera] Historia
Leoben omnämns för första gången år 904 som "Liupina". Ett samhälle med namnet "Forum Liuben" omtalas 1173. Det flyttas på 1260-talet norrut, där staden ligger idag. På den här tiden får Leoben också. stadsrättigheter. 1314 omskrivs Leoben som handelsplats för järn.
Under oroligheterna 1525 i samband med reformationen är staden basen för trupperna, som ska slå ned resningen av gruvarbetare i övre Steiermark. Ändå bekänner man sig till den lutherska läran vid lantdagen i Bruck 1575. Men 1613 börjar motreformationen och borgarskapet tvingas lämna den protestantiska tron. Jesuiterna grundar en filial i Leoben och bygger Xaverkyrkan mellan 1660 och 1665.
Under koalitionskrigen mötts franska och österrikiska legationer i Leoben 1797. Där sluter de den s k förfreden från Leoben. 1805 ockuperas Leoben av franska trupper. Den vidare utvecklingen under 1800-talet är långsam men kontinuerlig.
1939 inkorporeras Göss och Donawitz med Leoben vilket nästan fördubblar stadens yta. Ekonomiskt svåra tider stundar på 1960-talet när kolgruvan Seegraben läggs ned och på 1980-talet när stålverket Donawitz kommer i kris.
[redigera] Byggnader
- "Mautturm" - vakttorn från 1280
- Torget; vid torget ligger följande kulturhistoriskt intressanta byggnader:
- Gamla rådhuset - byggdes 1485; 1568 byggdes det pentagonala hörntornet till. Idag är det inköps- och kongresscentrum.
- Hacklhuset – ett hus från 1500-talet med dekorativ stuckfassad som skildrar de fyra årstiderna och dygderna .
- pestkolonnen – med många helgonskulpturer, uppförd 1718
- museet – med en basutställning kring Leobens historia och årligen växlande utställningar med etnologisk inriktning:
- Göss kloster – Steiermarks äldsta kloster, grundat före 1020 av pfalzgreve Aribo I. 1782 stängdes klostret, men användes mellan 1784 och 1800 som biskopssäte för stiftet Leoben. Kyrkans skepp är byggt i sengotisk stil och reser sig över en tidigromansk krypta från 1000-talet. Intill kyrkan står en fristående tidiggotisk kapell, byggd 1271 – 1283, med sevärda dåtida fresker.
- St Jakobskyrkan – omnämnt 1188 för första gången. Kyrkan var fram till 1811 Leobens huvudkyrka. Stommen är romansk med talrika gotiska tillbyggnader. Inventariet är från barocktiden (1771).
- stadskyrkan St. Xaver zu Leoben – byggd mellan 1660 och 1665 av jesuiterna i tidigbarock stil.
[redigera] Näringsliv
Leoben är traditionellt en industristad. Betydande industriföretag är bryggeriet Göss, Vöest Alpine AG (stålverket Donawitz), Novopan (spånplattafabrik), Austria Technologie und Systemtechnik AG m m .
Leoben är också Steiermarks andra universitetsstad: Montanuniversität Leoben är specialiserat på forskning och utbildning i geologi, gruvdrift och metallurgi.
[redigera] Kommunikationer
Leoben ligger vid motortrafikleden S 6 och Sydbanan.
Från Leoben utgår Erzbergbanan, en museijärnväg, som går via Präbichl till Eisenerz och Hieflau.
[redigera] Vänorter
- Xuzhou i Kina
[redigera] Kända personer
- Chris Raaber, Catch-Wrestling världsmästare
- Walter Schachner, fotbollsspelare och -tränare
- Robert Zeppel-Sperl, konstnär
 |
Steiermarks städer | |
|
Bad Aussee | Bad Radkersburg | Bärnbach | Bruck an der Mur | Deutschlandsberg | Eisenerz | Fehring | Feldbach | Friedberg | Frohnleiten | Fürstenfeld | Gleisdorf | Graz | Hartberg | Judenburg | Kapfenberg | Kindberg | Knittelfeld | Köflach | Leibnitz | Leoben | Liezen | Mariazell | Mürzzuschlag | Murau | Mureck | Oberwölz | Rottenmann | Schladming | Trieben | Trofaiach | Voitsberg | Weiz | Zeltweg |
||
