Leukemi
Wikipedia
Leukemier är tumörsjukdomar, cancer i den blodbildande benmärgen. Leukemi är idag snarare ett samlingsnamn än en specifik sjukdom.
[redigera] Typer
En leukemi kan antingen vara akut eller kronisk, myeloid eller lymfatisk. En akut leukemi uppstår från omogna celler och utvecklar sig under loppet av veckor, medan en kronisk leukemi har ett långsamt förlopp som kan fortskrida under flera år utan att kräva behandling. En kronisk leukemi kan däremot plötsligt efter flera år övergå till en elakartad form som benämns blastkris som kräver snabb behandling. En akut eller kronisk leukemi kan antingen bestå av tumörceller med lymfatiskt ursprung eller myelogent ursprung.
Det finns fyra huvudtyper av leukemier.
- Akut lymfatisk leukemi (ALL)
- Akut myeloisk leukemi (AML)
- Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
- Kronisk myeloisk leukemi (KML)
Hos vuxna är AML och KML vanligast, medan ALL är vanligast hos barn.
Hårcellsleukemi (HCL) är en typ av Kronisk lymfatisk leukemi.
[redigera] Symptom
Skador på benmärgen resulterar i brist på blodplättar (trombocyter), vilka deltar i bland annat sårläkning. Detta gör att människor med leukemi kan få blåmärken och svårläkta sår. Dessutom är anemi vanligt bland leukemipatienter eftesom benmärgens produktion av röda blodkroppar är störd, vilket kan leda till andfådhet. Brist på vita blodkroppar är även förkommande (leukopeni) vilket leder till infektionskänslighet. Ben- eller ledsmärtor kan uppstå. Huvudvärk och kräkningar indikerar att cancer spritt sig till centrala nervsystemet.
Vid många leukemier är mjälte och lever ibland förstorade. Förstorade lymfkörtlar är det främsta kliniska tecknet för leukemi.
[redigera] Behandling
Leukemi behandlas med flera olika cellgifter och strålning. Ofta ges även glukokortikoider för att dämpa inflammation som kan uppstå vid behandling. Förebyggande behandling mot hjärnmetastaser är även vanligt. I många fall är allogen benmärgstransplantation nödvändigt för att bota sjukdomen.
