New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Diskussion:Lidingö kommun - Wikipedia, den fria encyklopedin

Diskussion:Lidingö kommun

Wikipedia

Hela beskrivningen är tagen från Lidingo.se om medgivande ej givits bör texten tas bort!

Lidingö stad är en offentlig myndighet. Deras hemsida är en offentlig handling. Offentliga handlingar är tillåtna att kopiera om inget annat anges.--TKU 28 augusti 2004 kl.20.10 (CEST)
Inte hela beskrivningen. Annat har tillkommit — och förhoppniungsvis tillkommer — efter hand. / 82.182.149.179 7 december 2005 kl.04.56 (CET)

Frågan är om vi ska beskriva ön under Lidingön eller Lidingö (ö)?

Artikeln Lidingö borde behandla antingen ön eller kommunen/staden, eller bägge, inte tätorten. Tätorten Lidingö bör behandlas under Lidingö (tätort), eftersom den är en papperskonstruktion enligt den strikt formella definitionen av tätorter. Om man talar om Lidingö i naturgeografiska, historiska, kulturella, ekonomiska eller arkitektoniska sammanhang så syftar man på hela ön alternativt kommunen/staden, utan att utesluta de områden som i officiell statistik kallas "Brevik" eller "Sticklinge udde". /TKU 2 mars 2005 kl.22.46 (CET)

Det är en missuppfattning att tala om Brevik och Sticklinge som tätorter. Hela Lidingön utgör en tätort. Höggarn och Lilla Nassa ligger utanför tätorten. Brevik, Sticklinge m m är stadsdelar. Till begreppet tätort hör att den ska vara självförsörjande beträffande skolor, affärer, postkontor, Svensk Kass-service, läkarmottagning, barnavårdcentral, polisstation, bibliotek, ungdomsgård o s v. Exempelvis Sticklinge har inte allt detta. / 82.182.149.179 7 december 2005 kl.04.56 (CET)
Källa till definitionen? Enligt NE är "Sticklinge Udde" och Brevik egna tätorter, men ur lidingöbors perspektiv är detta en skrivbordskonstruktion. Se tätort. /Yvwv [y'vov] 26 december 2005 kl.01.34 (CET)
NE sprider desinformation i detta fall. Sticklinge Udde är ett sportstugeområde, där åtminstone tidigare åretrunt-boende inte var välkommet, kommunalt vatten och avlopp saknades, fanns bara en (1) affär, som var öppen endast sommartid o s v. Numera har detta fått mer permanent karaktär, men att för den skull kalla området för tätort inom staden är sannerligen en skrivbordsprodukt. Brevik skiljs från Skärsätra och Käppala med bara ett par hundra meter parkmark. Skulle detta räcka för att definiera tätort borde Larsberg, Skärsätra, Gåshaga, Rudboda (som t o m har egen kyrka), Fjäderholmarna m m stadsdelar också kallas för tätorter, men så görs icke. I Stockholm skulle vi vid strikt tillämpning av tätortbegreppet också benämna Kungsholmen, Stora Essingen, Lilla Essingen, Gärdet, Hjorthagen m fl stadsdelar för tätorter inom Stockholms Stad (alternativt Stockholms Kommun), men det görs icke. Är Tranholmen, som tidigare tillhörde Lidingö, men numera Danderyd, egen tätort? Låt oss hålla oss till att tätorten utgörs av hela huvudön som helhet, sen må NE tänka över tillämpligheten av sina uttalanden i de enskilda fallen. / 82.182.149.179 28 december 2005 kl.06.25 (CET)
Här på Wikipedia håller vi oss normalt till officiella källor i sådana här sammanhang. Med all respekt tycker jag nog att ditt personliga tyckande inte hör hemma här. För övrigt består Stockholms kommun sedan mer än 50 år av en enda tätort. jordgubbe 28 december 2005 kl.11.13 (CET)

Från NE: Tätort, en för de nordiska länderna gemensam befolkningsstatistisk benämning på tätbebyggt område med minst 200 invånare och högst 200 meter mellan husen (utan hänsyn till församlings-, kommun- eller länsgränser).--Tacitus 30 december 2005 kl.14.25 (CET)

Innehåll

[redigera] Namnet

Heter inte kommunen enbart "Lidingö", motsvarande vad (mig veterligen) alla andra kommuner heter? Gunnar Larsson 13 juli 2005 kl.23.44 (CEST)

Nej, se på www.lidingo.se. Det finns vissa undantag, föroutom malmö göt. o stockholm även ett par andra.
FRÅGA OM VILLABEBYGGELSE Enligt http://www.lidingo.se/net/Lidingo+Stad+Ex/Om+staden/Statistik/Bost%e4der så stämmer det inte att Lidingö "i huvudsak består av villor". Kommentarer?
--Fred Chess 30 juli 2005 kl.12.11 (CEST)
Statistiken är tydlig tycker jag. Jag bor inte på Lidingö, men har utsikt över ön från vardagsrummet, och kan själv tydligt se att i bl.a Larsberg och Lidingö centrum finns det mest flerfamiljshus. jordgubbe 30 juli 2005 kl.12.29 (CEST)
Larsberg är bara en liten del av Lidingö. Bakom den ridå av några höga hus, som syns från linjen Gärdet — Nacka (är det där Jordgubbe  bor?) och skymmer resten av bebyggelsen är det villor i mängder. Radhus får väl också hellre räknas till villagruppen än att dela grupp med 7-våningsfastigheter. Kan Jordgubbe  verkligen se Lidingö Centrum, d v s Vasavägenområdet, från sitt vardagsrumsfönster på andra sidan vattnet? Lidingö Centrum är f ö omgärdat av villor, delvis den stadsdel som gått under benämningen Lidingö Villastad  / 82.182.149.179 28 december 2005 kl.06.25 (CET) (f d lidingöbo)
Vad det finns mest av beror på hur man räknar. Räknat i tomtyta är det mest småhusbebyggelse på Lidingö, men inte mer än 1/3 av befolkningen bor i småhus. /Yvwv [y'vov] 31 december 2005 kl.08.41 (CET)

[redigera] Lidingö stad eller Lidingö kommun?

Nyligen flyttades Malmö stad till Malmö kommun. Bör detsamma göras med Lidingö stad?

Lidingö fick stadsrättigheter 1926 och hette Lidingö stad (alltså huvudön Lidingön jämte diverse andra öar inklusive utskärgården Lilla Nassa ända till den stora omdaningens år någon gång i slutet att 1900-talet, då t o m huvudstaden inte längre fick heta stad, utan bara blev kommun tillsammans med tidigare köpingar och municipalsamhällen. Senare har Lidingö jämte en del andra f d städer officiellt återtagit benämningen stad. Exempelvis styrs Lidingö numera inte av kommunfullmäktige, utan åter av stadsfullmäktige. Mitt på Lidingöbron markeras gränsen med en stor skylt med stadsvapnet (vikingaskeppet) och texten Lidingö Stad.
Lidingö bör även i Wikipedia klassas och kallas för stad. / 82.182.149.179 9 december 2005 kl.06.11 (CET)
Lidingö stad är en kommun. Kommunen Lidingö Stad. Kanske ska artikeln heta Lidingö Stad kommun? Jag håller inte med dig eftersom det inte finns städer i Sverige. Att Lidingö kommun heter "Lidinö Stad" eller "Lidingö stad" gör det inte till en stad, utan är alltjämnt en kommun. / Fred Chess 23 december 2005 kl.02.43 (CET)
Dessutom angående ditt bidrag högst på sidan, rekommenderar jag läsning av artikeln Tätort. / Fred Chess 23 december 2005 kl.02.54 (CET)
"Lidingö Stad kommun" låter klumpigt IMO, och framför allt är det påhittat - 8 googleträffar men ingen som innehåller orden som en fras. Lidingö stad eller Lidingö kommun spelar mig ingen större roll, men om kommunen faktiskt heter Lidingö stad kan det väl inte vara så fel att artikeln ligger där? / Habj 23 december 2005 kl.02.57 (CET)
Jo, "Lidingö Stad kommun" var ett skämt. I Sydafrika heter kommunerna så.
Jag vet inte om den heter Lidingö stad, det ända jag vet är att den kallar sig för det. Problemet är att "Lidingö stad" implicerar att det är en stad, och vad är en stad? Det kunde ju då referera till tätorten Lidingö, ön Lidingö eller kommunen. / Fred Chess 23 december 2005 kl.03.10 (CET)
Det låter som om nästa steg borde vara att reda ut vem som bestämmer vad en kommun heter - kommunen själv, eller någon annan. / Habj 23 december 2005 kl.03.13 (CET)
Självklart finns det städer i Sverige. Vad vi har avskaffat är begreppet "stad" som administrativt begrepp. Jag tror inte att alla städer runtom på olika kontintenter etc. har eller har haft stadsrättigheter - New York, Mombasa, Rio de Janeiro, Kapstaden, Kingston... likväl är de städer. / Habj 23 december 2005 kl.03.19 (CET)
Ja, jo. -- Städer i sverigE är ju historiskt de som har haft ett kungligt privilegiebrev. Samma sak gäller i England (city). Inte i USA där en stad (city) kan ha 200 invänare osv.
Men hur som helst vet man ju då inte vad en "stad" är, och då verkar det dumt att referera till "Lidingö stad".
Men för att ge ett citat av en:user:Alarm:
As for referring to Swedish municipalities, I wanted to back up my position, in case someone else objects (I noticed your conversation with Habj) so I checked with the Riksdag and the Government of Sweden offices. It seems as if they both prefer to refer to municipalities as "kommun" rather than "stad" in formal situations, regardless of what the municipality in question calls itself, since "kommun" is the only recognised legal term. The Riksdag translators always use a capitalized M when referring to a specific municipality, although both "Municipality of X" and "X Municipality" can be used. In Wikipedia, the latter structure for naming subnational entities seems to be heavily preferred, though, as this rather interesting page shows. / Alarm 17:11, 16 September 2005 (UTC)
Fred Chess 23 december 2005 kl.03.24 (CET)
Håller med. Kommunartiklarna bör alla finnas under ett konventionellt namn, oavsett hur kommunen officiellt titulerar sig. Alltså flytta till Lidingö kommun, precis som Göteborgs kommun, Malmö kommun, osv. /Slartibartfast 26 december 2005 kl.01.44 (CET)
Jag håller med er i stort. X kommun skall alltid heta X kommun oavsett om denna kallar sig för stad. För enkelhetens skull bör det ju naturligtvis finnas en redirect från X stad till X kommun utifall någon söder på det officiella namnet. Inledningen till artikeln bör också förklara läget alltså typ "X kommun (även kallad X stad) är en kommun i...". Sen borde X peka på centralorten (om en sådan finns med samma namn), och inte på en gaffelsida som det gör i en del fall. Norrköping tycker jag är ett bra exempel. //Laserpekare » 30 december 2005 kl.14.05 (CET)

Alla svenska kommuner, även de som själva betecknar sig "stad", bör givetvis rubriceras med en enda korrekta benämning på en primärkomun som finns i Sverige, nämligen Fet textkommunFet text. Fet textTätortFet textär en officiell benämning (SCB) på orter med mer än 200 invånare etc, och har inget att göra med om där finns postkontor, barnavårdscentral e.dyl.

[redigera] Lidingöbrons färgsättning

I artiklen finns följande passus: Nya Lidingöbron har fått en färgsättning, som föreslagits av Carl Milles. Förutom att detta kanske snarare hör hemma i artikeln om bron kan man undra över följande: Carl Milles avled 1955. Beslut om nya bron fattades 1963 och den invigdes 1971. Det känns som om Milles' inflytande över bron borde varit obetydligt. Finns något belägg för att han, minst åtta år innan något beslut fattades, skulle ha uttryckt någon åsikt om en eventuell framtida bros färgsätting? Här skulle det vara bra med en källa. --Andhanq 27 november 2006 kl. 19.51 (CET)

Nej, det verkar märkligt. Jag har satt in en {{källa behövs}} där, dyker det inte upp något kan man nog ta bort meningen helt och hållet. -Storebror 19 december 2006 kl. 03.49 (CET)

[redigera] Need photo

We need a photo of the Raoul Wallenberg Monument, created by Willy Gordon, like this (or other Gordon sculptures) for the article. Who can help us? -- Godewind 7 januari 2007 kl. 11.32 (CET)

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu