Norrköping
Wikipedia
Norrköping Siffrorna avser orten |
|
---|---|
Folkmängd(2006) | 83 561 |
Area(2000) | 3 265
hektar |
Landskap | Östergötland |
Län | Östergötlands län |
Kommun | Norrköpings kommun |
Församling | Flera |
Läge | 58° 36´ N, 16° 12´ Ö
|
Norrköping är en industristad i Östergötland samt centralort i Norrköpings kommun.
Innehåll |
[redigera] Inledning
Norrköping ligger längst in i Bråviken på bägge sidor om Motala Ström (lokalt kallad Strömmen) som rinner genom staden. Dess forsar har under lång tid använts som kraftkälla för kvarnar och andra industrier, höjdskillnaden mellan sjön Glan och Bråviken är hela 22 meter. Norrköping är byggt på låglänt slättbygd, men sedan 1940-talet har odlingsmark tagits i bruk för ny bebyggelse. Ända fram till 1947 odlades tobak på fälten kring nuvarande Ljura, nu är området sedan länge bebyggt med bostäder. Öster, norr och väster om staden utbreder sig ännu slättbygden, medan den södra och sydvästra är mer skogsbevuxen, bland annat med naturreservatet Vrinneviskogen. Stadens södra delar är högre belägna än den norra.
Berggrunden är urberg, som är sedimentär och metamorfisk, vilket innebär att den är uppbyggd av bland annat djur, växtdelar, lera och aska som under tidens gång omvandlats till annat material.[1]
Norrköping är sedan gammalt en industri-, handels- och sjöfartsstad. Textilindustrin var fram till 1960-talet basen i stadens näringsliv, men krisen inom teko-industrin gjorde att andra branscher växte i betydelse, bland annat Whirlpool som tillverkar mikrovågsugnar och pappersindustrin med Holmen Paper och Billerud. Ericsson hade tidigare tillverkning av mönsterkort i Norrköping, men sedan några år är den verksamheten avvecklad.
[redigera] Norrköpings historia
- Huvudartikel: Norrköpings historia
![Vattenfall i Motala ström bakom Konserthuset Louis De Geer.](../../../upload/shared/thumb/5/5a/Industrilandskapet_Norrk%C3%B6ping_april_2005_2.jpg/300px-Industrilandskapet_Norrk%C3%B6ping_april_2005_2.jpg)
Norrköping fick stadsrättigheter 1384 Eventuellt hade sådana rättigheter givits även tidigare, men då hade människor bott kring Motala Ströms fall under lång tid.
Stadens fick sin första storhetstid under 1600-talet när den holländske affärsmannen Louis de Geer slog sig ner i staden. Han grundade ett flertal industrier i staden, bl.a pappersbruk, vapenfaktori, klädesfabrik och skeppsvarv. Under denna tid var staden Sveriges till befolkningsmängden näst största stad.
Under 1800-talet växte textilindustrin i Norrköping och hälften av klädestillverkningen i Sverige skedde i Norrköping. De goda tiderna varade ända fram till 1960-talet då konkurrensen från utlandet började kännas av. Konkurrensen blev för svår och 1970 fanns bara ett fåtal fabriker kvar. Istället flyttade flera statliga verk till staden.[2]
Under början av 2000-talet marknadsförs Norrköping tillsammans med grannstaden Linköping som den fjärde storstadsregionen.
[redigera] Stadsbild
!["Strykjärnet" i Motala ström inhyser Arbetets Museum. På bilden syns också Jan Svenungssons skulptur "The Fifth Chimney" från 1999. Skulpturen är en 14 meter hög murad skorsten som står i Motala ström](../../../upload/shared/thumb/1/14/Strykj%C3%A4rnet_Motala_str%C3%B6m_Norrk%C3%B6ping_april_2005.jpg/300px-Strykj%C3%A4rnet_Motala_str%C3%B6m_Norrk%C3%B6ping_april_2005.jpg)
Stadens centrum var ursprungligen kvarteren kring nuvarande Gamla Torget. Torget omges idag av 1700- och 1800-talshus, bl.a Tesdorpfska, Eschelsonska och Waseska husen, på torget står Carl Milles staty av Louis de Geer. Eschelsonska huset uppfördes 1730 och är döpt efter Olof Eschelson och har bl.a inrymt stadens första bank. Tesdorpfska huset uppfördes 1827 och är döpt av vinhandlaren Johan Jacob Tesdorf.
Drottninggatan är stadens huvudgata, den sträcker sig från Norra Promenaden och järnvägsstationen, byggd 1866 (arkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd[3]) till Konstmuseet från 1946 (arkitekt Kurt von Schmalensee[4]). Utanför järnvägsstationen ligger Järnvägsparken samt Karl Johans park från 1887 med en staty av Karl XIV Johan från 1846.[5] Här finns även den internationellt kända Kaktusplanteringen, som funnits här sedan början av 1930-talet. På parkens västra sida ligger det gamla stadshuset byggt i empir-stil 1801 (arkitekt Carl Fredrik Sundvall), f.d. Stora Hotellet från 1854 (arkitekt Carl Theodor Malm), Stallet från 1857 samt Ringborgska huset från 1784. En bit ifrån ligger Stora Teatern, byggd 1908 i jugendstil, arkitekt Axel Anderberg, hemvist för Östgötateatern[6].
På andra sidan Motala Ström ligger Tyska torget med bland annat Grand Hotel (arkitekt Werner Northun[7]), det före detta bankpalatset för Norrköpings Enskilda Bank (arkitekt Gustaf Wickman[8]), Rådhuset från 1910 (arkitekt Isak Gustaf Clason[9]) samt Hedvigs kyrka. Vidare längs Drottninggatan ligger Gamla Telegrafstationen, byggd i jugend och nationalromantisk stil 1912, arkitekt Aron Johansson. S:t Olai kyrka uppfördes i barockstil 1765-1767. Invid Drottninggatan ligger kyrkans kampanil, populärt kallad Stadstornet. Stadens kommersiella centrum är centrerat till den södra delen av Drottninggatan, där varuhusen Spiralen, Linden och Domino (före detta Domusvaruhus) dominerar. Precis som i många andra städer drabbades Norrköping av en rivningsvåg under 1960-talet som gjorde att många äldre hus ersattes med bostads och kontorshus i modernistisk stil.[10]
Längs Motala Ström ligger det så kallade Industrilandskapet som består av de gamla fabriksbyggnaderna, de flesta byggda 1850-1917. I början av 1970-talet var området stängt och förfallet, men idag har de ursprungliga industrierna ersatts av annan verksamhet. Bland annat har Norrköpings Symfoniorkester sin hemvist i De Geerhallen som ligger i Holmens Bruks före detta pappersbruk och på Laxholmen har Arbetets Museum flyttat in i den sjuhörniga byggnaden Strykjärnet från 1917 (arkitekt Folke Bensow) där det tidigare fanns ett väveri. I YFAs (Förenade Yllefabrikernas) gamla byggnad, Kåkenhus har numera Linköpings Universitet en omfattande verksamhet, Campus Norrköping.
Norra, Östra och Södra Promenaderna samt Folkparken omsluter själva stadskärnan. När Promenaderna anlades under andra halvan av 1800-talet fanns det ett stort behov av skolor, och många av dessa placerades i Södra och Östra Promenaderna, däribland De Geerskolan, Kristinaskolan (båda ritade av Carl Theodor Malm) och John Lennings Vävskola/Lennings textiltekniska institut från 1887, arkitekt Carl Theodor Glosemeyer. Vid Södra Promenaden ligger även Norrköpings Tingsrätt från 1904 (arkitekt Isak Gustaf Clason) och Stadsbiblioteket från 1971. Promenaderna är sedan 1994 förklarade som byggnadsminne.
Norrköping har även några mindre områden med egnahemsområden. 1898 uppfördes vid S:t Johannes kyrka tolv villor med egen trädgård och två flerfamiljshus. 1917-1918 uppfördes Röda stan med faluröda trähus med totalt 51 lägenheter. Området var tänkt i första hand för arbetare; bland de första inflyttade fanns till exempel montörer, fabriksarbetare, textilarbetare och hantverkare.[11] Området Oxelbergen tillkom på 1920-talet efter en internationell arkitekttävling, 302 lägenheter uppfördes.[12] Även i stadsdelarna Kneippen och Lindö tillkom ett mindre antal egnahemshus. Lindö ansågs vara olämpligt för bostäder fram tills Lindökanalen förverkligades 1962 - på 2000-talet har området Norrköpings högsta bostadspriser.[13]
Efter andra världskriget växte staden och nya bostadsområden tillkom. 1947-1951 byggdes Västra såpkullen, byggt efter moderna metoder och med toppmoderna lägenheter; tjugoåtta trevåningshus och tre åttavåningshus. Strax efter tillkom stadsdelen Ljura; dubbelt så stort som Västra såpkullen, och även anpassat för massbilismen. Några år senare byggde man i Södra och Norra Hageby och i slutet av 1960-talet byggdes miljonprogramsområdet Marielund, sju åttavåningshus, byggt i modernistisk stil, som några år senare drabbades av sociala problem.[14]
Hösten 1974 påbörjades byggandet av stadsdelen Klockaretorpet. Istället för höghus byggde man radhus och småhus, bara några enstaka flervåningshus tilläts, dessutom byggdes ett mindre stadsdelscentrum och spårvägen förlängdes hit.[15]
Utanför den äldre stadsdelen Smedby i sydöstra delarna av staden växte på slutet av 1980-talet stadsdelarna Bjärby, Rambodal, Ånesta och Brånnestad upp. Bebyggelsen består omväxlande av villor, radhus och flerfamiljshus och områdena innehåller inslag av både eget boende och bostadsrättsföreningar.
[redigera] Kulturliv
[redigera] Teater
![Stora teatern, hemmascen för Östgötateatern.](../../../upload/shared/thumb/5/50/%C3%96stg%C3%B6tateatern_Norrk%C3%B6ping_april_2005.jpg/180px-%C3%96stg%C3%B6tateatern_Norrk%C3%B6ping_april_2005.jpg)
Stadens första teater var Egges Teater, det var en enkel teater uppförd i källarmästaren Johan Ulric Egges trädgård belägen mellan Tyska torget och dåvarande Södra Saltängsgatan. Det var på den som det nordiska uruppförandet av Shakespeares Romeo och Julia ägde rum den 5 augusti 1776. I Norrköpings Weko-Tidningar kunde man då läsa :
På måndagen som är den 5 augusti uppföres av svenska komedietruppen, det nya och allt för präktiga borgerlige sorge-spel som, kallat Romeo och Julia: som är i sitt ämne ett ibland de vackraste som någonsin blivit uppfört på svensk teater....[16]
1791 uppfördes ytterligare en teater i en tobakslada på Gamla Rådstugugatan 42-44, Dahlbergs Teater. 1798 tillkom Saltängsteatern vid nuvarande Järnvägsparken. Det var samtidigt som romantiken slog igenom så här spelades till exempel ödesdramer riddarromantiska pjäser, franska vaudeviller med mera Det var här som stycken av bland andra Schiller, Oehlenschläger, Grillparzer hade sin svenska urpremiär. Teatern var i bruk fram till 1850.
1850 uppfördes Eklunds Teater på en tomt bakom Stora Hotellet av köpmannen Gustav Adolf Eklund. Teatern var i bruk under lång tid, i slutet av 1800-talet spelades bl.a. Ibsen, Björnson och Strindberg här. Norrköpings Arbetareförening, populärt kallad Arbis, bildades 1861, och från 1866 spelade man amatörteater. En som betydde mycket för Arbis var Gideon Wahlberg som arbetade på teatern 1918-1935. Han skrev egna pjäser och sånger och hans nyårsrevyer var så populära att dom kunde spelas fram till sommaren. Skådespelaren Edvin Adolphson började sin yrkesbana på Arbis likaså Tjadden Hällström.
Eklunds Teater revs så småningom och på dess plats uppfördes 1908 Stora Teatern.[17] I början höll flera teatersällskap till där, och på 1920- och 1930-talet framförde Ernst Rolf och Karl Gerhard sina revyer här. 1947 bildades Norrköpings-Linköpings Stadsteater. Som en hyllning till Egges Teater blev Romeo och Julia den första pjäsen som spelades. En av teatereleverna hette Ernst-Hugo Järegård. Under många år leddes teatern av John Zacharias. Teatersällskapet heter numera Östgötateatern.[18]
[redigera] Konst
Carl Swartz, statsminister och snusfabrikör, donerade 1913 sitt hem, Villa Swartz, åt staden. En stor konstsamling hade sedan tidigare donerats av Per Swartz och det blev grunden till Norrköpings Konstmuseum. Huset var dock allt för litet, i samma hus skulle även stadsbiblioteket och stadsmuseet rymmas. 1941 påbörjades byggandet av det nya konstmuseet. Eftersom detta var mitt under andra världskriget så var det ont om både material och pengar. I början gick det inte att få tag i cement, utan det såg ut som om grunden skulle få läggas med granit. Men till slut fick man tag i tillräckligt med cement för grunden och första våningen, men sedan sade myndigheterna nej och bygget låg nere till 1944. 1946 var det dags för invigning av Norrköpings konstmuseums nya hus vid Kristinaplatsen, i en byggnad ritad av stadsarkitekten Kurt von Schmalensee. Norrköpings stadsbiblioteket flyttade aldrig in i byggnaden utan fick 1973 en ny konstroversiell men värdefull byggnad uppförd åt sig ritad av arkitekt Sten Samuelsson.[19]
Framför museet står Arne Jones rörliga skulptur Spiral åtbörd som var mycket omdebatterad då den placerades där 1961 men som snabbt blev en symbol för staden. (T ex genom det kommunala organet "Norrköping Spiralen", som gavs ut i slutet av 1960-talet, samt varuhuset Spiralen (då Sveriges modernaste) som byggdes av Lundbergs 1967).
I parken utanför Folkets hus står Vicke Lindstrands skulptur ”Prisma”, som var världens största glaskonstverk när den invigdes 1967. Höjden är 11,5 meter och skulpturen är förankrad nedåt med en 27 meter lång betongpelare. Konstverket består av ett stort antal 8 mm tjocka glasskivor från Emmaboda Glasverk.
[redigera] Musik
![Huvudentrén till Louis De Geer, det nybyggda konserthuset](../../../upload/shared/thumb/8/87/Ing%C3%A5ngen_till_konserthuset%2C_Norrk%C3%B6ping%2C_juli_2005.jpg/180px-Ing%C3%A5ngen_till_konserthuset%2C_Norrk%C3%B6ping%2C_juli_2005.jpg)
1912 bildades Orkesterföreningen, medlemmarna bestod av en blandning av amatörmusiker och militärmusiker. 1913 byggdes den före detta S:t Johannes kyrka om till konsert- och föreläsningssal och fick sitt nya namn, Hörsalen[20]. Redan samma år fick orkestern statsbidrag, och man kunde då gå och lyssna på musik två gånger per vecka, entrén kostade vid denna tid endast 25 öre. Orkesterns förste dirigent var Ivar Hellman, han efterträddes så småningom av bland andra Tord Brenner (1929-1936), Heinz Freudenthal (1936-1952), Herbert Blomstedt (1954-1962), Everett Lee (1962-1972) och Sven-Gunnar Andrén.
Orkesterföreningen, eller Norrköpings Symfoniorkester som de heter idag, växte och växte och under många år var Hörsalen allt för liten för en orkester med 87 medlemmar. Men i slutet av 1990-talet flyttade orkestern in i det nya konserthuset Louis De Geer, uppfört vid Motala Ström i Holmens f.d. pappersbruk.
[redigera] Näringsliv
Textilindustrin var i 400 år den näringsgren som hela staden hade vuxit fram kring. Men den enda fabrik som återstår idag är Strömmas fabrik vid Himmelstalund, företaget är numera ett dotterbolag till Borås Wäfveri AB.
De största branscherna idag är papper/förpackning, logistik/transport, elektronik, it/media samt handel. Flera stora företag har sina stora lager i Norrköping och använder staden som bas för sin varudistribution, bl.a. Whirlpool/Philips, Goodyear, Bosch, Stadium och Servera.
Linköpings Universitet har en stor verksamhet i Norrköping - Campus Norrköping - och detta har de senaste åren dragit med sig en mängd småföretag med kopplingar till universitetet.
I tabellen nedan räknas några större arbetsgivare i Norrköping upp.
Företag | Bransch | Verksamhet |
---|---|---|
Fiskeby AB | Pappersindustri | Grundat 1637. Tillverkar bl.a förpackningskartonger |
Holmen Paper AB | Pappersindustri | Tillverkar bl.a tidningspapper |
Smurfit Packaging | Pappersindustri | Tillverkar bl.a. kartonger och wellpapp |
Noss AB | Metallndustri | Utrustning för cellulosa- och pappersindustrierna |
Whirlpool Sweden AB | Elektronik | Tillverkar mikrovågsugnar |
Å&R Carton | Grafisk industri | Förpackningar |
Hernia | Kemisk industri | Lim och stärkelsederivat |
Vileda/Freudenberg Household Products | Kemisk industri | Tidigare Teno, tillverkar Wettexdukar |
Cloetta (numera är all tillverkning flyttad till Ljungsbro i Linköping. | Livsmedel | Godis, bl.a Polly-godis |
Danisco-Cultor | Livsmedel | Smakråvaror, bl.a till Loranga-läsk |
Robert Bosch AB | Distribution | Distributionslager för hela Sverige |
Eklof | Detaljhandel | Driver Stadiumbutiker över hela landet |
Transcom | Tjänster | Marknadsundersökningar via telefon |
Enista | Tjänster | Vatten, avlopp, parkskötsel, infrastruktur m.m. |
Teliasonera Sverige AB | Tjänster | Telekommunikation |
E.ON (tidigare Sydkraft) | Tjänster | Elproduktion och distribution |
Vitamex AB | Livsmedel | Tillverkning av brustabletter, måltidsersättning, kosttillskott (rosenrot, äppelcidervinäger, m.m.) |
[redigera] Kommunikationer
[redigera] Spårväg
Norrköping har haft spårväg sedan 1904 och kan idag stoltsera som en av tre spårvägsstäder i Sverige, med för närvarande följande linjenät:
Linje | Sträcka | Längd | Hållplatser |
---|---|---|---|
2 | Fridvalla - Ljura | 24 | |
3 | Vidablick - Klockaretorpet | 26 | |
Totalt | 50 |
Linje 2 är under utbyggnad mot Ringdansen.
Sommartid kör även Svenska Spårvägssällskapet museitrafik med gamla vagnar på den vita linje 1.
[redigera] Vägar
Norrköping är knutpunkt för flera stora vägar. Motorvägen på E4 passerar norr och väster om staden, E22:an börjar i Norrköping och fortsätter längs ostkusten mot bl.a. Kalmar, Karlskrona och Malmö. Riksvägarna 51, 55 och 56 börjar i Norrköping och leder mot Örebro respektive Katrineholm. En primär länsväg finns. Den heter Länsväg 209 och leder till Östergötlands skärgård (Arkösund).
[redigera] Järnvägar
Dåvarande Östra stambanan mellan Katrineholm och Norrköping invigdes 3 juli 1866, och den 16 oktober 1872 invigdes sträckan till Linköping. Precis som i andra städer gjorde detta enormt för att förenkla resandet inom Sverige. På den tiden var det tätt mellan stationerna, förutom i Norrköping, som i början av 1900-talet hade tre stationer - Centralstationen, Västra station och Östra station - fanns det järnvägsstationer i Åby, Graversfors, Fiskeby och Eksund. 1915 invigdes även SJ:s bana mot Nyköping och Järna och man kunde då färdas bl.a till Getå och Krokek. Till Stockholm är restiden numera ca. 1 h 45 minuter med InterCity-tåg, eller ca. 72 minuter med X2000. Till Malmö är restiden strax under 3 h och till Köpenhamn är restiden ca 3 h 40 minuter. Det går ett större antal dagliga turer med X2000 både till Stockholm och Köpenhamn. När järnvägsprojektet Ostlänken är klart beräknas restiden till Stockholm bli cirka 45 minuter.
[redigera] Flygplats
Kungsängens flygplats invigdes på hösten 1934 men den reguljära trafiken kom igång först några år senare, då på sträckan Stockholm-Malmö-Köpenhamn. Under andra världskriget låg den kommersiella trafiken nere och flygplatsen utvecklades endast långsamt fram till mitten av 1960-talet. 1964 kunde man flyga både till Paris och Chicago. Under 1960-talet var det istället fraktflyget som utvecklades starkt med fraktflyg till både Köpenhamn och USA.[21]
Antalet passagerare från Kungsängen har mer än halverats under perioden 1997 - 2006.[22]. Från 2006 tog därför kommunen över ansvaret för flygplatsen.[23] 2007 går det reguljärflyg från flygplatsen till Kastrup och Visby flygplats.
[redigera] Hamn
Norrköpings hamn är en djuphamn som kan ta emot oceangående fartyg. Sett till hamnens yta och värdet på godset är det en av Sveriges största hamnar. 1 120 fartyg anlöpte till hamnen 2005.[24]
I Norrköpings hamn är även Europas största vägg för fri graffitikonst belägen.
[redigera] Sevärdheter
- Åbackarna
- Kneippen
- Industrilandskapet
- Kaktusplanteringen
- Konserthuset Louis De Geer
- Norrköpings Konstmuseum
- Norrköpings stadsmuseum
- Arbetets Museum
- Campus Norrköping
- Norrköpings stadsbibliotek
[redigera] Kända personer från Norrköping
[redigera] Kuriosa
Norrköping kallas ibland för "Peking". Detta efter att Sven Hedin en gång förklarat att "Peking respektive Nanking betyder Norra respektive Södra Staden, ungefär som Norrköping och Söderköping". Staden kallas ibland "Surbullestaden", och norrköpingsborna för "surbullar", ursprunget till detta är dock omtvistat.
[redigera] Statliga myndigheter
- Integrationsverket
- Luftfartsstyrelsen
- Luftfartsverket
- Kriminalvårdsstyrelsen
- Migrationsverket
- Sjöfartsverket
- SMHI
[redigera] Sport
[redigera] Se även
[redigera] Källor
[redigera] Litteratur
- Arne Malmberg, Stad i nöd och lust - Norrköping 600 år (1984), Andra upplagan. Norrköping: Sörlings förlag. ISBN 918665800X.
- Jan Måreby, Vägvisare till naturen i Norrköping (1993) Norrköping: Norrköpings kommun. ISBN 9163017385.
- Lars Kvarnström m.fl., Hans Nilsson (red.) Norrköpings historia. 1900-talet (2000) Linköping: Centrum för lokalhistoria. sid. 10-93. ISBN 9172198486.
- Gunilla Peterson, Hans Nilsson (red.) Norrköpings historia. 1900-talet (2000) Linköping: Centrum för lokalhistoria. sid. 94-225. ISBN 9172198486.
[redigera] Fotnoter
- ^ Måreby (1993), s. 6-15
- ^ Malmberg (1984)
- ^ Malmberg (1984), s. 186
- ^ Malmberg (1984), s. 215
- ^ Malmberg (1984), s. 165
- ^ Malmberg (1984), s. 205
- ^ Malmberg (1984), s. 205
- ^ Malmberg (1984), s. 206
- ^ Malmberg (1984), s. 206
- ^ Malmberg (1984), s. 222
- ^ Kvarnström m.fl. (2000), s. 33
- ^ Kvarnström m.fl. (2000), s. 35
- ^ Kvarnström m.fl. (2000), s. 36
- ^ Kvarnström m.fl. (2000), s. 52-70
- ^ Kvarnström m.fl. (2000), s. 77
- ^ Malmberg (1984), s. 117
- ^ Malmberg (1984), s. 205
- ^ Malmberg (1984), s. 116-121, 216-216
- ^ Malmberg (1984), s. 207, 216-217
- ^ Malmberg (1984), s. 208
- ^ Peterson (2000), s. 153
- ^ Trafikstatistik svenska flygplatser 9 april 2007
- ^ Luftfartsverket - Norrköpings kommun tar över flygplatsen 9 april 2007
- ^ Hamnen i siffror - 9 april 2007
[redigera] Externa länkar
- Norrköpings kommun
- Mitt Norrköping Stadsguide med evenemang, väderprognos, bioprogram och lokala nyheter.
Wikimedia Commons har media som rör Norrköping
Tätorter i Norrköpings kommun i Östergötlands län | ![]() |
|
Herstadberg | Jursla | Kimstad | Krokek | Lindö | Ljunga | Loddby | Norrköping | Norsholm | Sandviken | Simonstorp | Skärblacka | Strömsfors | Svärtinge | Vånga | Åby | Åselstad | Öbonäs | Östra Husby |