Linjespänning
Wikipedia
Linjespänning är benämningen på den elektriska spänning som används vid en elektrifierad järnväg, spårväg eller trådbuss och som överförs till fordonet via kontaktledning och strömavtagare.
Större järnvägar har som regel hög spänning, vanligen 15 000 - 25 000 Volt. Detta för att kunna ta ut hög effekt, utan att strömstyrkan blir för stor. De har som regel också växelström.
Spårvägar och trådbussar har som regel 600-750 Volt Likström i sina ledningar.
Mindre järnvägar och tunnelbanor kan ha varierande spänningar som liknar spårvägens. Både växel- och likström förekommer.
[redigera] Exempel på spänningar och strömslag
[redigera] Statsbanor
På de statliga järnvägsnäten i Sverige, Norge och Tyskland används 15 kV 1-fas med frekvensen 16 2/3 Hz. Danmark och Storbritannien har 25 kV 50 Hz
[redigera] Exempel på andra järnvägar
- Roslagsbanan: 1 500 V likspänning
- Saltsjöbanan: 900 V växelspänning
- Lidingöbanan: 750 V likspänning
- Stockholms tunnelbana: 650 V likspänning
