Logistik

Wikipedia

Denna artikel handlar om kontroll av flöden. Se Logicism för den matematiskt-logiska betydelsen.

Logistik är kunskapen om att leda och kontrollera godsflöden, energi, information och andra resurser. I många fall kan det handla om att uppnå högsta möjliga effektivitet för att på bästa sätt kunna tillfredställa olika parter i en försäljningsprocess.

Logistik som ett enskilt fackämne kommer från militära behov att kontrollera tillförsel av drivmedel, mat, ammunition i stora mängder för att möta specifika behov vid olika frontavsnitt, planerade eller pågående anfall. En av de första att inse detta sägs vara Napoleon^[1], vilken under 1800-talet instiftade en tjänst som Générale de Logistique, dvs logistik-general. Detta blev dock tydligast under Andra Världskriget på den allierade sidan där produktionsapparaten fanns i USA och behoven vid olika fronter med en väldigt lång transport över Atlanten och Stilla havet.

I dagens samhälle och omvärld har dock logistik blivit ett område som de flesta producerande och transporterande företag tar hänsyn till, eftersom logistik i mångt och mycket är ett sätt att förbättra en verksamhets lönsamhet.

[redigera] Olika grenar inom logistik

[redigera] Transportlogistik

Huvudsakligen förflyttning och övervakning av fysiskt gods från punkt A till punkt B. De fyra vanligaste transportsätten är definierade som lastbil, järnväg, båt och flyg ^[2], men det är även värt att nämna att "pipeline" i bland klassas som det femte transportsättet.

Ibland kan transporter skifta transportsätt, vilket oftast sker på en terminal. För att detta ska ske så effektivt som möjligt görs vissa lösningar för de olika transportsätten så att de så snabbt möjligt kan fortsätta transporten. En lösning är s.k. cross-docking, som sker mellan tåg- och lastbilstransport. I en del fall omlastas transporterna utan terminal för att det hela ska ske så sparsamt som möjligt. Istället har de olika transportörerna en gemensam mötespunkt, och denna metod brukar kallas för Merge in Transit, där mötesplatsen är själva sammanlänkningen ("merge").

[redigera] Produktionslogistik

Huvudsakligen förbättra flöden inom exempelvis en produktion för att uppnå högsta möjlig effektivitet, kapacitet med mera, bland annat genom att styra och minska ledtiderna. Ofta ingår en rad olika strategier för att uppnå bästa möjliga effektivitet, vilket inte sällan involverar fler än ett företag.

Ett av de mest grundläggande stegen inom produktionslogistik är att utforma en optimal partistorlek. Detta kan enklast beräknas genom den s.k. Wilsonformeln. När ett företag väl vet sin optimala partistorlek producerar man enligt denna. Önskan är att alltid ha ett partis storlek exakt anpassat till kundens order. Sättet att styra flödet av partier kan göras på olika sätt. Två av de vanligste metoderna är Pull-metoden (sug) och Push-metoden (tryck). Pullsystem kan utformas med hjälp av [kanbansystemet] där man endast producerar efter kundens behov vilket är en av grunderna inom lean production. Pushsystem innebär att ett företag tillverkar så mycket som det går utifrån råmaterial, vilket ger fördelen att kunden har större chans att få produkter inom angiven tid, men samtidigt är risken större för en större lagerhållning jämfört med ett pushsystem. En stor utmaning inom produktionslogistiken är även att kunna planera in ordrar från kunder och hålla tillräcklig kapacitet. Har ett företag en lång tillverkningsprocess, med långa ledtider och lång orderstock blir naturligt svårare att möta dessa krav, vilket innebär att prognossättning och tidigare erfarenhet har en framtonande roll.

[redigera] Tredjepartslogistik

När en tredjepart går in och utför en värdeökande handling i ledet mellan två andra parter. Till exempel montering, mellanlagring, specialtransporter med mera. Fenomenet brukar även kallas för outsourcing , där det råder delade meningar om huruvida detta verkligen är lönsamt eller ej ^[3]

[redigera] Fjärdepartslogistik

När en fjärdepart går in och styr den logistiska strategin för en hel försörjningskedja för att på så sätt skapa maximal effektivitet. Att styra en försörjningskedja heter på fackspråk Supply Chain Management.

[redigera] Logistik och juridik

Den juridiska anknytningen till logistik brukar oftast handla om transporter, men även lagerhantering kan beröras av juridiska eftertankar. De lagar som brukar vara aktuella har i de flesta fall med de olika transportlagarna att göra (internationella såväl som nationella) samt avtalslagen och köplagen. Det som är lite speciellt med avtalslagen och köplagen i samband med logistik och transporter är att avtalens längd är svåra att uppskatta eller definiera. I många fall har företag olika standardiserade avtal när det gäller transporter och varor; ett av dessa är NSAB 2000.

[redigera] Logistik och IT

Kopplingen mellan IT och logistik har blivit allt viktigare i samband med globaliseringen och det IT-samhälle som var växt fram. I en värld där företag väljer att placera tillverkning, lager och planering på skilda geografiska platser blir IT allt viktigare; både som kontroll och kommunikationsmedel. Många företag ser fördelar med att exempelvis lägga pengar på avancerade affärssystem (såsom SAP eller Movex) eller märkningssystem för sina produkter. Ett märkningssystem som uppmärksammats mycket på senare tid är den s.k. RFID-tekniken, vilket ger möjlighet att märka upp gods och produkter och via en liten "tag" (se. chip) bifoga mycket stor information för produkten, vilket ger möjligheter till en effektiv logistik i många avseenden.

[redigera] Den moderna logistikens utveckling

Synen på logistik har utvecklats mycket under de senaste årtiondena. Från att varit ett relativt smalt ämne har det utvecklats till ett brett teoriområde. Logistikutvecklingen kan delas in i fyra olika faser sedan 1960-talet och fram^[4]:

• Fas 1 – Transport- och lageroptimering
• Fas 2 – Materialadministration
• Fas 3 – Logistikstrategi
• Fas 4 – Supply Chain Management

[redigera] Fas 1 – Transport- och lageroptimering

Fram till 1960-talet låg fokus på att optimera och förbättra separata logistikaktiviteter, exempelvis materialhantering, paketering, lagring och transporter. Inflödet av varor och materialflödet under tillverkningen hade en lägre prioritet. Man ägnade även stor tid till att ta fram matematiska modeller för optimala lösningar.

Från 1960-talet har synen på logistik förändrats och blivit mer bred, ett stort steg framåt togs när totalkostnadsanalysen introducerades. Den innebär att företaget studerar alla logistikaktiviteter som påverkas av det aktuella beslutet. Man kan väga mellan höga transporkostnader och lägre kapitalbindningkostnader och välja det alternativ som ger lägst totalkostnad. Den Logistiska Målkonflikten växte fram:

Fenomen	Leveransförmåga	Tillverkningskostnad	Kapitalbindning
Marknad och försäljning	Hög	Hög	Hög
Tillverkning	Låg	Låg	Hög
Ekonomi	Låg	Hög	Låg
Mål	Hög	Låg	Låg

[redigera] Fas 2 – Materialadministration

Materialadministration växte fram under 1960- och 1970-talen. Tidigare hade logistikaktiviteter setts som kostnadsdrivare, vilket innebar att man satsade på att minska kostnader och kapitalbindning. Nu visade det sig att logistiken påverkade intäkterna så att den billigaste logistikkostnaden inte alltid var den mest lönsamma. Kan man istället ha en bra kundservice kan den i sin tur ge merförsäljning vilket innebär högre inkomster. Bra logistik började ses som en konkurrensfördel. Nu fokuserade logistiken inte bara på distribution utan även materialförsörjning och tillverkning i systemet, från råvara till slutkund.

[redigera] Fas 3 – Logistikstrategi

Under 1980-talet var det den japanska bilindustrin som påverkade och influerade logistiktänkandet. Fördelarna med att tillverka direkt mot kundorder är att man kan hålla en hög variantrikedom och korta ledtider om man jobbar på det japanska sättet. Detta innebär att man ska använda ett minimum av resurser i arbetet, även lagret ska inräknas. För att lyckas med detta behöver företaget ta en stor logistikhänsyn och helhetssyn vid produktutveckling, inköp och produktion. Detta filosofi, med minimalt slöseri (på japanska: "muda") och med rätt åtgärd i rätt tidpunkt kallas på fackspråk Just-In-Time. Informationsteknologin började också växa fram under denna fas, vilket innebär ett stort fokus på datorbaserade system för lagerstyrning, produktionsplanering, transportplanering och informationsöverföring.

[redigera] Fas 4 – Supply Chain Management

Under 1980 - och 1990-talen inriktade företagen sig mer på sin kärnkompetens och började outsourca aktiviteter som kunde genomföras bättre och mer kostnadseffektivt av andra företag. Tredjepartslogistiken fick sitt stora lyft under denna tid. Företag lade ut sin tillverkning till mera kostnadseffektiva länder i Asien och östra Europa vilket innebar att logistikkedjan och informationen i den blev ännu viktigare. Vidare in på 1990-talet och även senare in på 2000-talet fortsatte utvidgningen. Informationsflödet fick en större betydelse, det var viktigt att kunna hålla informationen mellan de olika företagen i logistikkedjan.

[redigera] Spedition som yrke

En speditör är en person som sköter om en fraktkunds hela transport. Till speditörens uppgifter har traditionellt hört att hitta lämpliga transportmedel för kundens räkning. Speditören kan även själv sköta transporten eller i vissa fall få ett transportörsansvar även om han inte sköter transporten själv. Speditören kan även ta hand om lagring av varor. Till speditörens uppgifter kan även hör att ta emot en vara, förtulla den och sköta om alla dokument som är nödvändiga för import.

Speditörsaktiviteter saknar i Norden egentlig lagstiftning. För att klargöra läget har Nordiskt speditörförbund gjort allmänna regler vilka vanligen följs av speditörer (Nordiskt Speditörförbunds Allmänna Bestämmelser, NSAB). För att reglerna skall gälla måste det hänvisas till dem i speditionsavtalet (eller framkomma av handelssedvana speditören och kunden emellan). Reglerna kom till redan i början av 1900-talet och har sedan dess använts flitigt och reviderats ett antal gånger. Det är dock viktigt att komma ihåg att reglerna inte är lagar utan standardavtal. Således har det speciellt i utomnordisk spedition förekommit vissa oklarheter vilka regler och lagar som egentligen gäller.

[redigera] Se även

• Militär logistik

[redigera] Referenser

[redigera] Externa länkar