Luciasången
Wikipedia
Melodin till Luciasången är en italiensk (neapolitansk) visa där texten börjar Sul mare luccica l’astro d’argento och har titeln Santa Lucia.
Innehåll |
[redigera] Bakgrund
Musiken och texten anges ofta vara komponerad eller nedtecknad 1835 av den italienske tonsättaren Teodoro Cottrau (1827-1879). Det är troligen snarare så att Cottrau, som var son till den franskitalienske kompositören och sångsamlaren Guillaume Louis Cottrau (1797–1847) nedtecknade och översatte sången från neapolitanska till italienska. Cottrau publicerade sången som ”Barcarolla” 1849.
Uppgiften att melodin till luciasången skrevs ner av Gunnar Wennerberg på besök i Neapel 1852 är inte belagd. I Wennerbergs italienska resrutt 1851-1852 ingick inte Neapel.
Texten beskriver stadsdelen Santa Lucia i Neapel, sjungen av en neapolitansk fiskare i sin båt. "Tu sei l'impero dell'armonia, Santa Lucia!” – ”Du är harmonins rike, Santa Lucia.”
Fredrika Bremer skriver i sin Lifvet i gamla verlden. Dagboks-anteckningar under resor i söder- och österland, andra delen. Italien. Stockholm 1860.
- Ischia den 10 juli (1858?)
- ”Under en strålande stjernhimmel och ljufligt vaggande af hafvet vände vi åter mot vår villa. Hvart årtag frambragte en hel svärm lysande meduser, eld-blickar och tårar. Psyche sjöng och slutligen vi alla med henne 'Santa Lucia.' Den sköna barcajuolon, 'vera barcarola popolare' må här stå i min fria öfversättning på orimmad vers, i hopp att den snart må få en bättre på rimmad, såsom den förtjenar.”
Sedan följer sex verser i Bremers egen översättning och därefter originaltexten under rubriken ”Vera Barcarola Popolare. Il Barcajuolo di Santa Lucia.”
En del av sången är citerad i Viktor Rydbergs Romerska sägner som utkom 1877:
- ”Över det glittrande vattenbrynet, blandande sig med den glasartade klangen av de framvälvande vågorna och det friska suckandet av det brutna och tillbakavikande, förnims från fjärran fiskarens sång:
-
- Sul mare luccica
- l'astro d'argento,
- placida è l'onda,
- prospero il vento…
- O, dolce Napoli,
- suolo beato,
- dove sorridere
- volle il creato…
- och under tiden kämpar solljus och gyllene dimmor där ute vid synranden, Sorrento glänser som silver, och över kuster och öar breder sig smältande metalliska färger.”
[redigera] Den svenska Luciasången
Den italienska melodin har tre svenska texter. Ingen av dessa är en översättning av det italienska/neapolitanska originalet.
- Sankta Lucia, ljusklara hägring av Sigrid Elmblad (1860-1926). Publicerad 1919.
Sankta Lucia, ljusklara hägring, sprid i vår vinternatt glans av din fägring. ||: Drömmar med vingesus under oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. :||
Kom i din vita skrud, huld med din maning. Skänk oss, du julens brud, julfröjders aning. ||: Drömmar med vingesus, under oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. :||
Trollsejd och mörkermakt ljust du betvingar, signade lågors vakt skydd åt oss bringar. ||: Drömmar med vingesus, under oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. :||
Stjärnor som leda oss, vägen att finna, bli dina klara bloss, fagra prästinna. ||: Drömmar med vingesus, under oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. :||
Texten till Sankta Lucia, ljusklara hägring finns på Wikisource
- Natten går tunga fjät av Arvid Rosén (1895-1973), tryckt i Sånger för skolan, 1928. Arvid Rosén skrev texten då det moderna Luciafirandet tog fart i Stockholm. Av texten att döma ville Rosén att den skulle låta som en ålderdomlig folkvisa. Ordvändningar som stuva för stuga och förgät för glömde var svårbegripliga redan 1928. Det konstiga sus som på något sätt svingar sig genom tysta rum lånade han från den äldre Luciatextens "drömmar av vingesus". Trots eller på grund av dessa låtsasålderdomliga ordvändningar var denna version av Luciasången länge den mest sjungna. Den äldre, men rättframmare texten Sankta Lucia har dock hela tiden funnits som alternativtext och kan på senare år ha ökat i popularitet.
- Ute är mörkt och kallt. Ute är mörkt och kallt är framför allt vanlig på förskolornas och dagmammornas Luciafirande, ibland även i skolorna. Sångens tema liknar Natten går tunga fjät och Sankta Lucia, ljusklara hägring. Ute är mörkt och kallt använder enklare ord, samt utgår från ett barns perspektiv. Vem som skrivit texten, och när, är inte helt klarlagt men den tillkom troligen på 1970-talet.
[redigera] Se även
[redigera] Källor
[redigera] Externa länkar
- Lyssna på Tino Rossi som sjunger originalet
- Lyssna på Enrico Caruso som sjunger originalet
