Maneter
Wikipedia
| ?Maneter | |
|---|---|
 Chrysaora
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Nässeldjur Cnidaria |
| Klass: | Maneter Scyphozoa |
|
|
|
| §Scyphozoa | |
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Maneter (Scyphozoa) är frisimmande ryggradslösa nässeldjur som nästan uteslutande består av vatten, de återstående procenten, deras kropp, är en geleliknande hinna. De simmar genom att pumpvis, genom rytmiska sammandragningar av kroppshålan, åstadkomma en jetstråle som skickar dem i kroppriktningen, och de följer ganska passivt havsströmmar.
Innehåll |
[redigera] Systematik
Maneter delas in i de fyra ordningarna; Stauromedusae, Coronatae, Semaeostomeae och Rhizostomae som i sin tur delas in i 27 olika familjer. Manteter förekommer med cirka 14 arter i Sverige och cirka 200 arter i hela världen.
[redigera] Släkten och arter i Sverige (i urval)
- Cyanea
- röd brännmanet (Cyanea capillata)
- blå brännmanet (Cyanea lamarckii)
- Aurelia
- öronmanet (Aurelia aurita)
- Chrysaora
- kompassmanet (Chrysaora hysoscella)
- Rhizostoma
- lungmanet (Rhizostoma octopus)
[redigera] Livscykel och fortplantning
Hos maneter förekommer generationsväxlingar mellan två olika livsformer, en könlös polypgeneration och en könlig medusageneration. Alla maneter är alltså både medusor och polyper under sitt liv. Medusan är dock de stadium som vi i dagligt tal kallar "vuxna" maneter. Maneter förökar sig genom att hanarna sprutar sperma direkt i vattnet som honorna fångar upp med sina munnar. I mitten av sommaren släpps larverna som tar sig ned till bottnen och där växer de fast och startar så sin polypfas. Som små utskott står de sedan på bottnen cirka en halv centimeter stora. På våren skivas toppen av och maneten startar sin andra fas som medusa, det vill säga frisimmande manet. I denna form lever maneten ett år och dör på hösten.
Bägarmaneten (Haliclystus auricula) är speciell då den ej har något medusastadium utan polyperna lever istället fastvuxna på alger och sprider sig med larver.
[redigera] Föda
Maneter äter smådjur som de fångar med hjälp av sina nässelceller, några av de större arterna kan fånga andra maneter eller fiskar.
[redigera] Brännmaneter
Vissa maneter skall man akta sig för, de kan brännas mycket smärtsamt, och ett fåtal kan utmynna i amputationer av lemmar, eller med döden. I svenska vatten finns röd brännmanet och mer sällan kompassmanet som båda bränns obehagligt oftast med enbart lokala symptom.
