Metropolis (film)
Wikipedia
| Metropolis | |
|---|---|
| [[Image:{{{bild}}}|200px|]] | |
| Originaltitel | Metropolis |
| Genre | Science-Fiction-film, drama, film noir |
| Produktionsland | Tyskland |
| Premiär | 1927 |
| Regissör | Fritz Lang |
| Fotograf | {{{fotograf}}} |
| Producent | Erich Pommer |
| Manus | Fritz Lang, Thea von Harbou |
| Skådespelare | Alfred Abel, Gustav Fröhlich, Brigitte Helm |
| Originalmusik | Gottfried Huppertz |
| Produktionsbolag | {{{produktionsbolag}}} |
| Produktionsbolag | Universum Film AG |
| Distribution | {{{distributör}}} |
| Speltid | 210 minuter |
| Språk | Tyska |
| IMDb | |
Metropolis, tysk film, sci-fi, från 1927. Regisserad av Fritz Lang, manus Fritz Lang och Thea von Harbou.
Innehåll |
[redigera] Handling
I den överdimensionerade och tekniskt fascinerade staden Metropolis lever de olika samhällskikten helt åtskilda. Det övre skiktet lever under paradisiska förhållanden medan arbetarena ses som mindervärdiga och lever i en slags undervärld i jordens djup. Freder Fredersen, son till den känslokalle Joh Fredersen som ses som hjärnan bakom Metropolis, förälskar sig i arbetaraktivisten Maria som i gudstjänstliknande sittningar svär in arbetarna på bättre tider. Fredersen senior ser då sin makt vara i fara och ser till att uppfinnaren Rotwang ger en maskin-människa (Maschinen-Mensch) Marias anlete för att denna ska hålla arbetarna i schack. Rotwang vill dock hämnas Fredersen senior som tagit hans stora kärlek Hel, mor till Freder, och får maskinen Maria till att hetsa arbetarna mot Fredersen senior och systemet. Mobben går lös och förintar samtliga maskiner, bland dem Metropolis hjärtmaskin varpå vattentankarna svämmar över och arbetarnas bostadsområden dränks. Den äkta Maria, Freder Fredersen och den av Fredersen senior entledigade Josaphat lyckas dock att rädda arbetarnas barn från att drunkna. Arbetarna vill därpå utöva lynchning på Maria då han ska ha drivit dem till dådet. Mobben griper den de tror är Maria och bränner henne på bål (tyska Scheiterhaufen). Den äkta Maria jagas av Rotwang som fruktar att själv bli ett offer då en andra Marias existens blir känd. Hon räddas av Fredersen junior. Slutligen försonas fabrikanten Fredersen och arbetarna genom Fredersens sons förmedling.
[redigera] Om filmen
Filmen utgjorde på många sätt både höjd- och slutpunkten på stumfilmsepokens science fiction-filmer. Staden i filmen, med samma namn, är en föregångare till stadsmiljön i filmer som Det femte elementet och Star Wars 2. Scenen där roboten ändra utseende från sin metalliska form till att bli en ytlig kopia av hjälten Maria är en av filmhistoriens klassiker.
Filmen är baserad på Thea von Harbous bok Metropolis som utkom några år före filmen. Boken innehåller en Marxinspirerad kritik av kapitalismen.
[redigera] Influenser från Metropolis
Filmen är en föregångare inom science fiction-genren och har influerat filmer fram till idag: Blade Runner, Star Wars och Matrix.
Kraftwerk gav 1978 ut albumet Die Mensch-Maschine med låtar som Metropolis, Die Roboter och die Die Mensch-Maschine.
1984 gjorde Giorgio Moroder en ny version av filmen där han bl.a. lade på popmusik och kortade ner filmen till 87 minuter. I musikvideon till Queens låt Radio ga-ga använder man klipp från Metropolis.
[redigera] Utställning om Metropolis
På Filmmuseum Berlin i Berlin finns en utställning om filmen.
[redigera] Rollista (i urval)
- Alfred Abel: Johhan 'Joh' Fredersen
- Gustav Fröhlich: Freder Fredersen
- Brigitte Helm: Maria
- Rudolf Klein-Rogge: C.A. Rotwang, der Erfinder
- Fritz Rasp: Der Schmale
