Mjöbäck
Wikipedia
| Mjöbäck Siffrorna avser orten |
|
|---|---|
| Folkmängd(2000) | 320 |
| Area(2000) | 70 hektar |
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Svenljunga kommun |
Mjöbäck är en tätort och f.d. socken i Svenljunga kommun. Den f.d. socknen har en yta på 71 km2. Namnet kommer från fornsvenska mior, som betyder liten, och bäck.
Innehåll |
[redigera] Historia
| År | Befolkning |
|---|---|
| 1805 | 466 |
| 1865 | 809 |
| 1900 | 821 |
| 1920 | 862 |
| 1930 | 845 |
| 1940 | 813 |
| 1950 | 843 |
I närheten av kyrkan finns två bronsåldersgravar. Nära Grevabo finns en järnåldersgrav.
Första gången Mjöbäck nämns är 1314, då stavas det Miobek.
1366 blev Mjöbäck, liksom Gotland och en del andra områden i Västergötland och Småland danskt. När den danska drottningen Margareta även blev svensk drottning blev Mjöbäck åter svenskt, vilket det varit sen dess.
Under nordiska sjuårskriget skövlades området av både svenskar och danskar. De mest betydelsefulla bönderna kom att avrättas.
Hela Mjöbäcks pastorat blev 1616 tilldelat Karl Karlsson Gyllenhjelm, en halvbror till Gustav II Adolf. 1899 blev järnvägen mellan Mjöbäck och Holsljunga klar. Den utgjorde en del av Falkenbergs järnväg och kom att finnas kvar i drygt 60 år. Orten fick telefon 1911 och elektricitet 1914.
[redigera] Flora och fauna
Från att i slutet av 1800-talet ha varit små växte älg och rådjursstammarna till sig i början av 1900-talet och har sedan dess varit relativt stora. Andra djur som är vanliga inom området är räv, grävling, ekorre, vessla, hermelin, iller samt hare (svenskhare och fälthare). Det finns även en del mårdar och uttrar.
[redigera] Geologi
Berggrunden består i huvudsak av gnejs med inslag av kvarts och glimmer. De har skett brytning av både järnmalm och fältspat
[redigera] Geografi
Större delen av Mjöbäck är täckt av skog. Det finns 50 sjöar i Mjöbäck och genom orten rinner Högvadsån.
[redigera] Källor
- Boken om Mjöbäck, Älvsered, Holsljunga (1961)
