Mongoliska
Wikipedia
mongoliska (Монгол) | |
---|---|
Talas i: | Mongoliet, Kina, Ryssland, Kirgizistan |
Region: | Mongoliet, Centralasien, Burjatien, Manchuriet |
Antal talare: | 5,7 miljoner |
Rankning: | |
Klassificering: | altaiska
|
Officiell status | |
Officiellt språk i: | Mongoliet, Inre Mongoliet |
Språkmyndighet: | |
Språkkoder | |
ISO 639-1 | mn |
ISO 639-2 | mon |
SIL | KHK |
Mongoliska är ett mongolspråk som talas av totalt cirka 5,7 miljoner människor huvudsakligen i Mongoliet samt i den autonoma provinsen Inre Mongoliet i Kina. Det skrivs i Mongoliet med det kyrilliska alfabetet. Mongoliskans traditionella alfabet, som skrivs lodrätt, används fortfarande av mongoler i Kina.
Liksom övriga altaiska språk är mongoliskan agglutinerande och vokalharmoniserande samt saknar genus.
Innehåll |
[redigera] Utbredning
Mongoliska talas av runt 2,21 miljoner i Mongoliet samt av runt 1 miljon i Inre Mongoliet. Det finns även betydande grupper i Burjatien i södra Ryssland och i Manchuriet (provinserna Heilongjiang, Jilin och Liaoning) i nordöstra Kina, samt mindre grupper vid Issyk-Kul i Kirgizistan och i till Mongoliet närliggande områden i Ryssland och Kina.
[redigera] Dialekter
Den mest betydande dialekten är khalkha, som talas av 2,3 miljoner och är standardspråk i Yttre Mongoliet; Khalkha har en nordlig och en sydlig variant, där den nordliga är den som talas i Ulaanbaatar. Övriga dialekter (som har störst spridning i Inre Mongoliet eftersom khalkhan fått stort genomslag som standarddialekt i Yttre Mongoliet) innefattar shilingol, ulan tsab, jerim, juu uda och josotu.
[redigera] Alfabet
Det traditionella mongoliska alfabetet, som skrivs lodrätt (uppifrån och ner från vänster till höger), utvecklades ur det uiguriska alfabetet på 1200-talet. Under tryck från Sovjetunionen ersattes det traditionella alfabetet av det latinska 1931 och sedan det kyrilliska 1937. År 1941 avskaffades det traditionella alfabetet i lag, men tilläts igen 1994. Mongoliskan i Kina har dock fortsatt använda det traditionella alfabetet.
Uttal och transkribering av det modifierade kyrilliska alfabetet för mongoliska:
Tecken | Uttal (IPA) | Transkription | Tecken | Uttal (IPA) | Transkription | |
---|---|---|---|---|---|---|
А а | a, ɑ | a | П п | pʰ, pʰʲ, p | p | |
Б б | p, pʲ, b | b | Р р | r, rʲ, ɢ, q, ʁ, χ | r | |
В в | w, wʲ, ɸ, β | v1 | С с | s | s | |
Г г | ɡ, ɡʲ, ɢ, k | g | Т т | tʰ, tʰʲ, d | t | |
Д д | t, tʲ | d | У у | ʊ | u | |
Е е | je, jɛ, jɜ | je | Ү ү2 | u, ʉ | ü | |
Ё ё | jɔ | jo | Ф ф | f, ɸ | f | |
Ж ж | ʧ, ʤ | dzj | Х х | x, xʲ, χ | ch | |
З з | ʦ, ʣ | dz | Ц ц | ʦʰ, c | ts | |
И и | i | i | Ч ч | ʧʰ, ʧ | tj | |
Й й | j, i | j | Ш ш | ʃ | sj | |
К к | k, kʲ | k | Щ щ | sʧ, ʃʧ | stj | |
Л л | ɮ, ɮʲ, l, ɬ | l | Ы ы | i, ɨ | y | |
М м | m, mʲ | m | Ь ь | ʲ | j, ', ĭ3 | |
Н н | n, nʲ, ŋ | n | Э э | e, ɛ | e | |
О о | ɔ, ə | o | Ю ю | jʊ, ju | ju | |
Ө ө | o, ɞ | ö | Я я | ja | ja |
1Ibland w.
2Ibland även Ї ї eller Ѵ ѵ (ofta skrivet med latinska V v på grund av underlättad teckenkodning).
3Oftast utelämnat i svensk transkribering.