Nikolai Abraham Abildgaard
Wikipedia
Nikolai Abraham Abildgaard, född 11 september 1742 i Köpenhamn, död 4 juni 1809, dansk konstnär, bror till Peder Kristian Abildgaard.
Han studerade först vid konstakademin i Köpenhamn (1764-67) och sedermera i Rom 1772–1777.
Hemkommen, blev han medlem av akademien och professor samt var akademiens direktör åren 1789–1791 och från 1801 till sin död, 1809. Som akademichef var han både myndig och mäktig.
Han var en grundlärd konstnär, rastlöst verksam, studerade i Rom konstens alla grenar, utförde sedan utom målningar skulpturer, ritningar till möbler och husgeråd i antik stil, sysslade även med arkitektur och gav ritningen till "Frihetspelaren" (Frihedsstøtten) på Vesterbro i Köpenhamn. I hans målningar var lärdomen och böjelsen för rebus-artade, låt vara sinnrikt uttänkta allegorier starkt framträdande. Själsaristokraten betraktade de icke-klassiskt bildade med suverän ringaktning samt vände yttervärlden och det levande livet ryggen för att ostörd av tidens strömningar och idéer fördjupa sig i filosofiska spekulationer och ge dem uttryck i sin konst. Denna verkar ansträngd och kall, men den vilar på allvarliga och solida studier och visar stor skicklighet.
Av hans målningar finnas Filoktet, Ossian, Anakreon, scener ur Terentius' lustspel och ur Holbergs "Niels Klim" m.fl. i konstmuseet i Köpenhamn. Av den omfattande serien fosterländska målningar med historiskt och allegoriskt innehåll, som han på beställning utförde för Christiansborgs riddarsal, förstördes sju vid slottets brand 1794, och endast tre räddades -- de förvaras nu på Kronborg. Genom sin strängt skolade stil utövade Abildgaard ett höjande inflytande på den danska konsten -- någon skola bildade han likväl ej. Abildgaard var vän och stod i livlig förbindelse med Johan Tobias Sergel som han lärt känna under studieåren i Rom. Dennes brev till Abildgaard finns i Sergelska bref, utgivet av G. Göthe (1900).
