Köpenhamn

Wikipedia

Köpenhamn Siffrorna avser orten

Folkmängd⁽²⁰⁰⁷⁾	Kommunen: 503 699 Huvudstadsområdet: ca 1,1 miljoner Huvudstadsregionen: ca 1,9 miljoner
Amt	Region Hovedstaden
Kommun	Köpenhamns kommun
Hemsida	hemsida
Läge	{{{koor2}}}

Köpenhamn, danska København, är huvudstad och största stad i Danmark. Staden ligger på öarna Själland och Amager, vid Öresund. Staden har drygt en miljon invånare (se stycket om nedan för utförligare siffror).

[redigera] Historia

Huvudartikel: Köpenhamns historia

Staden har anor från omkring år 1000 och Sven Tveskägg och dennes son Knut den Store. Från början var Köpenhamn en liten handelsby under namnet Havn (på svenska Hamn), men dess centrala placering i dåtidens danska storrike (som inkluderade Skåne, Halland och Blekinge) gjorde att byn ökade i betydelse. Köpenhamn grundlades 1167 då biskopen Absalon Hvide lät uppföra en biskopsborg utanför Havn och byn växte till en köpstad (på svenska Köping), därav kommer namnet København eller Købmagerhavn.

1479 grundades Köpenhamns universitet, Danmarks äldsta och Nordens näst äldsta universitet. Två år efter grundandet av Uppsala universitet, som är det äldsta.

Erik av Pommern flyttade sitt regerande över Kalmarunionen dit redan 1413, men staden fick officiell huvudstadsstatus först 1536 när denna värdighet officiellt överfördes dit från Roskilde. 1658-1659 belägrades staden av den svenske kungen Karl X Gustavs trupper som också genomförde en misslyckad stormning.

Köpenhamn år 1650.

Köpenhamns stadsplan är till stor del ett verk av Christian IV. Allt brann ned vid två tillfällen, 1728 och 1795. Staden blev också bombad av engelska flottan 1807 för att danskarna inte ville gå in i Napoleonkriget på engelsmännens sida. Danskarna ville vara neutrala, men engelsmännen fruktade att de skulle alliera sig med Frankrike och genomförde därför vad som anses vara den första terrorbombningen av civila i historien.

Ett initialt hårt slag mot Köpenhamn blev Freden i Roskilde 1658. Från att ha legat centralt placerat i det danska riket låg helt plötsligt fiendelandet Sverige inom skotthåll från huvudstaden. Svenskarna belägrade Köpenhamn 1659 men slogs tillbaka av stadsinvånarnas resoluta motstånd.

På 1800-talet blev Köpenhamn centrum för industrialiseringen av Danmark. Här verkade under tidigt 1800-tal Søren Kierkegaard och H C Andersen i en tid då liberalismen gjorde sitt intåg i samhällsdebatten. Missnöjet med det kungliga enväldet ledde till att Danmarks första grundlag antogs 1849 i Köpenhamn, något som gjorde Danmark till en konstitutionell monarki styrd av ett parlament. Folketinget sitter sedan dess på Christiansborg. En annan stor händelse vid denna tid var att Köpenhamns stadsmurar som funnits sedan medeltiden revs och ersattes av grönytor och stadsbebyggelse. Idag ingår en bit av gamla vallgraven i Tivolis sjöar.

För att möta hotet från en kommande tysk invasion byggdes under slutet av 1800-talet, trots starkt motstånd från liberalt håll, närmast hot om inbördeskrig, stora befästningsvallar väster om Köpenhamn kallat Vestvolden. Den var komplett utrustad med egen järnväg, kanontorn etc efter tidens befästningsteknik. Detta ledde till att stadsplaneringen i hög grad gick ut på att bygga täta, kompakta kvarter för att få plats med så mycket människor som möjligt innanför vallarna. Nya utvecklade krigsstrategier och teknisk utveckling gjorde dock att Vestvolden var föråldrad redan innan Första världskriget och hela anläggningssystemet togs successivt ur bruk under 1920-talet.

Under andra världskriget ockuperades Köpenhamn den 9 april 1940 av influgna tyska trupper som landade på Kastrup. Staden befriades först i maj 1945. Staden skonades relativt väl bortsett från ett par sprängattentat och flygbombningar riktade mot tyskarnas krigsindustri.

[redigera] Geografi

Huvudartikel: Köpenhamns geografi

Köpenhamn ligger delvis på Själlands östkust och delvis på ön Amager. Öst om Köpenhamn ligger Öresund, sundet som separerar Danmark från Sverige, och som kopplar samman Kattegatt med Östersjön. På den svenska sidan mittemot Köpenhamn ligger Malmö och Landskrona.

I Storköpenhamn bor ca 1,2 miljoner personer (2006), varav 501 000 i Köpenhamns kommun, 92 000 i Frederiksbergs kommun, 68 000 i Gentofte kommun och ytterligare 551 000 i andra närliggande kommuner.

I Hovedstadsregionen, vilken omfattar de tidgare amten Köpenhamn, Frederiksborg och Roskilde samt kommunerna Köpenhamn och Frederiksberg, är antalet invånare 1 843 131 (2006). Regionen har en area på 2 926 km², vilket innebär att denna region upptar 6,9% av Danmarks landareal och rymmer 34% av landets befolkning.

Köpenhamn är också en del av Öresundsregionen.

Staden delas in i 15 administrativa stadsdelar:

Indre By
Christianshavn
Indre Østerbro
Ydre Østerbro
Indre Nørrebro
Ydre Nørrebro
Vesterbro
Kongens Enghave
Valby
Vanløse
Brønshøj-Husum
Bispebjerg
Sundbyøster
Sundbyvester
Vestamager

[redigera] Styre

Köpenhamns kommun administreras av sju råd, liknande nämder i en svensk kommun. Rådens uppgifter bestäms av borgarreprensentationen, som motsvarar kommunfullmäktige i Sverige. Borgarreprensentationen har 55 medlemmar och sitter i Köpenhamns rådhus. Det tyngsta rådet, ekonomirådet, styrs av överborgmästaren. Val av borgarrepresentation sker vart fjärde år men inte i anslutning till det statliga valet som i Sverige.

Ritt Bjerregaard (socialdemokraterne) verkar sedan den 1. januari 2006 som överborgmästare i det traditionellt socialdemokratiska Köpenhamn.

[redigera] Demografi

Fördjupning: Befolkningsutveckling i Köpenhamns kommun

Uppgifterna om Köpenhamns folkmängd varierar beroende på hur stort område som räknas. Köpenhamns kommun är Danmarks största med 503 699 invånare (2007)^[1]. Tätorten Köpenhamn, det vill säga det område som utgörs av sammanhängande bebyggelse, kallas Hovedstadsområdet och har 1 091 978 invånare (2006). Storkøbenhavn som omfattar Köpenhamn, Frederiksberg och vissa intilliggande kommuner inom och utom det gamla Köpenhamns amt har ca 1 211 542 invånare (2006), medan den större Hovedstadsregionen, utgörande cirka två femtedelar av Själland, har 1 636 749 invånare (2007).

Köpenhamn är Nordens mest tätbefolkade storstadsområde eftersom ytan som Köpenhamns huvudstadsregions runt 1,6 miljoner invånare bebor är omkring 27 procent mindre än Stockholms, vilket ger en 27 procent högre befolkningstäthet. Köpenhamns kommun, som bara består av de centrala kvarteren av staden, är till ytan litet mindre än hälften så stor som Stockholms kommun.

Befolkningsutvecklingen i Köpenhamns kommun
År			Invånare
1450			4-5000
1500			10 000
1650			30 000
1700			65 000
1801.2.1			100 975
1850.2.1			129 695
1901.2.1			360 787 (400 575)
1911.2.1			462 161
1921.2.1			561 344
1930.11.5			617 069
1940.11.5			700 465
1950.11.7			768 105
1960.9.26			721 381
1970.11.9			622 773
1980			498 850
1990			466 723
2000			495 699
2006			501 158
Befolkningsutveckling i Köpenhamn. Siffrorna gäller för Köpenhamns kommun och inte storstadsområdet som sådant.

[redigera] Sevärdheter

Tivoli (januari 2004).

Rosenborgs slott

Staden kännetecknas av breda boulevarder, smala gränder, lummiga parker samt ett livligt gatuliv.

Köpenhamns symbol är den bara 125 cm stora statyn Den lille havfrue som invigdes 1913. Statyns skapades av bildhuggaren Edvard Eriksen (1876 – 1959) efter uppdrag från bryggaren Carl Jacobsen och föreställer huvudpersonen i H.C. Andersens saga Den lilla sjöjungfrun.

Mittemot Centralstationen ligger Tivoli, som är en av världens äldsta nöjesparker (världens äldsta, Dyrehavsbakken, ligger norr om staden). Tivoli är öppet under stora delar av året. Längs parken går gatan HC Andersen Boulevard med Köpenhamns rådhus på andra sidan. Huset är smyckat med många skulpturer som skapades mellan 1892 och 1905 enligt renässansstilen. Rådhustornet är med 113 m Danmarks högsta torn.

I närheten av universitetet finns vårfrukyrkan (Vor Frue Kirke) av Christian Frederik Hansen i klassicismens stil med statyetter av Bertel Thorvaldsen. Lite längre norrut ligger röda tornet med bra utsikt över staden och treenighetskyrkan (Trinitatis Kirke). Byggnaderna står vid Strøget som är en av världens längsta bilfria gator och den centrala gatan genom Köpenhamn.

Mellan denna gata och inderhavn ligger Christiansborgs slott. Huset är sedan 1918 säte för Danmarks parlament. På samma ställe fanns tidigare Köpenhamns första borg som byggdes i mitten av 1100-talet. Det nuvarande slottet uppkom mellan 1907 och 1928. Vid slottets norra sida ansluter slottskyrkan (Slotskirke) och bredvid står Det Kongelige Bibliotek som är landets nationalbibliotek. Här finns även huset Børsen från 1620 som fram till 1974 var en aktiebörs.

En annan känd sevärdhet i Köpenhamn är gatan Nyhavn. Den kännetecknas av hus som står med gavelsidan till vägen och är stadens centrum för gastronomi. Vid gatans västra ände ligger torget Kongens Nytorv (Danmarks största torg) med en staty som avbildar Kristian V. Från torget några hundra meter åt nordväst ligger Rosenborgs slott som idag innehusar ett museum med Danmarks kronjuveler.

Det kungliga slottet Amalienborg uppfördes omkring 1750 i rokoko. Slottet består av fyra byggnader som är placerad rund ett torg med åtta kanter. Varje dag klockan 12 äger den stora vaktparaden rum.

I Köpenhamn ligger även den så kallade fristaden Christiania som etablerades som ett tillhåll för människor med alternativa livstilar 1971.

Den nyligen uppförda Operaen på Holmen - operahuset på Holmen i Köpenhamn, ritat av arkitekten Henning Larsen - är en mordern arkitektonisk sevärdhet.

[redigera] Sport

De framgångsrika fotbollsklubbarna FC Köpenhamn och Bröndby IF kommer från Köpenhamn. FC Köpenhamns hemmaarena heter Parken och är Danmarks nationalstadion. FC Köpenhamn nådde säsongen 2006 Champions League och besegrade bland annat Manchester United och Celtic

[redigera] Kommunikationer

Köpenhamn och dess förorter har ett pendeltågssystem kallat S-tågen. Centralstationen i Köpenhamn kallas för Hovedbanegården och ligger mittemot Tivoli och Rådhuspladsen. Hovedbanegården har bland annat avgångar till Malmö, Hamburg och flera andra platser i Europa. Sedan 2002 finns också ett förarlöst tunnelbanesystem med två linjer, kallat Metro. Øresundstågen går på linjen Helsingør-Köpenhamn och sedan vidare till Malmö och Sydsverige (bland annat Göteborg och Kalmar).

Köpenhamns internationella flygplats, Kastrup, ligger på Amager, nära Öresundsförbindelsens landfäste på danska sidan.