Norrköpings spårvägar
Wikipedia
Norrköpings spårvägar öppnades för trafik 1904 och består idag av två spårvägslinjer, linje 2 (röd) och linje 3 (grön). Sedan tidigt 1950-tal har spårvägen varit mer eller mindre nedläggningshotad, något som ändrades först i mitten av 1990-talet.
| Norrköpings Spårvägar | ||
| Period | 1904- | |
| Framdrivning| | Elektrisk | |
| Spårvidd | Normalspår 1435 mm | |
| Antal spår | Dubbelspår | |
| Fordondsfärg
Äldre |
Upptill | Gräddvit |
| Nedtill | Varmgul med blå detaljer | |
| Fordondsfärg
Nyare |
Huvud-
färg |
Orangegul |
| Upptill och nedtill | Vita band | |
| Överst och nederst | Mörkgröna breda band. | |
Innehåll |
[redigera] Historik
1902 ingick Norrköpings stad ett avtal med AEG om anläggande av ett elektricitetsverk och en spårväg till en kostnad av 1,2 miljoner kronor. Spårvägstrafiken inleddes den 10 mars 1904. AEG byggde systemet och de 12 spårvagnarna kom från ASEA. Av dessa 12 vagnar finns en vagn kvar som museivagn, "Gamla Ettan". Den ursprungliga linjen, 4 kilometer enkelspår, slingrade sig genom innerstaden, den utgick från vagnhallen vid nuvarande Östra Promenadens norra ände - Generalsgatan - Nygatan - Drottninggatan - Norra Promenaden - Kungsgatan till ändhållplatsen Väster Tull. Redan på hösten 1904 byggdes spåren vidare därifrån till Söder Tull. 1906 byggdes den så kallade Borgslinjen, sträckan från Väster Tull till Kneippbadens station. Samma år byggdes också ett provisoriskt spår till utställningsområdet på Sylten.[1]
När spårvägstrafiken började 1904 var grundavgiften tio öre för vuxna och fem öre för barn. Den som åkte mycket kunde köpa 11 poletter för en krona, ett månadskort för tolv kronor eller ett årskort för 120 kronor.[2]
Ända sedan början har spårvagnarna varit gula, en färg som även återfinns på flera byggnader i Norrköping och därför har kallats norrköpingsgult. När Östgötatrafiken i början av 1990-talet ville samordna färgerna på sin trafik genom att ge spårvagnarna en röd färg i bakdelen uppstod något av en folkstorm. Att man samtidigt bytte de grå detaljerna på tak och botten mot grönt reagerade dock ingen på.
Under 1913 och 1914 anlades dubbelspår. I mitten av 1920-talet var det premiär för två spårvagnslinjer, Ringlinjen linje 1 (svart siffra på vit botten) och linje 2. 1931 tillkom linje 3 med trafik till Eneby och linje 2 förlängdes till Folkets park. 1945 anlades spår för trafik från Söder tull till Klingsberg.
1957 var nästa utbyggnad klar, från Taborsbergsvägen till Smedstuguplan i Haga. Den kom att bli en del av linje 4 (vit siffra på blå botten) som gick via Drottninggatan till Klingsberg. På grund vagnsbrist lades den ner redan 1966, och spåren revs upp 1977.
1958 lades Ringlinjen ned och spåren på Kungsgatan revs upp. Samtidigt omlades linje 3 via Östra Promenaden i stället för Drottninggatan, som ersättning för den östra delen av Ringlinjen. I slutet av sjuttiotalet ändrades linjesträckningarna så att linje 3 gick på Drottninggatan och linje 2 via Östra Promenaden.
1967 köptes 25 vagnar av modell M67 in från ASEA. Flera av dessa vagnar har renoverats under 1990-talet och går 2006 fortfarande i trafik. Under 1975 och 1980 byggdes spår från Folkets Park vidare till det nyanlagda området Klockaretorpet. 1994 köptes flera spårvagnar som hade gått i trafik i Duisburg, M94, som därefter byggdes om med låggolvsmittdel och fick beteckningen M97. Man har också köpt in låggolvsvagnar, M98.
[redigera] Utbyggnad
I Norrköping har det länge diskuterats att bygga ut spårvägen med en förlängning från de centrala delarna av staden till stadsdelarna Hageby och Navestad. Kommunen hade 2004 avsatt 3 miljoner för projekteringsarbetet. Den 19 juni 2006 påbörjades byggandet av ett nytt spår från korsningen Albrektsvägen/Trozelligatan över Hagebygatan mot Ljurafältet. Sedan den 10 september 2006 har linje 2 sin ändhållplats vid Ljurafältet. En spårvägsbro kommer att byggas över Söderleden inför en eventuell förlängning mot Hageby och Navestad.
[redigera] Särflyttning av spår
Norrköpings spårväg byggdes med relativt smalt avstånd mellan spårparen. Detta har senare ställt till problem eftersom man inte kunnat sambeställa vagnar eller lätt köpa begagnade vagnar från andra spårvägar. Med början under mitten av 1990-talet har man därför bit för bit flyttat spåren, ett arbete som dock inte ser ut att bli klart inom överskådlig tid (i Drottninggatan har en del av dubbelspåret i stället ersatts av slingerspår och vid Albrektsvägen av 30 meter enkelspår). Man har dock tillräckligt långa bitar för att numera kunna köra bredare spårvagnar och de fem Bombardier Flexity-vagnar som köpts på en optionsbeställning av Frankfurt am Main (litt M06) är 2,4 meter breda.
[redigera] Huvudmän
Huvudman för spårvagnstrafiken i Norrköping är Östgötatrafiken. Vagnarna och infrastrukturen ägs av Norrköpings kommun. Trafikentreprenör är Veolia Transport (före detta Connex Sverige AB).
[redigera] Linjer
[redigera] Historiska linjer
[redigera] Spårvägsnätet 1945
| Linje | Sträcka |
|---|---|
| 1 | Ringlinjen: Norr Tull - Centralstationen - Rådhuset - Östra Promenaden - Östra Station - Söder Tull - Väster Tull - Kungsgatorna - Norr Tull. |
| 2 | Klingsberg - Södert Tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Marielund - Bråboplan |
| 3 | Fridvalla - Snippen - Marielund - Centralstationen - Rådhuset - Drottninggatan - Söder Tull - Väster Tull - Vägträffen - Västra Station - Folkets Park |
[redigera] Kortvarig linje 1957-1966
| Linje | Sträcka |
|---|---|
| 4 | Klingsberg - Smedstuguplan |
[redigera] Nuvarande linjer
| Linje | Sträcka | Längd | Hållplatser |
|---|---|---|---|
| 1 | Museilinje som sommartid trafikeras av Svenska Spårvägssällskapet. I folkmun kallas den "Gamla ettan". | ||
| 2 | Fridvalla - Eneby - Hagaskolan - Marielund - Norr Tull - Resecentrum - Rådhuset - Östra Promenaden - Söder Tull - Ljura | 24 | |
| 3 | Vidablick - Sandbyhov - Hagaskolan - Marielund - Norr Tull - Resecentrum - Rådhuset - Drottninggatan - Söder Tull - Folkets Park - SMHI - Klockaretorpet | 26 | |
| Totalt | 131 | ||
Linje 2 är under vidare utbyggnad mot Ringdansen.
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
[redigera] Litteratur
Forsström, Willy, (2004), Gula Faran rullar vidare: Norrköpings Spårvägar 100 år, Stockholm: Trafiknostalgiska Förlaget.
[redigera] Externa länkar
- Norrköpings kommun - spårtrafik
- ÖstgötaTrafiken 1
- Spårvagnshistorik
- Veolia Transport - driver spårvägen (före detta Connex Sverige AB).
