New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Okinawa prefektur - Wikipedia, den fria encyklopedin

Okinawa prefektur

Wikipedia

Okinawa prefektur (沖縄県; Okinawa-ken)
Karta över Japan med Okinawa markerad
Residensstad Naha
Region Kyūshū
Ö Okinawa
Guvernör Keiichi Inamine
Yta 2 271,30 km² km² (44:e)
 - % vatten 0,5 %
Befolkning (1 mars, 2005)
 - Invånare 1 362 040 (32:a)
 - Befolkningstäthet 580 /km²
Distrikt 5
Kommuner 53
ISO 3166-2 JP-47
Prefekturssymboler
 - Blomma Deigo (Erythrina variegata)
 - Träd Ryūkyūmatsu
 - Fågel Sapheopipo noguchii
Okinawas prefekturssymbol

Okinawa prefektur (沖縄県; Okinawa-ken) är Japans sydligaste prefektur, och består av den större delen av Ryukyuöarna, en över 1000 km lång ökedja med ett 70-tal öar. Ögruppen sträcker sig från söderut om Kyushu till Taiwan, men de allra nordligaste öarna är en del av Kagoshima prefektur. Residensstaden heter Naha, och är belägen på den södra delen av den största och mest välbefolkade ön, Okinawa Hontō (den som vanligtvis refereras till som Okinawa). De omtvistade Senkaku-öarna administreras också under Okinawa prefektur.

Innehåll

[redigera] Historia

De öar som nu består av Okinawa prefektur var ursprungligen inte en del av det japanska kejsardömet, utan en del av ett oberoende rike som kallades Kungariket Ryūkyū sedan 1300-talet. Okinawas fördelaktiga läge i Östkinesiska havet och dess relativa närhet till Kina, Japan, Taiwan och Filippinerna gjorde Ryūkyūkungadömet till en rik handselsstat. Många av slottsruinerna, de s.k. Gusuku på öarna restes under denna period. 1609 blev kungariket Ryūkyū invaderat av den japanska Satsumaklanen som kontrollerade området som idag är Kagoshima prefektur. Kungariket var på pappret fortfarande en oberoende stat men var i själva verket under direkt kontroll av Satsuma. 1879, som ett led i Meijirestaurationen, upplöstes kungariket och blev Okinawa prefektur.

Efter andra världskriget och Slaget om Okinawa 1945 var Okinawa i 27 år under amerikansk administration. Under denna period var valutan på Okinawa USA-dollar och den amerikanska militären uppförde ett flertal militärbaser på bland annat huvudön Okinawa.

Den 15 maj, 1972 blev Okinawa återigen en del av Japan, men det finns fortfarande en stor amerikansk militär närvaro på ön, mer än 50 000 amerikanska militärer är anställda på någon av baserna i området. Samtidigt som de är en stor inkomstkälla för områdets 1,4 miljoner invånare är den amerikanska närvaron också mycket kontroversiell bland lokalbefolkningen.

[redigera] Språk & Kultur

Awamorikrukor
Awamorikrukor

Eftersom Okinawa historiskt har varit en oberoende nation och Kungariket Ryūkyū hade närmare förbindelser med Kina än med Japan, så är den okinawiska kulturen och språket väldigt annorlunda från motsvarande på Japans fastland. Det finns ett flertal ryukyuspråk som är mer eller mindre oförståeliga för en japansktalande person. Dessa språk minskar dock i användning sedan den japanska regeringen uppmuntrar bruk av standardjapanska.

"Ishiganto", en sten som ska skydda mot onda andar. Yomitan, Okinawa
"Ishiganto", en sten som ska skydda mot onda andar. Yomitan, Okinawa

Okinawa är också, på grund av sitt läge och sin historia, mycket mer varierat etniskt sätt än övriga delar av Japan. Okinawas befolkning är en unik blandning av malajer från Formosa och Filippinerna, kineser från Kina och japaner från Japan. Kulturellt anses de stå närmare Kina och Filippinerna än det japanska fastlandet.

En av Okinawas mest berömda kulturella exporter är karate. Dess ursprung förmodas vara en blandning av kinesisk kung fu och traditionella kampsporter som utövats på ön. Under långa perioder i Okinawas historia har de av Japan varit förbjudna att använda vapen, vilket förmodligen också bidrog till karatens utveckling.

En annan traditionell okinawisk produkt är awamori, brännvin gjort på indicaris importerat från Thailand. Krukmakeri är också en starkt bevarad tradition. Ett annat framstående exempel på okinawisk kultur är sanshin, ett tresträngat instrument nära besläktat med den kinesiska sanxian, och förebild för den japanska shamisen.

[redigera] Natur och klimat

Manzamo, Okinawa
Manzamo, Okinawa

Okinawa har ett subtropiskt klimat och temperaturen understiger sällan 15 grader ens på vintern [1]. Många av öarna är gamla korallrev vilket har gett öarna många grottor, vilka spelade en viktig roll i Slaget om Okinawa. Gyokusendo, en kalkstensgrotta på södra Okinawa Hontō är ett populärt turistmål.

Okinawa sägs ha Japans vackraste stränder och många korallrev finns i regionen. Djurlivet är till skillnad från resten av Japan mycket rikt.

[redigera] Demografi

Okinawa prefekturs befolkning 1 oktober 2003 efter ålder
(1000-tal personer)

Ålder Invånare
0-4 Image:g50.pngImage:g30.pngImage:g05.pngImage:g03.pngImage:g01.png 84
5-9 Image:g50.pngImage:g30.pngImage:g10.png 85
10-14 Image:g50.pngImage:g30.pngImage:g10.pngImage:g01.pngImage:g01.png 87
15-19 Image:g50.pngImage:g30.pngImage:g10.pngImage:g05.pngImage:g03.pngImage:g01.png 94
20-24 Image:g50.pngImage:g30.pngImage:g10.pngImage:g05.pngImage:g01.png 91
25-29 Image:g100.pngImage:g01.pngImage:g01.png 97
30-34 Image:g100.pngImage:g03.pngImage:g01.png 99
35-39 Image:g50.pngImage:g30.pngImage:g10.pngImage:g01.pngImage:g01.png 87
40-44 Image:g50.pngImage:g30.pngImage:g10.pngImage:g05.pngImage:g01.png 91
45-49 Image:g100.pngImage:g01.png 96
50-54 Image:g100.pngImage:g05.pngImage:g01.png 100
55-59 Image:g50.pngImage:g10.pngImage:g05.pngImage:g01.pngImage:g01.png 64
60-64 Image:g50.pngImage:g10.pngImage:g05.pngImage:g03.png 65
65-69 Image:g50.pngImage:g10.pngImage:g05.pngImage:g03.pngImage:g01.png 66
70-74 Image:g50.pngImage:g05.pngImage:g01.png 53
75-79 Image:g30.pngImage:g05.pngImage:g03.pngImage:g01.png 37
80 + Image:g50.pngImage:g05.pngImage:g03.png 55

Okinawa prefekturs befolkning 1 oktober 2003 efter ålder och kön
(1000-tal personer)

Män Ålder Kvinnor
43 Image:g30.pngImage:g10.pngImage:g05.png 0-4 Image:r30.pngImage:r10.pngImage:r03.png 41
44 Image:g30.pngImage:g10.pngImage:g05.pngImage:g01.png 5-9 Image:r30.pngImage:r10.pngImage:r03.png 41
45 Image:g30.pngImage:g10.pngImage:g05.pngImage:g01.pngImage:g01.png 10-14 Image:r30.pngImage:r10.pngImage:r03.pngImage:r01.png 42
48 Image:g50.png 15-19 Image:r30.pngImage:r10.pngImage:r05.pngImage:r03.png 46
46 Image:g30.pngImage:g10.pngImage:g05.pngImage:g03.png 20-24 Image:r30.pngImage:r10.pngImage:r05.pngImage:r01.pngImage:r01.png 45
49 Image:g50.pngImage:g01.png 25-29 Image:r50.png 48
49 Image:g50.pngImage:g01.png 30-34 Image:r50.pngImage:r03.png 50
43 Image:g30.pngImage:g10.pngImage:g05.png 35-39 Image:r30.pngImage:r10.pngImage:r05.pngImage:r01.png 44
46 Image:g30.pngImage:g10.pngImage:g05.pngImage:g03.png 40-44 Image:r30.pngImage:r10.pngImage:r05.pngImage:r01.pngImage:r01.png 45
49 Image:g50.pngImage:g01.png 45-49 Image:r30.pngImage:r10.pngImage:r05.pngImage:r03.pngImage:r01.png 47
52 Image:g50.pngImage:g05.png 50-54 Image:r50.png 48
32 Image:g30.pngImage:g03.png 55-59 Image:r30.pngImage:r03.png 32
32 Image:g30.pngImage:g03.png 60-64 Image:r30.pngImage:r03.pngImage:r01.png 33
32 Image:g30.pngImage:g03.png 65-69 Image:r30.pngImage:r05.pngImage:r01.png 34
24 Image:g10.pngImage:g10.pngImage:g05.png 70-74 Image:r30.png 29
14 Image:g10.pngImage:g03.pngImage:g01.png 75-79 Image:r10.pngImage:r10.pngImage:r03.pngImage:r01.png 23
17 Image:g10.pngImage:g05.pngImage:g03.png 80 + Image:r30.pngImage:r10.png 38


[redigera] Huvudöar

Okinawa prefekturs bebodda öar delas vanligtvis in i tre geografiska arkipelager. Från nordöst till sydväst:

  • Okinawaöarna (沖縄諸島; Okinawa-shotō)
  • Miyakoöarna (宮古諸島; Miyako-shotō)
    • Miyako-jima - 宮古島
  • Yaeyamaöarna (八重山諸島; Yaeyama-shotō)

[redigera] Städer

  • Ginowan
  • Gushikawa
  • Hirara
  • Ishigaki
  • Ishikawa
  • Itoman
  • Nago
  • Naha (residensstaden)
  • Okinawa (stad)
  • Urasoe

[redigera] Externa länkar


Japans prefekturer
Aichi | Akita | Aomori | Chiba | Ehime | Fukui | Fukuoka | Fukushima | Gifu | Gunma | Hiroshima | Hokkaido | Hyogo | Ibaraki | Ishikawa | Iwate | Kagawa | Kagoshima | Kanagawa | Kochi | Kumamoto | Kyoto | Mie | Miyagi | Miyazaki | Nagano | Nagasaki | Nara | Niigata | Oita | Okayama | Okinawa | Osaka | Saga | Saitama | Shiga | Shimane | Shizuoka | Tochigi | Tokushima | Tokyo | Tottori | Toyama | Wakayama | Yamagata | Yamaguchi | Yamanashi
Japans regioner
Hokkaido | Tohoku | Kanto | Chubu (Hokuriku | Koshinetsu | Tokai) | Kansai | Chugoku | Shikoku | Kyushu

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu