Pärsvärdighet
Wikipedia
Pärsvärdighet (engelska peerage) är en benämning på det system av titlar inom Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland som anger om innehavaren har adlig värdighet. Värdigheten utdelas av den brittiske monarken och kan endast innehas av dennes undersåtar. Icke adlig (eng. commoner) är alla de som varken är pärer (eng. peer) eller monarken själv. Pärsvärdigheten är ärftlig men tillkommer endast huvudmannen för varje ätt. Titeln kan ej ärvas av livstidspärer.
Pärernas roll är att besätta platserna i överhuset. Rätten för ärftliga pärer till en plats i överhuset har successivt begränsats genom unionsbildningarna mellan England, Skottland och Irland samt av politiska reformer med just detta syfte under modern tid. Av pärernas privilegier kvarstår idag endast rätten att få audiens hos monarken för att framlägga ämnen som gäller "allmänt väl" och rätten att slippa arrest vid civilmål.
[redigera] Titlar
Pärsvärdigheten omfattar i fallande rangordning graderna:
- Duke (Hertig)
- Marquess (Markis)
- Earl (Greve)
- Viscount (Vicomte)
- Baron för England och Irland, Lord of Parliament för Skottland (Friherre)
[redigera] Rangordning
Rangordningen mellan olika pärer av samma grad beror i fallande ordning på när titeln förlänats:
- Pärer av England (utnämnda före unionsakten 1707)
- Pärer av Skottland (utnämnda före unionsakten 1707)
- Pärer av Storbritannien (utnämnda mellan unionsakterna 1707 och 1800)
- Pärer av Irland (utnämnda före unionsakten 1800)
- Pärer av Förenade konungariket Storbritannien och Irland (efter maj 1800)
- Pärer av Irland (som utnämnts efter 1800)
- Livstidspärer.
