Irland

Wikipedia

För andra betydelser, se Irland (olika betydelser).

Éire
Ireland

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: Amhrán na bhFiann

Huvudstad	Dublin
Största stad
Officiella språk	iriska, engelska
Statsskick president Taoiseach	republik Mary McAleese Bertie Ahern
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Storbritannien 6 december 1921
Yta • Totalt • Vatten	70 273 km² (117:e) 2 %
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	4 062 235 (123:e) 58,3 inv/km² (114:e)
BNP (PPP) • Totalt 2003 • Per capita	$148 553 milj (32:a)
Valuta	euro, irl. euromynt (`EUR)` `(tidigare Punt`)
Tidszon	UTC
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Carrantuohill 1 040 m ö.h. Lough Corrib km² Shannon 259 km
Nationaldag	17 mars
Landskod	IE, IRL
Landsnummer	`+353`

Irland (på iriska Eire), officiellt Republiken Irland, (Poblacht na hÉireann), är en stat belägen på ön med samma namn, omfattande den större delen av ön och dess befolkning, utom Nordirland i öns nordöstra hörn, som är del av Storbritannien. Irland gränsar endast mot Storbritannien och omges annars av Atlanten.

[redigera] Historia

Det här stycket är en sammanfattning. Det finns mer att läsa i Irlands historia

Under medeltiden utgjorde Irland en feodalt styrd stat med den engelske kungen som furste. Den irländska statsbildningen var trots detta skild från England och detta tillstånd kvarstod även när Irland på 1500-talet upphöjdes till ett självständigt kungarike. Den 1 januari 1801 uppgick Kungariket Irland i en union med Kungariket Storbritannien och bildade det Förenade kungariket Storbritannien och Irland. Irland kom därefter att utgöra en riksdel inom det förenade kungariket tills dess att ett inbördeskrig 1919-1922 framtvingade en delning av nationen i två administrativa delar, en i norr och en i söder. Den norra delen, ungefär motsvarande provinsen Ulster, fortsatte att utgöra en provins och en riksdel inom det förenade kungariket, medan den södra delen jämte en mindre del av Ulster förklarades vara en fristat inom det Brittiska imperiet. Den södra delen gick allt längre i sin frigörelse från den brittiska kronan, och 1949 förklarade man sig vara en självständig republik. Republiken Irland gick 1973 med i Europeiska ekonomiska gemenskapen, föregångaren till Europeiska unionen.

[redigera] Geografi

Se även Irland (ö).

Irland är mycket bördigt. Dess högsta punkt är Carrantuohill, dess största sjö Lough Corrib och dess längsta flod Shannon.

Högsta punkt: Carrantuohill 1 040 m
Lägsta punkt: Atlanten 0 m
Naturtillgångar: Zink, koppar, kalksten.

[redigera] Större städer

Dublin, republikens huvudstad
Cork
Limerick
Galway
Waterford
Kilkenny

[redigera] Grevskap

Karta över Irland med numrerade grevskap

Republiken Irland

Nordirland

Ulster	Connach	Leinster	Munster
Fermanagh	Mayo	Longford	Clare
Tyrone	Sligo	Meath	Tipperary
Derry/Londonderry	Leitrim	Louth	Waterford
Antrim	Galway	Westmeat	Kerry
Down	Roscommon	Kildare	Limerick
Armagh		Dublin	Cork
Donegal		Offaly
Cavan		Laois
Monaghan		Carlow
		Wicklow
		Kilkenny
		Wexford

[redigera] Regioner

Ön (inklusive brittiska Nordirland) indelas i fyra regioner (Provinces), Ulster i norr, Connacht i väster, Leinster i ost och Munster i söder. Vidstående tabell visar grevskapens regiontillhörighet.

[redigera] Klimat

Irlands klimat är milt och fuktigt. Medeltemperaturen (dygnsmaximum) i Limerick ligger på +13 grader i januari och +29 (dygnsmaximum) i juli. Sommaren är den torraste årstiden och vintern den regnigaste, men vädret året om är mycket omväxlande.

[redigera] Demografi

Irlands befolkning är av keltiskt ursprung. De kelter som bor på Irland är ett av de keltiska folk som tagit flest omvägar under sin vandring. Från hemlandet i nuvarande Tyskland, Ungern och Österrike så vandrade de ner till iberiska halvön där de blandade sig med ibererna och skapade då kelt-iberena. Dessa utvandrade sedan till Irland ca tusen år innan vår tideräkning.^{[källa behövs]}

Befolkningens medelålder:
Förväntad livslängd: 76,81 år
Religion: Katolicism 91,6 %, annan 8,4 %

[redigera] Statsskick

Irland är en republik. Irland har en president, som dock mest utför ceremoniella uppgifter. Presidenten väljs på 7 år och kan max sitta två mandatperioder. 1990 valdes för första gången en kvinna, Mary Robinson, till president.

[redigera] Kommunikationer

Den internationella flygplatsen Shannon i nordväst var vid de första kommersiella atlantflygningarna den europeiska ändpunkten för den kortaste sträckan mot Nordamerika, där planen med den tidens begränsade räckvid måste mellanlanda för tankning. Platsen anges för övrigt vara den ort där den internationellt välkända drycken Irish coffee skapades.

[redigera] Försvar

Den irländska försvarsmakten, "Irish Defence Forces" är en yrkesarmé. Irland har aldrig haft värnplikt. Den indelas i de stående förbanden, "Permanent Defence Force" (PDF), med ca 10 000 heltidsanställda soldater och reservförbanden, "Reserve Defence Force" (RDF), med ca 15 000 deltidsanställda soldater. PDF består av armén, marinen (Naval Service) och flygvapnet (Air Corps). RDF består av arméreserven och marinreserven.

[redigera] Armén

9 skyttebataljoner i armén
18 skyttebataljoner i arméreserven
3 artilleribataljoner i armén
19 artilleribataljoner i arméreserven

Irland saknar pansarförband, har endast i begränsad utsträckning mekaniserat sina skytteförband och inget pansarartilleri finns.

[redigera] Marinen

8 patrullfartyg

[redigera] Flygvapnet

7 föråldrade lätta attackflygplan SIAI-Marchetti SF-260, som huvudsakligen används som övningsflygplan.
15 helikoptrar av varierande modeller.
Diverse transport-, sambands- och patrullflygplan.