Pacifism
Wikipedia
Pacifism (av franska pacifisme, ytterst av latinets pax, ”fred”) är en ideologisk hållning till konflikter som på religiös eller etisk grund avvisar användningen av våld, även i självförsvarssyfte. Antimilitarism är ett snarlikt begrepp. Man har bl.a. utvecklat icke-våldsförsvarets tekniker som alternativ till militärt försvar.
Under 1900-talet blev Gandhi en känd förespråkare för icke-våld, ahimsa, liksom Martin Luther King i USA. Bägge hade Tolstoj och Thoreau som förebilder. I Sverige var Natanael Beskow en av de främsta pacifisterna under 1900-talets början. Han och Mahatma Gandhi nominerades till Nobels fredspris 1947. Under 1950-60 talen radikaliserades pacifismen genom de stora fredsmarscherna i England och Tyskland, Kampanjen mot atombomben (AMA), värnpliktsvägran (VCO), Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, civil olydnad och senare Plogbillsrörelsen. Många kända personer gjorde sig till tolk för fredsrörelsen, till exempel nobelpristagaren Linus Pauling och sångerskan Joan Baez. I skandinavien hade (och har) fredsforskaren Johan Galtung och förlaget Pax stort inflytande.
[redigera] Litteratur
- Per Herngren: Civil olydnad. 1999, pocket.
- Thoreau: Civil olydnad. H:ström 2001.
- Höglund, Anna T: Krig och kön - Feministisk etik och den moraliska bedömningen av militärt våld. Uppsala 2001
