Pietro Badoglio
Wikipedia
Pietro Badoglio, född 28 september 1871 i Grazzano Monferrato (senare kallat Grazzano Badoglio), Piemonte, Italien, död 1 november 1956, var en italiensk militär och politiker.
Badoglio tjänstgjorde med framgång under första världskriget och blev general 1917. Han utnämndes till arméchef 1919 och satsade samtidigt på politiken och blev senator men tvingades avgå 1921 när fascisterna kom till makten. Han skickades till Brasilien som ambassadör.
Efter att ha gjort en politisk kursändring togs han till nåder av Mussolini och 1925 utsågs han åter till arméchef samt chef för generalstaben, 1926 till fältmarskalk och 1928 till guvernör i Libyen. 1936 deltog han i kriget med Abessinien 1936. I detta krig var han ansvarig för att stridsgas användes. Efter att ha krossat Abessiniens omoderna här tågade han in i Addis Abeba och utnämdes som tack till hertig. Badoglio såg inte positivt på Italiens deltagande i andra världskriget. Efter italienska arméns fiasko med anfallet på Grekland fick han avgå för gott.
Badoglio tillhörde kuppmakarna som avsatte Mussolinis i juli 1943 och han utnämndes av Viktor Emanuel III till regeringschef. I den rollen skrev han under vapenstilleståndet med de allierade och förklarade senare Tyskland krig. Han ersattes som premiärminister 1944 av den mer antifascistiske Ivanoe Bonomi.
