Priština
Wikipedia
Priština är huvudstaden i den serbiska provinsen Kosovo. Enligt 2006 folk uträkning hade staden 262 686 invånare. FN-administrationen i Kosovo (UNMIK) har sitt högkvarter i staden, liksom den kosovoalbanska regeringen.
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Fram till andra världskriget
I Romarriket fanns en stad som hette Ulpiana som låg cirka 15 kilometer söder om dagens Prishtina. Staden förstördes och byggdes återigen upp av den bysantiske kejsaren Justinianus. Efter Roms fall växte Priština fram på ruinerna av den gamla staden. Eftersom många vägar gick genom staden blev Priština ett viktigt hadelscentrum i sydöstra Europa.
År 1881 bildade den albanska befolkningen ett parlament och 1912 var Kosovo kortvarigt en del av Albanien.
[redigera] Efter andra världskriget
Efter andra världskriget började den albanska befolkningen växa. 1946 blev Kosovo en autonom provins inom Jugoslavien och Priština blev dess huvudstad. Mellan 1953 och 1999 ökade stadens befolkning från 24 000 till 300 000. Den största ökningen fanns bland den albanska delen av befolkningen, som mellan 1953 och 1981 ökade från 9 000 till 76 000. Under samma tid ökade den serbiska befolkningen från 8 000 till 21 000.
[redigera] Före och efter kriget i Kosovo
1990 tog Slobodan Milošević, då Serbiens president, ifrån Kosovo dess autonomi för att öka den serbiska makten i området. Prištinas universitet sågs som ett nationalistiskt hot vilket ledde till att 800 lärare sparkades och 22 500 av de 23 000 studenterna suspenderades. Lärarna på mellan- och högstadiet nödgades att arbeta utan lön, annars skulle skolorna ha stängts. Alla albaner inom den offentliga sjukvården fick sparken. Arbetslösheten bland albanerna i Kosovo närmade sig 80 procent. I september 1991 kunde inte serbisk polis och paramilitära styrkor hindra genomförandet av en folkomröstning om Kosovos självständighet. Den organiserades av det upplösta parlamentet. 90 procent av de röstberättigade albanerna gick till valurnorna och 99 procent röstade för självständighet. De serbiska myndigheterna kunde inte heller hindra albanerna från att hålla val i maj 1992. Författaren Ibrahim Rugova valdes till president i Kosovo. Det valdes också ett parlament som försökte bygga upp en parallell administration vid sidan om den serbiska. 1996 började den albanska UÇK-terrorister anfalla serbiska mål i Kosovo. Priština var ändå relativt lugnt fram till mars 1999 då kriget i Kosovo bröt ut och undantagstillstånd infördes. Efter att NATO inledde bombningar av Serbien utbröt massivt våld i staden. Kombinationen av bombningarna och att jugoslaviska styrkor och paramilitärer gick åt befolkningen gjorde att mellan 100 000-120 000 albaner kördes ur Priština och tusentals blev massakrerade, inte minst civila. När albanerna sedan återvände till Kosovo så fördrev och mördade man kvarvarande serber i staden.
