Wikipediadiskussion:Radering av artiklar

Wikipedia

Innehåll 1 Verifierbarhet 1.1 Är "verifierbarhet" ett bra "test" för om en artikel ska inkluderas i Wikipedia? 1.2 Vad händer nu? 1.3 Medial verifierbarhet? 1.4 Även för "oomtvistade" artiklar 1.5 Jimbo Wales 2 Allämnintresse 2.1 Var går gränsen för det allmänna intresset? 2.2 Allmänintresse: Personer 2.2.1 Allmänintressanta politiker 2.2.2 Idrottare 2.2.3 Musikartister och liknande 2.2.4 Akademiska personer 2.2.5 Allmänt om icke-kändisar 2.3 Psalmer 2.4 Företag och organisationer 2.4.1 Företag 2.5 Egna artiklar åt bifigurer i tecknade serier etc. 3 Allmänintresse / riktlinjer för radering 4 Hopslagning 5 Kategori 6 Verifierbarhet

[redigera] Verifierbarhet

[redigera] Är "verifierbarhet" ett bra "test" för om en artikel ska inkluderas i Wikipedia?

Spana in en:Wikipedia:Verifiability! Jag tycker det att ett rimligare "test" för om en artikel ska vara få vara med är verifierbarhet än den så svårkvantifierade graden av allmänintresse. Jag tycker som du att allmänintresse är ett nästintill värdelöst inkluderingskriterium, kolla särskilt in det sista stycket i det länkade artikeln... Vi gör oss själva en lika stor otjänst genom att exkludera artiklar som anses "sakna allmänintresse" som genom genom att inkludera artikler som är overifierbara. Narym 27 september 2004 kl.23.43 (CEST)

En god idé absolut! Detta skulle väl leda till att det skulle krävas referenser i artiklar om sådant som inte är väl känt, vilket är bra. Jag skulle rösta för en sådan rekomendation, det kunde stoppa onödiga raderingar. Jag har en känsla av att många av de som vill radera saker gör det därför att de inte litar på / tror att andra litar på vad som står i artikeln. När det gäller denna artikeln sökte jag lite snabbt och hittade bandet på en hemsida typ, det kan ju egentligen inte anses räcka som verifierbart så jag har strukit min röst. JJ 28 september 2004 kl.00.53 (CEST)

Det är en bra idé! Det här tycker jag borgar för en ny sida: Wikipedia:Artiklar som bör verifieras, där man kan lista tveksamma artiklar. Har inte artikeln kunnat veriferas inom x antal dagar så ryker den från pedian, basta!. På så sätt slipper man debattera hurvida artiklen är god wikipedi eller inte. Den som är intresserad av att artikeln kvarstår och inte hittar någon bra källa på nätet har bara att pallra sig iväg till biblioteket eller var man nu hittar nödvändig information och därefter noggrant anger källan / källorna till informationen, kanske med några nödvändiga citat om så krävs (för att det skall vara trovärdigt). // [[Användare:Solkoll|Bild:Solkoll.jpg --->]] 28 september 2004 kl.23.12 (CEST)

Verifierbarhet är nog bra, men i ljuset av detta kriterium och vad som sägs i skrivande stund i metaartikeln, så är det bra om inte "en:Wikipedia:What Wikipedia is not" glöms bort. Kravet på verifierbarhet får inte leda till ökade krav på politisk korrekthet. Det är ju inte orealistiskt att tänka sig att det på senare tid kraftigt ökade antalet användare och administratörer kommer att leda till ökad åsiktsmässig likriktning. Detta kan te sig som en paradox, men bara om innebörden i "konsensus" glöms bort. // Rudolf 1922 28 september 2004 kl.23.40 (CEST)

Hej, Är det inte stor risk att några kopierar/scannar, för att var på "säkra" sidan ? Vem, vilka, hur många, krävs för att avgöra om en artikel inte är riktig faktamässigt. Det finns många ?? Jag bara undrar.

Hasse A 28 september 2004 kl.23.47 (CEST)

Jag är för att verifierbarhet ersätter allmänintresse som allmänt kriterium. Framför allt är det objektivt, medan allmänintresse är högst subjektivt. Alltför många artiklar försvinner från Wikipedia på grund av att en falang användare har förutfattade meningar om vad som är och inte är allmänintressant. --TKU 29 september 2004 kl.14.52 (CEST)

[redigera] Vad händer nu?

En massa positiva röster, inga motargument. Ska vi bjuda in en djävulens advokat eller ska vi kalla till ting? --TKU 7 oktober 2004 kl.00.33 (CEST)

Det är märkligt att inga motröster hörs - om vi ersätter kravet på allmänintresse med kravet för verifierbarhet så innebär ju det att lokalpolitiska ungdomsförbund, birollsinnehavare i inaktuella filmer och forskarassistenter får vara med i Wikipedia. Men det är fortfarande många som röstar för borttagning av dessa artiklar, så uppenbarligen är inte alla överens. I själva verket är verifierbarhet och allmänintresse inte alls tillräckligt närliggande begrepp för att ett normbyte ska kunna gå smärtfritt: verifierbarhet är lätt att definiera och ett självklart krav på alla artiklar i en encyklopedi, men allmänintresse (som för övrigt utesluter en oerhört stor mängd verifierbara fakta, men samtidigt så vitt jag förstår innefattar massvis av fakta som inte kan verifieras) kommer vi alltid att vara oense om, vare sig det gäller definition eller tillämpning. Att agera djävulens advokat här är inte så svårt:

• Om vi ersätter kravet på allmänintresse med kravet för verifierbarhet kommer vi att få dras med massor av kategorier som aldrig kan göras kompletta, eftersom de är för stora för att någon ska hinna skriva om allt. Vi måste alltså - paradoxalt nog, kan tyckas - ge upp ambitionen om en komplett encyklopedi ifall vi tar med för många artiklar.
• Om vi ersätter kravet på allmänintresse med kravet för verifierbarhet kommer vi också att få brist på balans i urvalet av artiklar. Det innebär att vi kommer att gynna exempelvis vissa friskolor genom att ta upp dessa i en artikel, medan friskolor som inte råkar ha någon wiki-engagerad lärare eller elev får mindre exponering.

Jag ska väl tillägga att jag personligen tycker att argumenten för att inkludera fler artiklar väger tyngre än ovanstående invändningar, men nu gällde det ju att spela djävulens advokat, så jag överlåter åt någon annan att bemöta argumenten ;-)
/El diablo (Salsero) 28 oktober 2004 kl.17.18 (CEST)

Man kan ju hävda att verifierbarheten bör gälla alla eller majoriteten av medlemmarna av den kategori som ett visst objekt tillhör. Att det går att få fram åtskilliga uppgifter om Pelles godisbutik AB och dess två deltidsanställda, därför att Pelle har en hemsida, innebär inte att det är rimligt att alla godisbutiker eller alla deras ägare eller anställda skall få egna artiklar och då bör inte heller Pelles butik få det. En annan aspekt är att verifierbarheten bör begränsas till publicerade källor. Det finns en massa uppgifter tillgängliga i offentliga register om Pelle, hans familj, skatter, skolbetyg och annat som skulle vara både integritetskränkande för Pelle och ointressant för de flesta andra att ta med. / Celsius 28 oktober 2004 kl.18.28 (CEST)

Mycket kan man ta reda på om Pelle. Frågan är bara hur mycket man kan ta reda på innan det börjar kvalificera sig för "original research", om inte just Pelle studerats tidigare av någon annan "forskare". \Mike 27 januari 2005 kl.00.18 (CET)

Jag ser verifierbarhet som ett nödvändigt men inte tillräckligt krav på en artikel. Dvs, det räcker inte att vissa faktauppgifter kan verifieras och kontrolleras, det måste till något annat. Detta "annat" kan man kalla allmänintresse. På SSBR diskuteras just nu artikeln Shkumbin Salihi och när det gäller den och andra biografier tycker jag att artikelförfattaren måste visa att en person är intressant även för andra än sina vänner och bekanta.

Jag tror inte man kommer ifrån att det skälen för att ta in eller radera en artikel inte alltid kan vägas och mätas, det blir alltid godtycke när man tar till släggan "allmänintresse" men jag kan inte se att det skulle vara möjligt att avskaffa detta begrepp till förmån för något annat. Thuresson 28 oktober 2004 kl.18.40 (CEST)

Det finns väl ingen direkt motsätning mellan verifierbarhet och allmänintresse? Båda bör krävas; obekräftade uppgifter om framtid storfilmer bör inte vara med, inte heller en massa uppgifter om stackars Pelle. Gunnar Larsson 28 oktober 2004 kl.18.43 (CEST)

[redigera] Medial verifierbarhet?

Med tanke på den mängd information som finns på webben, så är verifierbarhet ett alltför svagt kriterium. Vad säger ni om att skärpa det till "medial verifierbarhet"?

Det skulle innebära att bara "riktiga" massmedia - som etablerade nyhetssajter, böcker utgivna på förlag och dagstidningar skulle kvalificera sig som referensmaterial. Personliga hemsidor, stencilerade föreningstidningar och liknande skulle inte räknas. På det sättet känns det som att vi på ett någorlunda objektivt sätt kan skilja på ointressant och intressant.--TKU 28 oktober 2004 kl.21.43 (CEST)

"Vad är en 'etablerad' nyhetssajt?" blir min första reaktion... jag vet inte om det är bra, men det kräver nog lite tanke innan det börjar användas... \Mike 27 januari 2005 kl.00.18 (CET)

Självklart är gränsen flytande, men det borde vara enkelt att diskvalificera bloggar och öppna nyhetstjänster (typ IMC). --Yvwv 13 april 2005 kl.10.02 (CEST)

Det finns åtskilliga bloggar som är betydligt vederhäftigare än många tryckta medier. Bland de svenska "etablerade nyhetssajter" jag kan tänka mig har ganska precis hälften ganska precis noll värde som referens. --kaj@kth.se 3 juli 2005 kl.16.38 (CEST)

[redigera] Även för "oomtvistade" artiklar

Det här känns som en hyffsat bra plats att ta upp en sak jag har funderat på ett tag:

Jag tycker vi borde ställa tydliga krav på verifierbarhet och explicit listade källor på alla artiklar, inte bara sådana som är omstridda. Dels kan vi på så sätt undvika att allmänt trodda moderna myter smyger sig in, och dels är källorna bra för läsare som vill veta mer om ett område.

Huruvida källorna faktiskt använts vid författandet av den "nuvarade versionen" av artikeln, eller över huvud taget, ser jag som mindre relevant. Det viktiga är att nämna några källor där sånt som påstås i artikeln kan verifieras – och där man kan hitta mer information att lägga in i sidan.

--kaj@kth.se 3 juli 2005 kl.16.35 (CEST)

[redigera] Jimbo Wales

Hannibal har skrivit: Andra menar att det räcker med att artiklarna ska vara verifierbara (inklusive Wikipedias initiativtagare Jimbo Wales). Var har han sagt det? Finns någon länk? /Habj 7 juli 2005 kl.17.27 (CEST)

[redigera] Allämnintresse

[redigera] Var går gränsen för det allmänna intresset?

Denna diskussion har flyttats hit från Wikipedia:Bybrunnen

Jag har funderat över hur pass okänd man behöver vara för att sakna allmänintresse. Jag vill helt enkelt veta var gränsen går mellan att sakna allmänintresse och att inte göra det. I fallet Pär Mårts hade jag uppenbarligen fel men hur blir det med till exempel Daniel Sörensen. Då kan väl deltagare i varenda lekprogram på TV dyka upp med sina biografier eller har jag fel.--Softssa 12 april 2004 kl.18.00 (CEST)

Jag har inte hängt med ang. Pär Mårts, men just denne person måste väl ha ett allmänintresse. Med tanke på de oerhörda mängder spaltkilometrar som boulevardpressen sedan ägnar deltagare i "lekprogrammen" på TV, så utgår jag från att även dessa personer, typ Rebekka i Big Brother, har en form av allmänintresse.

Rudolf 1922 12 april 2004 kl.18.06 (CEST)

Sedan finns det fall såsom Roland Svensson (Astrofysiker) som gör det lite svårare eftersom det rent naturligt inte finns något allmänt intresse, i alla fall inte i samma grad som för Daniel Sörensen. Detta beror som alla säkerligen vet på televisionens oerhörda genomslag.--Softssa 12 april 2004 kl.18.12 (CEST)

Intressant frågeställning! Dokusåpakändisar kan sägas vara av intresse eftersom de är offentliga personer. Tränaren ovan är också en offentlig person. Antagligen förekommer hans namn i sportpressen. Astrofysikern kan även han sägas vara av intresse, eftersom han antagligen har presterat något utöver det vanliga iform av ventenskapliga artiklar eller vetenskapligt arbete. Gränsen går när vi tar upp personer som t.ex. tränarens fru som inte är en offentlig person. Då kan vi hamna i klammeri med PUL. Detta gäller naturligtvis inte historiska personer där det mycket väl kan vara intressant med äkta hälfter. Alltså så kallat intressanta personer (som kan få en egen artikel) är:

1. Offentliga personer
2. Personer som utfört något extraordinärt (t.ex. författare, idrottsmän, vetenskapsmän)
3. Historiska personer (eventuellt även fruar, barn, släktingar etc. om dessa kan anses vara intressanta).

Personer som absolut inte bör tas med är:

1. Släktingar till offentliga personer som i sin tur inte är offentliga eller har utfört något extraordinärt.

// Wellparp 12 april 2004 kl.20.47 (CEST)

• Jag håller med om Wellparps tre punkter. Jag ser inga som helst problem med att ha med Pär Mårts, Daniel Sörensen och Roland Svensson (Astrofysiker) i en encyclopedi som denna. Mårts och Svensson är helt okända namn för mig men är säkert kända för ishockeyintresserde respektive (svenska) akademiker inom astrofysik. Sörensen känner jag inte till alls förutom till namnet och att jag vet att han vann Big Brother något år. För andra kanske han är betydligt mer känd. Jag kan erkänna att när jag skapade artikeln Daniel Sörensen var det lite grann på skämt faktiskt, för att se om någon reagerade mot att en så pass "trivial" person fick en plats i denna encyclopedi. Det var det ingen som gjorde. Inte då. Och jag tycker som sagt att han kan få vara kvar. Det gör mig heller ingenting om någon nu får för sig att skapa hundra nya artiklar om diverse personer i olika TV-program. Plaudite 28 april 2004 kl.22.17 (CEST)

[redigera] Allmänintresse: Personer

Ska vi ha speciella kriterier för personer i olika yrken?

[redigera] Allmänintressanta politiker

Politiker är förvisso offentliga personer, men vilka politiker platsar i Wikipedia? Här är en lista i "rangordning". Var ska gränsen dras?

1. Regeringsmedlemmar, nuvarande
2. Regeringsmedlemmar, före detta
3. Riksdagsledamöter, nuvarande
4. Riksdagsledamöter, före detta
5. Landstings/region/kommunpolitiker (fullmäktige), ordförande +kommunstyrelseordf, nuvarande
6. Landstings/region/kommunpolitiker (fullmäktige), ordförande +kommunstyrelseordf, före detta
7. Landstings/region/kommunpolitiker (fullmäktige), övriga, nuvarande
8. Landstings/region/kommunpolitiker (fullmäktige), övriga, före detta
9. Landstings/region/kommunpolitiker ej invalda i fullmäktige, nuvarande
10. Landstings/region/kommunpolitiker ej invalda i fullmäktige, före detta

Jag tycker gränsen ska dras efter punkt 5 och definitivt efter punkt 6. Politiker som även är kända för något annat kan naturligtvis finnas med i Wikipedia ändå. /ShineB 8 maj 2004 kl.15.48 (CEST)

Intressanta synpunkter. Enligt min uppfattning sa kan man val integrera all slags information i ett uppslagsverk (beroende pa lagrings kapaciteten). Anvandarnas intresse ar ointressant sa lange som man inte oroar sig over finansiellt stod eller reklamverksamhet. Ar inte ett uppslagsverks syfte att lagra information om allting? Vem skall bedoma vad som ar viktig information? --Bluefin 16 maj 2004 kl.07.12 (CEST)

Jag anser att syftet med ett uppslagsverk inte är att lagra information utan att vara en plats där man kan hämta information. Om alla lägger in all information om allt (lite tillspetsat) kommer det att vara omöjligt att hitta det man söker utan att tvingas skumma igenom mängder med artiklar. Sjö 17 maj 2004 kl.15.39 (CEST)

[redigera] Idrottare

Är alla svenska idrottare som tävlar/tävlat i sin idrotts högsta serie allmänintressanta? Eller det kanske blir för stort då? Typ alla som någon gång varit reserver i elitserien i cricket, undervattensrugby eller andra inte alltför stora sporter... --TKU 25 augusti 2004 kl.10.42 (CEST)

[redigera] Musikartister och liknande

Det känns som att musikartister och dito grupper utgör en ganska stor del av de tveksamma artiklarna.

Ett förslag till policy är att en svensk artist eller grupp ska ha skivkontrakt för att få vara med på wikipedia, alternativt ha fått stor medial uppmärksamhet.--TKU 25 augusti 2004 kl.10.37 (CEST)

Vad tycker vi om utländska artister? --TKU 25 augusti 2004 kl.10.30 (CEST)

[redigera] Akademiska personer

Är en professorstitel tillräckligt för att få vara med på Wikipedia?--TKU 25 augusti 2004 kl.10.31 (CEST)

[redigera] Allmänt om icke-kändisar

Det verkar av diskussionen om Knut Emil Sonck (se Wikipedia:Sidor som bör raderas) som om hela begreppet om "allmänintresse" närsomhelst kan åsidosättas om artikeln är "tillräckligt fin". Verkar i så fall rimligt att slopa hela allmänintresseregeln.

För egen del kan jag inte se hur Knut Emil Sonck på några som helst villkor kan platsa på Wikipedia, men någon slags konsekvens måste finnas - ska såna artiklar tillåtas får vi dumpa "allmänintresse" (i form av egenskap hos objektet) som kriterium åtminstone för personartiklar. // OlofE 28 augusti 2004 kl.15.56 (CEST)

Finns det sedan tidigare några konkreta riktlinjer för vilka personer som skall anses ha allmänintresse? Det skvalpar ju tydligen omkring en massa gamla artiklar som inte uppfyller något rimligt krav på detta. Frågan är bara var gränsen skall dras. Man kan ju inte bara säga att det skall vara "kända" personer så där i största allmänhet - det är en väldigt subjektiv bedömning.//Celsius 28 augusti 2004 kl.16.21 (CEST)

Det finns diskussionen här ovan och Wikipedia:Vad Wikipedia inte är, där bl a följande står, "Biografiska fakta bör ingå i Wikipedia vad gäller t.ex. personer som ofta nämns i olika sammanhang för sina bedrifter. Mindre omtalade personer kan nämnas i samband med ett relaterat artikelämne. Självbiografier passar inte i en encyklopedi." Det kanske finns andra diskussioner i ämnet också. Engelska wikipedia har möjligen några mer detaljerade regler. Någon modifikation av riktlinjerna baserad på artikelns kvalitet eller (estetiska eller annan) attraktionskraft känner jag inte till. // OlofE 28 augusti 2004 kl.16.47 (CEST)

Om vi nu bortser från frågan om kvalitet, så återstår problemet att "personer som ofta nämns i olika sammanhang för sina bedrifter" inte är en särskilt användbar utgångspunkt om den inte kompletteras med mer konkreta råd. En början:

• Om en person omnämns under egen rubrik antingen i allmänna encyklopedier eller i nationella biografiska uppslagsverk (SBL eller dess utländska motsvarigheter), då kan personen anses vara odiskutabelt kvalificerad.
• Om en person omnämns (mer än i förbigående) i en allmän historiebok eller en introducerande handbok av det slag som används på exempelvis universitetens A- och B-kurser, bör personen också anses kvalificerad. (Det överlappar förmodligen en del med det första kriteriet, men kan inkludera en del personer som ännu inte har hunnit komma in i långsamt utgivna uppslagsverk.)

Ovanstående (som säkert kan kompletteras) gäller historiska personer. När någon inte uppfyller något av ovanstående kriterier, kan man säkert från fall till fall argumentera för en persons medtagande utifrån vad som har skrivits på annat håll, i t.ex. vetenskapliga tidskrifter (men då bör man kunna ge litteraturhänvisningar). Det är betydligt svårare med nu levande och verksamma personer, men även där kan man nog finna några kriterier som åtminstone kan sättas som "golv".//Celsius 28 augusti 2004 kl.17.11 (CEST)

[redigera] Psalmer

Jag har funderingar angående psalmerna som finns. Egentligen borde dessa läggas upp på source.wikipedia.org/Wikisource:Psalmer. Kommentarer ? // rogper 15 maj 2004 kl.07.02 (CEST)

Det låter vettigare än att ha dem här. /Mux 15 maj 2004 kl.14.06 (CEST)

Inkludera även nationalsånger o.dyl.

Rudolf 1922 15 maj 2004 kl.15.24 (CEST)

Jag tycker att psalmer viss hör hemma på Wikipedia. Om man skriver en artikel om en viss pslam så tycker jag att det är självklart att ha med texten också. Jämför med nationalsångerna, där texten så klart läggs med när man skriver om nationalsången. Den fjättrade ankan 15 maj 2004 kl.19.34 (CEST)

Jag håller med ankan. Plaudite 16 maj 2004 kl.14.07 (CEST)

Även om man skriver om en psalm tycker jag att det inte är självklart att ta med psalmen i artikeln. Detta kan ju jamföras med exempelvis äldre böcker eller noveller. Om nån skulle ta med en hel novell t.ex. Ett anspråkslöst förslag av Jonathan Swift i en artikel skulle det slutligen vara ohållbart och inte särskilt praktiskt. Sedan vill jag hänvisa till Wikipedia diskussion:Allmänintresse (vore bra om vi flyttade även den här diskussionen dit).//Softssa 16 maj 2004 kl.18.44 (CEST)

Jag tycker att man kan tillåta att man lägger in kortare public domain-texter, eftersom det ofta kan vara till nytta om man läser artikeln. Vad gäller längre texter är det lämpligare att lägga in en länk till hela texten och kanske ha kortare citat i encyklopedi-artikeln. Väsk 16 maj 2004 kl.19.54 (CEST)

Att inkludera för mycket material i halvintressanta artiklar är väl inget direkt problem, om vi antar att upphovsrätten tillgodoses. Jag ser mycket större problem i alla bilder som laddats upp därför att sajten de tagits från "saknar copyright" (vilket såvitt jag vet är fullständigt ovidkommande eftersom copyright finns oavsett om den deklarerats). But I digress. // OlofE

[redigera] Företag och organisationer

[redigera] Företag

De flesta företag som torskar gör det för att deras artikel är reklam. Men hur stort ska ett företag vara för att få vara med? --TKU 25 augusti 2004 kl.10.44 (CEST)

[redigera] Egna artiklar åt bifigurer i tecknade serier etc.

Jag vet inte om detta diskuterats tidigare, men det dyker upp mängder med artiklar om t.ex. seriefigurer som är bifigurer i olika tecknade serier. Se Von Pluring, Guld-Ivar Flinthjärta, 87:an Axelsson Kusin Knase etc.

Skulle det inte vara bra att ha en policy/standard att bifigurer bör omnämnas i huvudartikeln om respektive tecknade serie o.d? Om alla bifiguer får sina egna (oftast väldigt korta) artiklar blir det väldigt många, och oftast är ju bifigurer just bifigurer och det finns kanske inte så mycket intressant att säga om dem? Man skulle exempelvis kunna ha en ruta/tabell i varje huvudartikel, där man listar de oftast förekommnade bifigurerna. Vad tycker ni andra?? Hakanand 16 augusti 2004 kl.11.09 (CEST)

Absolut, och det behövs ett sådant beslut omgående. Jag har f.n. blockerat en användare som fullständigt överöst wp med artiklar om kalles bortglömda farfarskusiner och dylikt, i väntan på ett sådant beslut. Jag anser inte att det behövs enskilda artiklar, de kan listas i en artikel om huvudfiguren. --Alers 16 augusti 2004 kl.11.12 (CEST)

Jag håller också med, men man måste göra nån gränsdragning. När det gäller just seriefigurer kan man nog generellt förbjuda artiklar om bipersoner, men jag tycker fortfarande att mer kända bipersoner i större litterära verk (exempelvis från bibeln) borde få finnas kvar.--Muneyama 16 augusti 2004 kl.11.30 (CEST)

Jag håller med om att små korta artiklar om bipersoner passar bättre i en större artikel med allt samlat. Redirect-funktionen kan ju användas. Jag håller inte med Muneyama om att förbjuda såna artiklar. Om alla får säga sitt om vad som bör förbjudas tror jag inte speciellt många artiklar kommer vara kvar här. Järnvägsjonas 16 augusti 2004 kl.11.36 (CEST)

Förbjuda är ett för starkt ord, vi kan ha som policy att flytta dem till mer övergripande artiklar. Redirect-funktionen är ett bra alternativ, kan man redirecta så att personen hamnar på ett visst stycke av en sida (ungefär som man kan med en länk i html) Muneyama 16 augusti 2004 kl.12.34 (CEST)

Bra att du satte stopp för användare som började skriva in karaktärer från Disney-världen. Det lär finnas ett par hundra figurer i det universumet och jag har alltid tyckt att man ska vara försiktig med att göra artiklar om fiktiva figurer, jag tänker då på alla de artiklar som redan finns om figurer runt Harry Potter. Thuresson 16 augusti 2004 kl.11.29 (CEST) Kommentaren hämtad från Användardiskussion:Alers

Hur blir det med alla figurer i Sagan om ringen och Star Wars.//softssa 16 augusti 2004 kl.12.03 (CEST)

Tycker inte vi ska ha någon speciell policy för bifigurer, det räcker med att artikeln ska ha allmänintresse. En bifigur från Kalle Anka, Harry Potter, Sagan om Ringen eller Star Wars kan ha allmänintresse eftersom de har sådan enorm spridning. Gunnar Larsson 16 augusti 2004 kl.12.13 (CEST)

Artiklar om enskilda fiktiva bifigurer bör begränsas. Lamré 16 augusti 2004 kl.12.08 (CEST)

Jag tycker att det som bör avgöra om det ska finnas en egen artikel eller ej, är hur mycket det finns att skriva om den fiktiva personen/figuren. Vi inte behöver några särskilda förbud kring detta. Om det finns tillräckligt att skriva om figuren isig tycker jag att en egen artikel är berättigad, om inte, om det är i stort sett "X förekommer i boken Y, vän till Z" räcker det om den informationen står i huvudartikeln och artikeln med bipersonens namn redirectas dit, till den rubrik där man skriver om historiens bifigurer. /Elinnea 16 augusti 2004 kl.13.24 (CEST)

Elinneas förslag verkar täcka in de flesta övriga. Kan vi lite kort enas om att korta artiklar om litterära bifigurer utan vidare innehåll kan infogas i huvudartikeln om boken/verket/huvudfiguren, samt att artiklar om bifigurer i övrigt bör kunna förekomma om intresse för en sådan artikel finns, tillsammans med lämplig information? --Alers 16 augusti 2004 kl.13.30 (CEST) (phu)

Det är lätt att börja hitta på godtyckliga regler om hur en webbencyklopedi bör ser ut, och därmed råka begränsa sig utan att riktigt veta varför. Den som någon gång börjat läsa artiklar om ett litterärt universa på engelska wikipedia vet att det är ett av de områden som vi verkligen glänser på. Artiklars existensberättigande bör enligt min mening avgöras av endast graden av allmänintresse. Vi har gott om plats och det vore stor synd att lägga band på den skaparkraft som populärkulturen oavsiktligt gett upphov till. // E23 18 augusti 2004 kl.00.54 (CEST)

Instämmer till 100% med E23! Visst skall vi ha artiklar om Alexander Lukas, Guld-Ivar Flinthjärta, etc., om någon skriver dem! Den fjättrade ankan 18 augusti 2004 kl.00.58 (CEST)

jag med JJ 18 augusti 2004 kl.01.09 (CEST)

Jag har grunnat på denna fråga och kommit fram till att även jag stöder att vi tar in artiklar om bifigurer i seriernas och skönlitteraturens värld. Den tidigare raderade Alexander Lukas m.fl. får gärna återkomma hit. Denna min åsikt föranleder mig att motsätta mig både Alers och Järnvägsjonas raderingar samt i högsta grad Alers blockering av en användare som skapade ett flertal artiklar om bifigurer i serien Kalle Anka! Att helt förbjuda artiklar är ett ytterst felaktigt förfarande! Lamré 18 augusti 2004 kl.01.12 (CEST)

Jag tog bort artikeln Alexander lukas, en felstavning. Den korrekta stavningen, Alexander Lukas, är på plats vad jag kan se. --Alers 18 augusti 2004 kl.08.23 (CEST)

Du borde måhända i stället ha redirectat "Alexander lukas" till "Alexander Lukas"-artikeln, som faktiskt existerade då. Den fjättrade ankan återställde ju faktiskt den artikel du raderat och redirectade den. Lamré 18 augusti 2004 kl.09.02 (CEST)

Det hade varit en lösning. --Alers 18 augusti 2004 kl.09.09 (CEST)

vilken artikel i detta tema har jag tagit bort? JJ 18 augusti 2004 kl.01.19 (CEST)

Att jag omdirigerade artikeln "Dunstan" till Kalle Anka nyss, berodde på att jag trodde vi uppnått koncensus kring den här frågan. Min uppfattning är att väldigt kända bifigurer, exempelvis Joakim von Anka kan få ha egna artiklar, men att ha t.ex. Dunstan von Anka som egen artikel skapar oöversiktlighet. Muneyama 18 augusti 2004 kl.01.17 (CEST)

I ett vanligt "bok-lexikon" är det ju svårt att hitta saker och ting som inte är sorterat alfabetiskt, dvs finns inte Kajsa Anka med som uppslagsord och man inte kommer ihåg att det är en Disneyfigur eller att "huvudfiguren" heter Kalle Anka, så hittar man inte Kajsa. Men här är det ju annorlunda. Man söker bara på "Kajsa Anka" och vips så hittar man under vilka uppslagsord hon omnämns. Jag tycker man kan acceptera artiklar om VIKTIGA bifigurer. I fallet "Kalle Anka" kan Joakim von Anka (som faktiskt blev huvudfigur under Carl Barks senare produktion) + kanske några få till vara berättigade. Övriga figurer värda att nämna borde "klumpas ihop" under Kalle Anka eller under Disneyserier. Hakanand 18 augusti 2004 kl.08.25 (CEST)

Fiktiva figurer mår väl bäst av ett sammanhang. En massa lösa ankor blir bara förvirrande. Inte för att jag vet om det i alla delar är förebildligt, men man kan ju titta på hur eng. Wikipedia har gjort med Simpsons-karaktärer, som i de flesta mindre betydande fall är sammanklumpade:The Simpsons | List of characters from The Simpsons| List of recurring characters from The Simpsons | One-time characters from The Simpsons | Fictional characters within The Simpsons./Celsius 18 augusti 2004 kl.09.20 (CEST)

Notera även hur engelska pedian satt upp kategorier som hjälper en tillrätta. Jag tycker nog det är ok med exempelvis 87:an på en egen sida. Lättare att hitta än att leta i 91:ans artikel (om man nu hittat dit utan att veta att det är där man ska leta), och lätt att hitta 91:an via kategorin. Det bör naturligtvis begränsas till återkommande/huvudfigurer. Se [1], med underkategori för comic characters och egna underkategorier för flera olika serier. // OlofE 19 augusti 2004 kl.12.15 (CEST)

Den engelska Wikipedian har ett bra test för om biografiska artiklar (en:Criteria for inclusion of biographies). Funderar på att översätta den.--Hannibal 5 juli 2005 kl.13.24 (CEST)

Här är den korrekta länken eftersom jag inte vill eller bör redigera Hannibals inlägg: en:Wikipedia:Criteria for inclusion of biographies. Torvindus 5 juli 2005 kl.18.38 (CEST)

Ja, du har rätt. Sorry.--Hannibal 5 juli 2005 kl.19.20 (CEST)

För att gå tillbaka till ursprungefrågan: att börja göra särskilda regler för detta är IMO en smula överdrivet. Den som tycker att det skapats onödiga artiklar om bifigurer, kan ju samla ihop infon i huvudartikeln och göra om artikeln om bifiguren till en omdirigering. Det behövs det inga beslut och dokument för. Om folk är oense i någon viss fråga, torde man få diskutera det enskilda fallet. Grundorsaken till att det skapas sådana småartiklar är ofta att vi glatt gör länkar av alla de där bifigurernas namn - det är så lätt hänt, och en sådan länk är i princip en uppmaning till att skapa en ny artikel. Den som tycker att det inte ska skapas så många småartiklar, kan IMO börja med att ta bort de länkar som är uppenbart onödiga. /Habj 7 juli 2005 kl.13.17 (CEST)

Saken har diskuterats en hel del på Wikipediadiskussion:Projekt Kalle Anka. --Skizzik 26 mars 2006 kl.12.17 (CEST)

[redigera] Allmänintresse / riktlinjer för radering

Börjar inte det här mera likna riktlinjer för raderingar, än en sida om begreppet allmänintresse så som det används på Wikipedia? Jag föreslår att vi flyttar det till Wikipedia:Raderingar och jobbar vidare på det därifrån. /Habj 7 juli 2005 kl.01.08 (CEST)

Jag funderar snarare på om det här handlar om Wikipedia:Vad ska finnas här på Wikipedia? (eller en annan bättre formulering). D.v.s. en "positiv" placering snarare än en "negativ". Inte vad vi ska ta bort, utan vad vi vill ha.--Hannibal 7 juli 2005 kl.12.41 (CEST)

Franför allt att peka på skillnaden mellan arkiv och data å ena sidan och kunskap och enyklopedia å andra. Massor av artiklar som tillkommer hela tiden kan inte utökas från en stub som innehåller en lista, för det finns inte mer att skriva.//--IP 7 juli 2005 kl.12.52 (CEST)

Hannibal, kanske det! Wikipedia:Relevant innehåll, Wikipedia:Innehåll på Wikipedia, Wikipedia:Vad hör hemma på Wikipedia. Samtidigt tassar vi i så fall i utmarkerna av att göra samma dokument som Wikipedia:Vad Wikipedia inte är, fast i en positiv version. Jag är inte mycket förtjust i det dokumentets utformning; för det första är den negativ istället för positiv (vilket även motsvarande dokument på en:WP kritiserats för), och för det andra förefaller den typen av hårda punktlistor inte fungera så bra. När folk inte håller med om vad som står i ett sånt, ignorerar man istället för att försöka uppdatera dokumentet och nå konsensus.

Oavsett var någonstans texten småning ska ligga, kanske Wikipedia:Verifierbarhet är något som kan inkorporeras. Kanske man kan lista alla aspekter som brukar nämnas, och sen försöka komma fram till vad de betyder och hur de ska tolkas. /Habj 7 juli 2005 kl.13.11 (CEST)

Alltså typ: "På Wikipedia diskuterar vi artiklars innehåll, hur dess fakta framställs, och vilka olika synsätt som finns och har funnits på ämnena som artiklar behandlar. Därför är det bra om skribenter har källor till hands att hänvisa till" osv.?//--IP 7 juli 2005 kl.13.19 (CEST)

Man ska vara medveten om att ifall man ersätter ett dokument med negativa definitioner med ett dokument som innehåller positiva definitioner så är det ett stort kliv i riktningen att utesluta artiklar. I Wikipedia:Vad Wikipedia inte är räknas det upp sådant som uppebarligen inte hör hemma i en encyklopedi - och det är nog nödvändigt att ha den avgränsningen - men sedan lämnar man öppet för allt annat potentiellt innehåll. Om man i stället väljer att räkna upp allt det som borde få vara med så diskvalificerar man samtidigt allt sådant som inte finns med på den listan. Visst, i teorin kan man förstås alltid diskutera förändringar av styrdokumenten, men i praktiken kommer förmodligen "det finns inte med i Vad Wikipedia är" framföras som ett svårbestridligt argument i sig. Folk verkar tycka att bara vi har tusen styrdokument som till punkt och pricka beskriver hur Wikipedia ska vara utformad så kommer vi slippa långa diskussioner och kunna koncentrera oss på att författa artiklar. Men ifall man har alltför hårt styrande riktlinjer kommer det i stället att leda till att vissa användare känner sig missnöjda och överkörda, vilket leder till en mer frustrerad debatt. Ytterst handlar det om hur öppen vi egentligen vill att encyklopedin ska vara. Det mest demokratiska är givetvis att hålla en ständigt uppdaterad och dynamisk debatt om innehållet på Wikipedia, så att nya och gamla medlemmar hela tiden kan få vara med och fatta de viktiga besluten. Mindre demokratiskt är att skapa hårda och föhållandevis statiska styrdokument, vilka innebär att de viktiga besluten en gång fattats av författarna till dessa dokument. Att skriva styrdokumet är ett starkt maktmedel. Jag hoppas att var och en som ger sig i kast med något sådant är medveten om sin maktutövning och vilket ansvar det medför./Salsero 7 juli 2005 kl.16.20 (CEST)

Den makten, att skriva styrdokument, har vi alla! Jag hoppas att alla som väljer att inte delta, inser vad det är de gör? Se styrelsemedlemmen Angelas svar på frågan hur man skapar policies och riktlinjer. Det är inte meningen att styrdokumenten ska vara statiska! Däremot behövs en dokumentation av vad det - här och nu - faktiskt råder konsensus kring. Annars måste varje diskussion tuggas om från början, vareviga gång det dräller in någon med nya fantastiska idéer om hur något kan göras - fast idén kanske redan förkastats tre gånger. Den dynamiska debatt du efterlyser, torde med fördel kunna hållas i formen "ska vi förändra de här riktlinjerna, och i så fall hur".

Vad gäller att ett dokument som säger vad något är skulle automatiskt bli hårdare än ett dokument som säger vad något inte är, tror jag precis tvärtom. Vad Wikipedia inte är är, som koncept, mycket inarbetat. Jag tror att dess formatet har vissa brister, men dem tror jag vi får leva med. Däremot tror jag att vi behöver riktlinjer för raderingar. IMO är det inte bra att vi svänger sig med begrepp som "saknar allmänintresse" som motivering för radering utan att någon vet vad som egentligen menas, och huruvida de som använder ordet kanske egentligen menar en fem-sex sinsemellan helt olika saker.

I största allmänhet är det önskvärt att skriva riktlinjer med tämligen öppna formuleringar, som är just riktlinjer snarare än "regler". Se Hur policy skapas särskilt punkt 3 och 4. Sidan är en översättning från motsvarande dokument på engelska en:Wikipedia:How to create policy, och borde egentligen anpassas mera till vår svenska situation. /Habj 7 juli 2005 kl.16.51 (CEST)

Låt oss till att börja med inte förväxla hur saker borde vara och hur saker verkligen är. När du skriver att vi alla har makten att skriva styrdokument så måste jag protestera mot det utopiska i det uttalandet. För det första har vi en stor grupp användare som inte deltar i metadiskussionerna utan bara välvilligt skriver artiklar. När en sådan användare får sin artikel raderad med hänvisning till en riktlinje kan man inte säga att han eller hon själv har haft makt att påverka situationen i särskilt stor utsträckning. Visst kan personen protestera - med det kräver mod, tid, ork och en metvetenhet om att det faktiskt är tillåtet för en vanlig användare att modifiera riktlinjerna. Den som besitter de resurserna har mer makt än den som inte gör det. Sedan kan man förstås tycka att det är rättvist att exempelvis en person som lägger mycket tid på Wikipedia också ska ha mycket makt, men då måste man också vara medveten om att det ligger till på det viset. I teorin har vem som helst rätt att delta i utformandet av Wikipedia, men i praktiken kommer vissa personer att utöva mer makt än andra. Att utöva makt behöver för övrigt inte vara något fult i sig, men att man är medveten om och erkänner sitt maktutövande tycker jag är en viktig demokratisk princip.

När det gäller styrdokumenten och huruvida de är statiska eller inte, tycker jag att man även där måste överväga att verkligheten inte alltid är vad den borde. Visst är det som du skriver att det inte är meningen att styrdokumenten ska vara statiska, men jag tror många drar sig för att protestera mot vad som står i ett styrdokument. Har de fel i detta? Ja, det tycker nog både du och jag att de har, men vi kan inte räkna med att alla ska anta det som vi anser vara rätt attityd. Alla borde förstås protestera i stället för att bli överkörda, men i verkligheten har inte alla det modet, den tiden, den kunskapen, det självförtroendet. Och nog är det väl mer statiskt att ha riktlinjer än att besluta från fall till fall? Att skriva riktlinjer är ju ett konservativt förfarande, där man försvårar framkastandet av de "nya, fantasktiska idéer" som du skriver om, oavsett ifall dessa har tagits upp tidigare eller ej. Visst kan man även i ett mer konservativt system ha debatt om förändring, till exempel genom att diskutera hur riktlinjer kan förändras, men det begränsar ändå vilka åsikter som är legitima att ta upp.

Du skriver att du tror att positivt formulerade dokument inte alls blir hårdare än negativt formulerade dokument - utan tvärtom - men här förstår jag faktiskt inte hur du resonerar. I grunden kan man ju föra en argumentation som bygger på enkel matematisk mängdlära (ledsen om jag blir lite teknisk): Vi har tre delmängder - A, de artiklar som självklart ska vara med - B, de artiklar som självklart inte ska vara med - C, de artiklar dör oenighet råder. I fallet med positiv formulering inkluderas i princip A, medan B och C ej tas med. I fallet med negativ formulering exkluderas i stället C, vilket innebär att A och B tas med. Eftersom A är mindre än A plus B så är det förra fallet mer restriktivt. Jag gillar heller inte att folk använder sig av begreppet allmänintresse som skäl till raderingar, men den som gör det får väl vara beredd att förklara vad han eller hon menar. Hur som helst kommer man aldrig att kunna minska acceptansen av artiklar till en mindre delmängd än A med så luddiga argument. Så vilka skäl gör enligt dig att det blir tvärt om? /Salsero 7 juli 2005 kl.18.18 (CEST), som nu använt upp sin Wikipediakvot för ett par dagar framöver :-)

Om din kritik främst gäller formulerandet av en väldig massa hårt specificerade regler så är jag helt med. Det är inte vad jag tror på. Jag kan varmt rekommendera följande läsning: en:User:Jimbo Wales/Statement of principles, Användardiskussion:Angela (där hon svarar på frågor om riktlinjer etc) och en:Wikipedia:How to create policy.

I övrigt har du helt rätt i att våra riktlinje-liknande dokument har varit sorgligt statiska. Vi har inte ens lyckats sno ihop en fungerande policy om användning av bilder. Vi har ett embryo till en bildanvändningspolicy, och där står saker som att bilderna ska krympas för att inte ta för stor plats... detta har inte har varit sant på mycket länge. Hur ska man komma tillrätta med detta, om inte genom att börja försöka uppdatera riktlinjerna? I annat fall kan man väl lika gärna skrota dem helt? Jag vet att Mats Halldin är paff över att några snabba översättningar som han gjorde för länge sen, läses och citeras som kungsord... medan andra helt glömts bort.

Jag förmodar att du följde min länk till Wikipedia:Hur policy skapas, och där läste: Välj policy som har växt fram naturligt, istället för att försöka genomföra den uppifrån. Om folk inte engagerar sig, kommer mina ansträngningar inte att leda någonvart; riktlinjedokument har inget värde så länge det inte råder konsensus kring dem! Därför måste jag tyvärr såga ditt resonamang om makt jäms med knäna. Jag har "makt" i den mån folk litar på mitt omdöme, inte ett smul mer. Försökte jag ta mig mera, skulle det inte gå. Från min synvinkel sett är det de som är för rädda om sitt eget skinn för att engagera sig, som har makten att bestämma att det inte ska bli något av. Att utöva den typen av makt är ack så enkelt.

Vad gäller positiva och negativa formuleringar, är mitt argument det här: I min världsbild hör negativa formuleringar ihop med regler av slaget "du får inte göra så här: a b c d e" vilket är den typ av "regler" som vi, generellt sett, har formulerat på svenska Wikipedia. De engelska policy/riktlinjedokumenten är mycket mjukare, och handlar om "det här försöker vi uppnå". Det sätter fokus på reflektion, inte på lagiskt följande av regler. Jag kan naturligtvis inte säkert veta om de som säger att det fungerar bra på engelska Wikipedia ljuger eller vet vad de talar om; själv har jag under 1000 redigeringar där och satte mig aldrig in i hur strukturerna där funkar. Jag väljer att tro på mina sagesmän, som säger att det sätt man ser på riktlinjer på engelska WP fungerar och är något värt att sträva efter. /Habj 7 juli 2005 kl.20.50 (CEST)

varför de på den engelska wikin har luddigare och mindre "styrande" karaktär på dessa dokument är antagligen pga av lång erfarenhet, dvs de kollar backspegeln och ser vad som händer om ett fåtal "skapar ordning och reda" och tror sig ha syrt upp situationen. Finns inte en stark upplsutning är det nämligen helt fritt att bryta mot riktlinjerna. Annars vore wikin inte fri. Riktlinjerna kan inte ses som nåt annat än rekommendationer, och "makten" är en chimär. Jag kn gladeligen bryta mot en massa riktlinjer utan att nån kan göra ett skvatt.

Summa summarum, mitt staltips: H så få regler och riktlinjer som möjligt, och välj ut sådana som med stark nödvändighet behövs, och där det är troligt att flertalet hlt enkelt frivilligt ställer upp på dem.

Undvik samtidigt att ordna för mycket: dett är ofta frukten av personligheter som har just ordnande som hobby, vill skap system och se ur ett arbetsflöde sedan följer ders riktlinjer. Facit, detta gick åt pipan på nupedia.com, det låste kreativiteten. Därför skapades wikipedian, fri och mycket luddigare i sin struktur. Vän av ordning, är bra, men den anarkistiske personligheten är ofta den kretive. bara i ett icke styrt samspel som kräver kommunikation och att individerna blir sas överens kan wikipedian fotsätta att utvecklas i samma karaktär, med bibehållen ordning. Att flytta sig åt ena eller andra poolen är som att försöka operera om själva hjärtat på wikin.

Dan Koehl 27 juli 2005 kl.17.47 (CEST)

Jag skrev om avsnittet "Kriterier för snabba raderingar", eftersom det är uppenbart att det inte fungerar som en:Wikipedia:Criteria for speedy deletion (som jag tror att sammanställningen härstammar från, någon gång i forntiden). Med den nya formuleringen är det mer förslag på saker som är snabbraderingsbara, för att ge en uppfattning om vad som faller under den kategorin. Enligt min åsikt borde inte ett utpräglat regelverk, som på enwp, behövas så länge processen på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet klarar av att utse administratörer med gemenskapens förtroende för att de kan avgöra vilka sidor som kan raderas utan diskussion. Den dag vi på allvar tycker att processen inte gör det, och dit tror jag inte att vi har kommit än, även om de kanske har det på engelskspråkiga Wikipedia, kan vi börja diskutera om det behövs ett mer formaliserat, "paragrafartat" regelverk. /Essin 1 augusti 2006 kl.01.27 (CEST)

[redigera] Hopslagning

Jag slog ihop Wikipedia:Verifierbarhet och Wikipedia:Allmänintresse, och flyttade till en rubrik som jag tycker duger så länge. Vad det ser blir av det här, får vi se. /Habj 7 juli 2005 kl.17.43 (CEST)

[redigera] Kategori

Den här sidan har nyss blivit bortplockad ur riktlinje-kategorin, och det var nog riktigt. I dagsläget är den en skiss, inget annat. Riktlinje om raderingar saknar, fast det nog skulle behövas. Problemet är att vi inte har någon kategori för förslag till riktlinjer etc - allt ligger i kategorin för riktlinjer, fast det som inte betraktas som riktlinjer inte är uppmärkta med mallen "riktlinje". Kanske vi behöver en sådan "eventuellt blivande riktlinjer"-kategori. / Habj 24 november 2005 kl.09.43 (CET)

[redigera] Verifierbarhet

Har vi ingen riktlinje som handlar om att text ska vara verifierbart??? / Fred Chess 17 december 2005 kl.18.19 (CET)

Jag snor annars ihop en riktlinje om att sånt man skriver ska ha en verifierbar källa, att inte härsögen duger.... / Fred Chess 18 december 2005 kl.15.23 (CET)