Regeringen Hansson III

Wikipedia

Den nyutnämnda regeringen samlad vid Stockholms slott i december 1939: Fr. vänster: Bagge, Andersson, Bergquist, Möller, Westman, Quensel, Günther, Domö, statsminister Hansson, Wigforss, Sköld, Pehrsson-Bramstorp, Eriksson.

Regeringen Hansson III eller Samlingsregeringen tillträdde den 13 december 1939 och satt fram till den 31 juli 1945.

Samlingsregeringen bestod av representanter för Socialdemokraterna, Bondeförbundet, Folkpartiet och Högerpartiet. Den tillkom som ett resultat av det sovjetiska anfallet på Finland i Vinterkriget.

I regeringsdeklaration framhölls att syftet bland annat var att de inrikespolitiska stridsfrågorna kunde läggas åt sidan. Då regeringen bestod av de fyra största partierna, deras partiledare och mest framträdande politiker innebar detta att riksdagen förlorade inflytande. Genom kriget hade också riksdagen gett regeringen extraordinära fullmakter, till exempel över statsbudgeten.

I praktiken fungerade det så att riksdagen ofta informerades och fick godkänna beslut i efterhand. Sveriges kommunistiska parti var inte representerat varken i utrikesutskottet eller utrikesnämnden och saknade helt inflytande.

Genom lagstiftning 1941 gavs regeringen makt att vid krig eller krigsfara censurera eller förbjuda utgivning av tryckta skrifter. Denna lagstiftning kom dock aldrig att användas, däremot gav riksdagen på våren 1940 regeringen makt att förbjuda att periodisk skrift distribuerades med allmänna kommunikationer. Denna lagstiftning användes i några fall mot kommunistisk press, till exempel Norrskensflamman.