Rolfstorp
Wikipedia
|
||||||||||||||||
|
||||||||||||||||
Rolfstorp är en tätort i Varbergs kommun, Hallands län. Rolfstorps församling ingår sedan 2002 i Himledalens församling.
Namnet kommer från mansnamnet Rolf eller Roald och efterledet torp, i betydelsen nybygge. Efterledet antyder att byn fått sitt namn under perioden 1000- och 1200-talen.
Innehåll |
[redigera] Geografi
Rolfstorp ligger på gränsen mellan skogsbygden och den halländska kusten. De östra delarna av den tidigare församlingen är i huvudsak skogsbekläda. Jordmånen i de olika delarna påverkas av det faktum att församlingen ligger kring högsta kustlinjen, omkring 70 meter ovan havet i detta området. De högre delarna som vid istidens slut låg ovan vatten består av morän medan de delar som var hav består av sand- och leravlagringar. Genom Rolfstorp går länsväg 153. Berggrunden består av gnejs och granit.
[redigera] Historia
[redigera] Förhistoria
Västra Rolfstorp utgör en del av ett större område som sträcker sig från Spannarp till Skällinge och som utgjorde en centralbygd under brons- och järnåldern. Framförallt områdena kring Mute och Skärte är rika på lämningar. Den östra delen av församlingen är däremot fattiga på lämningar, troligen fanns i den delen ingen mer omfattande bebyggelse i förhistorisk tid.
[redigera] Medeltiden
Med utgångspunkt från orternas namn, eller snarare efterled kan en sannolik historik skapas. Troligen är Aleslöv äldst, då efterledet –lev antyder en hög ålder, därefter kom troligen Mute (Mudene) och Skärte (Skärene) som alla troligen är äldre än Rolfstorp. Det tidigaste skriftliga belägget för socknens existens är från år 1475, men att kyrkan och socknen fanns från 1200-talet har kunnat säkerställas på andra sätt. Församlingens byar finns skriftlig belagda tidigare, Mute 1355, Gässlösa 1355 och Skärte 1398.
I den östra delen av församlingen dog Bockstensmannen en vådlig död under senare delen av medeltiden.
[redigera] 1800-talet
[redigera] Muteupproret
I november 1854 fick länsmannen Fredrik Kjellman veta att det skedde olaglig handel i Mute by. När han kom dit blev han och hans mannar angripna och misshandlade av en folkmassa bestående av cirka femtio person. Efteråt placerade militär på orten under cirka en månad och tolv person blev dömda till fängelse.
[redigera] 1900-talet
Den 1 januari 1952 kom Rolfstorp att tillsammans med Hunnestad, Gödestad, Grimeton, Skällinge och Nösslinge kommuner bilda Himledalens kommun.
Den 1 januari 1971 blev så i sin tur Himledalens kommun en del av Varbergs kommun.
[redigera] Viktiga byggnader och instutitioner
[redigera] Kyrkan
De äldsta delarna av kyrkan, som är bygd i romantisk stil, är främre och mellersta långhuset som uppfördes under medeltiden, eventuellt 1200-talet. Äldsta inventarien är dopfunten som senast är från 1200-talet. Dopfuntens fat är från 1600-talet. Predikstolen är från 1655 liksom altarupsatsen. Under 1600-talet tillbyggdes kyrkan några meter västerut. I slutet av 1700-talet byggdes ett klocktorn i trä. Även golvuret är från 1700-talet.
En omfattande reparation av kyrkan genomfördes under åren 1923-1924. 1926 ersattes trätornet av ett stentorn. 1962 genomfördes ytterligare en renovering.
Patronatsrätten till kyrkan innehölls ända fram till slutet av 1800-talet till ägarna av Torstorp.
[redigera] Rosen
Mer känd än själv kyrkan är sannolikt den ros som växer i ett av kyrkans fönster. Rosen, som är av arten Rosa canina, växer mellan de bägge glasen i fönstret vilket gör att den blommar tidigt eftersom glasen gör att utrymmet fungerar som ett växthus. Eftersom den del av kyrkan finns byggdes på 1600-talet har en teori varit att rosen fanns redan då, men experter är skeptiska till detta eftersom stammen då borde sett äldre ut. Rosen har varit en sevärdhet sedan senast mitten av 1930-talet.
[redigera] Borg(?)ruinen vid kyrkan
Hösten 2005 genomförde Varbergs fornminnesförening en provundersökning vid Rolfstorps kyrka under ledning av Lena Bjuggner från Länsantikvarien, Halmstad. Anledningen till detta var att man i samband med sammanställningen av Rolfstorps hembygdsbok fann äldre dokument från Kungliga byggnadsstyrelsen från 1923, där man hade dokumenterat upptäckten av en cirkulär byggnadsrest omedelbart öster om kyrkogårdsmuren.
Ett 1 meter brett och 7,2 meter långt schakt grävdes för hand rakt igenom anläggningen och i den sydöstra delen frilades en mur med en svag bågform, med en tänkt centrumpunkt i schaktets mittdel. Kärnmuren var lagt med natursten i hårt kalkbruk och med en yttre skalmur bestående av både kallmurade och brukmurade kluvna stenar. Denna del av muren vilade på ett stenparti som antogs bestå av fast klippa men kan eventuellt bestå av ett större stenlagt parti av hällar.
I schaktets nordvästra del frilades och framrensades endast fasaden av insidan av den cirkulära byggnaden (utsidan är här borttagen vid ombyggnaden av kyrkogårdsmuren). Fasaden, eller mur-resten, bestod av en tuktad kallmur, fem skift hög och som även denna hade en svag bågform. Utrymmet mellan dessa två murar bestod av raseringsmaterial från den ursprungliga byggnaden och bestod mest av mindre sten med fastsittande kalkbruk samt en del större sten som sannolikt har ingått i skalmurarna. Byggnaden har således sannolikt haft en en cirkulär form med ca 3,8 meters innerdiameter.
Fyndresultaten från utgrävningen omfattade glaserad och oglaserad medeltida keramik, fragment av kritpipor, djurben (mestadels mindre gnagare), järnbeslag, hästskosöm (medeltida), kol, slagg, flinta(!), samt ett mindre beslag av brons. Någon mer preciserad datering av anläggningens uppförande eller bruksperiod kan i nuläget inte göras mer än till medeltid. De fynd som gjordes ger heller inte någon större vägledning mer än att anläggningen bör ha blivit raserad senast under 1700-talet, av fynden av kritpipor att döma.
Byggnadsstyrelsens dokumentation från 1923 anger en kastal eller borgtorn och det kan naturligtvis vara så. Andra tolkningar, framförda av utgrävning, menar på en tidigmedeltida rundkyrka liknande de kyrkor som idag finns bevarade i såväl Danmark som i Sverige. En omfattande byggnationen av stenkyrkor uppstod under tidig medeltid och antas idag i stor utsträckning ha initierats av lokala stormän, som då också haft ett personligt ägandeskap till dessa kyrkor.
I flera fall från Danmark kan man dessutom påvisa ett intimt sammanhang mellan kyrkbyggandet och en närliggande stormansbebyggelse. Allt för att följa den "nya tidens trend" med ett kristnande och naturligtvis för att markera och stärka sin maktposition i samhället. Inga av de framlagda hypoteserna har ännu kunnat beläggas
Utanför undersökningsområdet fann gruppen visuella strukturer som behöver undersökas mer noggrant: österut på åsen finns högliknande markformationer som kan tyda på fler, numer raserade byggnader. Strax sydost om det förmodade gravkoret fann de i samband med återställandet av utgrävningsplatsen i dagen synliga, tätt liggande huggna stenar i jämn och rak linje och med en tänkt front mot söder.
Linjen, som löper i ost sydostlig riktning går lätt att följa i sin fortsättning genom jordsondering och är ca 5,5 m lång, för att därefter i 90 graders vinkel bryta av i nord nord ostlig riktning ca 4 meter varefter den är svårare att finna med jordsond på grund av topografin. Dessa stenrader kan eventuellt ingå en någon ytterligare byggnadskonstruktion och dessutom vara relaterade till den cirkulära anläggningen vilket i så fall kan ge fler ledtrådar om platsens ursprungliga funktion.
[redigera] Skolan
Den första skolan började byggas 1861, innan dess hade undervisningen skett av klockaren och i ambulerande roteskolor. År 1881 fanns två folkskolor (den andra var i en hyrd lokal) och fyra småskolor i socknen. En ny folkskolebyggnad uppfördes 1897. 1920 beslutades att införa ett sjunde skolår.
1931 byggdes en ny skolbyggnad. 1977 byggdes en ny skola som ersatte de gamla skolbyggnaderna och hade plats för sex årskullar. Skolan i Rolfstorp renoverades och byggdes ut 1999 och sedan 2001 är den en F-9-skola
[redigera] Biblioteket
1859 beslutades att ett bibliotek skulle bildas. I samband med att den nya folkskolan byggdes 1931 byggdes även ett särskilt rum för biblioteket. När Göthriks skola i Hunnestad blev färdig 1967 kom den skolan att bli huvudbibliotek i kommunen och Rolfstorps bibliotek blev ett filial till det biblioteket. När den nya skolan 1977 blev färdig ersatte dess bibliotek det som fanns i Göthriks skola, vars böcker flyttades till det nya biblioteket.
[redigera] Fattig- och åldringsvård
Efter mycket dividerande byggdes den första fattiggården 1906.
[redigera] Telefon
I Rolfstorp öppnade en telefonstation 1910 och i Åkulla 1929. En telegramexpedition inrättades 1937. Stationerna automatiserades 1962 respektive 1964.
[redigera] Järnväg
WbÄJ, som är förkortningen för Varberg-Ätrans Järnväg, var en 49 km lång, normalspårig järnväg mellan Varberg och Ätran. Den var i bruk från 1911 till 1961. I Rolfstorp placerades stationen på slätten ett stycke från bebyggelsen och bildade där ett litet stationssamhälle.
Statistiska Centralbyrån (SCB) registrerar "Rolfstorps f.d. stationssamhälle"' som småort med 68 invånare 2000.
[redigera] Sport och friluftsliv
[redigera] Infrastruktur
Länsväg 153 går genom Rolfstorp på sin väg mellan Varberg och Ullared. Länsväg N785 förbinder Rolfstorp med Åkulla och Svartrå, länsväg N815 går till Skällinge och Nösslinge, medan länsväg N764 går till Grimeton och Spannarp och länsväg N812 går till Valinge. Tidigare gick en järnväg förbi samhället.
[redigera] Rolfstorpsprofiler
[redigera] Källor
- Rolfstorps församling 1600-1900
- Rolfstorps socken förr och nu, Rolfstorps hembygdsförening. 2002. Hässleholm: Förlag Utsikten Stiftelse. ISBN 91-88806-34-0
| Varbergs kommun i Hallands län i Sverige | ||
|
|
