Semikolon

Wikipedia

Skiljetecken
apostrof ( ' ) ( ’ ) parenteser ( ( ) ) ( [ ] ) ( { } ) ( 〈 〉 ) ( ⁅ ⁆ ) kolon ( : ) kommatecken ( , ) streck ( ‒ ) ( – ) ( — ) ( ― ) uteslutningstecken ( … ) ( ... ) divis ( - ) ( ‐ ) utropstecken ( ! ) ( ¡ ) punkt ( . ) interrobang ( ‽ ) frågetecken ( ? ) ( ¿ ) citationstecken ( " ) ( ‘ ’ ) ( “ ” ) semikolon ( ; ) snedstreck ( / ) utslutningar ( ) (   ) (   ) (   ) interpunkt ( · )
Andra symboler och tecken
accent ( ´ ) ( ` ) asterisk ( * ) asterism ( ⁂ ) et-tecken ( & ) gradtecken ( ° ) insättningstecken ( ^ ) kors ( † ) ( ‡ ) listpunkt ( • ) ( ▪ ) ( ◦ ) lodrätt streck ( | ) omvänt snedstreck ( \ ) nummertecken ( # ) primtecken ( ′ ) paragraftecken ( § ) snabel-a ( @ ) tilde ( ~ ) understreck ( _ )
redigera

Skiljetecknet semikolon (;) används när man tycker att punkt är för starkt avskiljande tecken och kommatecken inte är tillåtet (orsakar satsradning). Det används mellan satser – normalt huvudsatser – som har ett nära samband till varandra. Semikolon följs normalt av liten bokstav.

Exempel på användning:

Amanda var mycket trött; en kvart senare gick hon och lade sig.

Semikolon kan även användas vid uppräkningar för att avskilja grupper från varandra.

Semikolonet uppfanns av Aldus Manutius den äldre (1450–1551).

[redigera] Källor

• Svenska skrivregler