Skärtorsdagen
Wikipedia
Skärtorsdagen är en högtidsdag som infaller torsdagen före påsk, dagen före långfredagen. Denna dag firar kristenheten att Jesus instiftade nattvarden.
Namnet kommer av "skära" som förr betydde "rena", vilket syftar på att Jesus tvättade lärjungarnas fötter före deras sista måltid, se fottvagning.
Vid skärtorsdagskvällens mässa kläds i regel altaret av efter avslutad nattvard; ljus, blommor, vaser, dukar, allt bärs bort. Den gudstjänstfirande församlingen kan be Psaltaren 22, "De delade mina kläder mellan sig". Altaret står bart och utblottat som Kristus denna natt.
Nya asatroende använder i stället denna asen Tors dag till att förbereda vårblotet. För vissa får det skära då syfta på den bleka ansiktsfärg Tor ådragit sig under vinterhalvåret.
Skärtorsdagen är enligt folktron framför allt den dag då häxorna begav sig till Blåkulla på lämpligt redskap. Detta förorsakade allehanda försiktighetsåtgärder i form av gömda kvastar och spisrakor, stängda skorstensspjäll och gevärsskott i luften för att försvåra häxornas förehavanden. En och annan påskeld kunde därtill råka bli för tidigt tänd.
Dagens häxor associerar även färden med rening, i så motto att den eld som erbjuds i Blåkulla kan befria dem från den klåda, som vissa kvalster med "skärtor" likljudande benämning orsakar. Numera går även utklädda barn omkring bland grannarna och med tecknade kort önskar glad påsk och hoppas på lite proviant för blåkullafärden i form av godis.
Skärtorsdag är helgdag i Norge och Danmark.
[redigera] Se även
- Coena Domini
- Sveriges Asatrosamfund
- Nätverket Forn Sed
- Or
- Påsksmällare
- Påskkärring
Kategorier: Kristendomsstubbar | Kyrkoåret | Påsk | Högtider | Nattvarden | Folktro | Mytologi | Magi
