Slaget om Hornborgen
Wikipedia
Slaget om Hornborgen | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Ringens krig | |||||||
|
|||||||
Stridande | |||||||
Isengård | Rohan | ||||||
Befälhavare | |||||||
Aragorn, Theoden | |||||||
Styrka | |||||||
10 000-20 000 Uruk-haier och 2 000-3 000 dunlänningar samt ett tusental orcher | 1 000 av Rohirrim, i slutstriden även 1 000 (till)rohirrim | ||||||
Förluster | |||||||
I praktiken hela armén förintad | Ett par hundra döda och sårade |
Slaget om Hornborgen (i filmerna kallat Slaget vid Helms klyfta) var ett fiktivt slag i J.R.R. Tolkiens Härskarringen. Slaget utkämpades mellan Sarumans styrkor och krigarna av Rohan under kung Théoden. Rohans krigare hade tagit skydd i Hornborgen i Helms klyfta. Slaget utspelade sig 4 mars T.A. 3019. Isengård deltog med 10 000 Uruk-hai och orcher och 2000-3000 dunlänningar. Rohan deltog med totalt 2 000 Rohirrim och dessutom huorner.
Sarumans styrkor, vanliga orcher och Uruk-hai, tillsammans med mänskliga dunlänningar anlände till dalen vid Helms klyfta mitt i natten. De körde över det första försvaret, "Helms dike", och försökte bryta igenom fortets (Hornborgen) port med hjälp av en murbräcka. Men Aragorn, Éomer och Rohirrim attackerade och spred ut styrkorna som hotade porten.
Orcherna och dunlänningarna reste sen hundratals stegar för att komma över muren. Aragorn och Éomer var tvungna att flera gånger om flytta de trötta försvararna för att slå tillbaka orcherna som kom upp för stegarna och över muren. Men några orcher hade krupit igenom en avloppsöppning som släppte ut vatten ur Helms klyfta, och medan försvararna var upptagna med attacken mot muren, så attackerade de efter att ha kommit igenom muren. Försvararna reagerade snabbt och drev tillbaka orcherna, och öppningen blev blockerad under övervakning av dvärgen Gimli.
Men, fienden gick in i öppningen igen och gjorde ett stort hål med hjälp av sprängämnen som Saruman hade konstruerat. Försvararna drog sig tillbaka till Glittrande grottorna och till klyftan. Snart använde Sarumans styrkor sprängämnena för att komma in i klyftan. i den stunden, däremot, ljöd hornet i Helms klyfta. Och efter en stund red en styrka ledd av Théoden och Aragorn ut, tätt följd av fotsoldater. Théoden och Aragorn skar igenom Sarumans styrka och kom till "Helms dike".
Båda arméerna märkte sedan att Huornerna hade rört sig för att blockera en möjlig flyktväg för orcherna. Sen anlände Gandalf, Erkenbrand och tusen andra soldater till fots och anföll. Dunlänningarna var så rädda för Gandalf att de inte kunde slåss längre. Orcherna tappade kontrollen och sprang in bland träden där huornerna dödade dem. Och Rohan vann striden.
Efter striden gav dunlänningarna upp och fick tillåtelse av åka hem av Théoden. Rohirrim krävde att allt krig mellan dem själva och dunlänningarna skulle upphöra, och att de skulle retirera till andra sidan av isenfloden. De döda dunlänningarna blev begravda i en egen hög separerade från orcherna.