Slaget vid Gettysburg

Wikipedia

	Den här artikeln eller det här avsnittet behöver språkvård.
	Du kan hjälpa Wikipedia genom att förbättra texten. Se även Kategori:Språkvård för fler artiklar som behöver uppmärksamhet.

Del av Amerikanska inbördeskriget

Datum	1-3 juli 1863
Plats	Gettysburg, i Pennsylvania
Utfall	Seger för unionen

Stridande

Unionen USA

Konfederationen CSA

Befälhavare

George E. Meade

Robert E. Lee

Styrka

93 000 man

71 000 man

Förluster

Cirka 23 000
varav ca. 3 150 döda

Cirka 28 000
varav ca. 3 500 döda

Slaget vid Gettysburg, utkämpades 1-3 juli 1863. Efter sina segrar vid Fredericksburg och Chancellorsville ledde general Robert E. Lee sin sydstatsarmé in på nordstatsterritorium. Vid Gettysburg stod det amerikanska inbördeskrigets avgörande batalj, där Lee efter tre dagars hårda strider tvingades till reträtt av nordstatsgeneralen George E. Meade. Slaget utgjorde krigets vändpunkt.

[redigera] 1 juli

John Bufords nordstatskavalleri upptäckte sydstaternas infanteri. Han insåg snabbt att staden Gettysburg skulle komma att bli slagfältet då alla vägar ledde till den. Både nordstaternas och sydstaternas styrkor var utspridda då de sökte efter varandra. Buford satte upp en försvarslinje vid McPerson Ridge för att inte ge sydsidan höjderna, som var lättare att försvara.

Striden började med att nordstaternas artilleri besköt sydstatsinfanteriet som leddes av general Hill. Sydstatstrupperna samlade sig och gjorde ett anfall som misslyckades då de överraskades av fientliga förstärkningar, general Reynolds infanteri. General Reynold dödades under anfallet och general Abner Doubleday övertog befälet.

Sydsidan samlade sig och satte upp artilleri som general Heth ledde. Sydstaterna fick förstärkning av general Ewell som därefter anföll McPerson Ridge från tre håll (generalerna Ewell, Heth och Hill ledde anfallet). Nordstaterna retiterade mot staden, men lyckades formera en försvarsställning på Cemetery Ridge, där det fanns en stenmur.

General James Longstreet kom till slagfältet men deltog inte i striderna den första dagen.

[redigera] 2 juli

Två viktiga höjder på slagfältet var Little round top och Big round top. Detta förstod nordsidan, som snabbt placerade trupper på den, eftersom man härifrån kunde beskjuta hela slagfältet med artilleri. Hårda strider utkämpades på kullarna men nordsidan höll sin försvarslinje.

Nordstaterna hade koncentrerat sina trupper till kullarna och nästan glömt bort högerflanken vid kyrkogården, där sydstaterna nu anföll. Hancock satte i panik in reserver från Minnesotaregementet för att stoppa anfallet tills att han kunde förstärka försvarslinjen. Minnesotaregementet slogs tappert och deras överraskande motanfall slog tillbaka sydstaterna så att man lyckades stoppa deras attack, men regementet hade stora förluster; 82% var döda eller sårade.

[redigera] 3 juli

General James Longstreet ledde en motattack som beordrats av general Lee.

Slagets klimax blev ett sydstatsanfall som kom att kallas Pickett's Charge. General Picketts division anföll Potomac-arméns center men blev sönderslagen.

Det var den sista dagen av slaget vid Gettysburg. Anfallet skulle gå general George E. Meades unionsstyrkor vid Cemetery Ridge. James Longstreet var emot attacken och försökte på natten övertala Lee, men utan framgång. Meade hade förutspått vad Lee skulle göra då han den 2 juli anföll Meades båda flanker utan framgång och kunde då förstärka sin center.

Striden började kl. 13.00 med att 138 kanoner bombarderade Cemetery Ridge i två timmar. När anfallet började marscherade ca 15 000 man på öppen mark mot unionsstyrkans front och blev hela tiden beskjutna av artilleri. 15 minuter tog det eftersom man inte kunde gå för fort fram, eftersom truppera i annat fall skulle vara uttröttade då de kom fram. På vänster sida anföll general Pettigrew och Trimble och till höger Pickett. Striden började bra för sydsidan, då de lyckades ta sig över stenmuren och slå tillbaka försvararna. Men hamnade de i en fälla då det anfall framåt innebar det att man fick nordstatsstyrkor mot sig både från högerflanken och vänsterflanken och när man nådde nästa försvarslinje innebar det att man blev anfallen från tre håll. Det hela slutade i ett blodbad där 1 800 unionssoldater dog eller sårades. Konfederationen hade förlorat över hälften av anfallsstyrkan och Lee såg slaget som förlorat.

I ett försök att angripa nordsidan bakifrån hade Jeb Stuarts kavalleri gått runt dennas högerflank, men möttes av George Armstrong Custer kavalleri, som tvingade honom att retitera.

General Lee såg efter detta slaget förlorat.

[redigera] 4 juli

Lees armé började dra sig tillbaka mot Virginia. Nordsidan anföll inte, utan höll försvarslinjen.

[redigera] Efter slaget

Efter slaget höll president Abraham Lincoln ett av historiens mest kända tal; Gettysburg Address då soldatkyrkogården invigdes 19 november 1863 på Cemetery Ridge, den plats där nordstaternas försvarslinje hade varit.