Slaget vid Köpenhamn

Wikipedia

Slaget vid Köpenhamn
Del av franska revolutionskrigen
Slaget på reden
Datum 2 april 1801 Plats Köpenhamn, Danmark Utfall Brittisk seger
Stridande
Storbritannien	Danmark
Befälhavare
Horatio Nelson Hyde Parker	Olfert Fischer Steen Bille
Styrka
Nelson: 12 linjeskepp 5 fregatter 7 bombskepp 6 övriga Parker: 8 linjeskepp (reserver)	Fischer: 7 linjeskepp 10 övriga Bille: 17 skepp 1 landbatteri
Förluster
253 döda 688 sårade	790 döda 910 sårade

Franska revolutionskrigen
Valmy – Toulon – Fleurus – Lodi – Arcola – Lodi – Kap Sankt Vincent – Santa Cruz – Rivoli – Pyramiderna – Nilen – Acre – Aboukir – Novi – Hohenlinden – Marengo – Köpenhamn – Alexandria

Slaget vid Köpenhamn (eng. Battle of Copenhagen), (da. Slaget på Reden); ett av Napoleonkrigen, ett våldsamt sjöslag som utspelade sig den 2 april 1801 på Köpenhamns redd.

Amiralerna Hyde Parker och Horatio Nelson seglade till Öresund med en flotta på över 50 fartyg. Den engelska flottan, med Nelson ombord på "Elephant", angrep Danmark för att tvinga landet att gå ut ur det väpnade neutralitetsförbundet.

Det hade rått oenighet beträffande vilken väg man skulle segla för att nå Köpenhamn - via Stora Bält eller Öresund; britterna hyste rädsla för att bli attackerade när de passerade Kronborg slott, såväl från danskt håll som från Helsingborg i Sverige (som stod på dansk sida). Nelson lär ha sagt "I don't care a damn by which passage we go, so we go fight them!", och slutligen beslutade sig britterna för att ta den kortare vägen via Öresund. De passerade så Kronborg kl. 07.00 på morgonen den 31 mars, utan att något som helst hände varken från dansk eller svensk sida.

Nelson undersökte personligen farvattnen utanför Köpenhamn och erhöll tillstånd av Parker att anfalla på morgonen den 2 april. Tre brittiska skepp gick på grund nästan omgående och efter tre timmars strid hade ännu inget danskt skepp gett upp.

Två engelska skepp signalerade om undsättning vilket ledde till att amiral Parker i sin tur signalerade till Nelson att upphöra med anfallet. Nelson (som var andrebefälhavare), lär då ha sagt till kaptenen på flaggskeppet: "Jag har bara ett öga så det kan tillåtas att jag är blind då och då", och han satte så kikaren till sitt högra blinda öga, sade "Jag kan verkligen inte se signalen!", och fortsatte anfallet tills dess den danska flottan var helt besegrad.

Slutsiffrorna i Slaget vid Köpenhamn är:

• Danmark:
  • 790 döda, 910 sårade
• Storbritannien:
  • 253 döda, 688 sårade

Trots sin överlägsenhet vann engelsmännen ingen avgörande seger, men den dansk-norske prinsregenten gick med på att träda ur förbundet.

Kuriosa: Det sägs att Horatio Nelson med på resan hade sin älskarinna, Emma Hamilton. Hon installerades i ett hus strax utanför Helsingborg, ett bostadsområde som idag är känt som "Hamilton House". Som dock fått sitt namn av en villa byggd av greve Axel Ludvig Malkolm Hamilton 1852.