Diskussion:Spårväg

Wikipedia

Innehåll 1 Ny sammanslagen artikel 2 Många kockar? 3 Lidingöbanan 4 Långängsbanan 5 Rälsburen 6 Malmö? 7 Gränsdragningen spårväg/järnväg 8 "Utländska intressenter??" 9 Spårvägarnas längd? 10 Många artiklar

[redigera] Ny sammanslagen artikel

Den här artikeln som den ser ut nu (jan 07) är faktiskt den bästa hittils. Med två artiklar (Spåvagn/Spårväg) blev det rätt mycket dubbelinfo. --Andhanq 22 januari 2007 kl. 14.10 (CET)

[redigera] Många kockar?

Det här en ganska svamlig artkel. Kanske enligt principen "ju fler kockar desto sämre soppa". Ska försöka blanda mig i utan att svamla till det ännu mer. Innan detta är klart, det kan ta några dar, kanske det inte blir så mycket bättre. Men hav tålamod. Jag kan ockå ifrågasätta om det behövs en artikel "Spårväg" och en artikel "Spårvagn" Ska försöka rensa dubbel information och koncentrera på infrastrukturen i denna artikel och fordonen i den andra.--Andhanq 16 mars 2006 kl.10.02 (CET)

Spårvagn och spårväg är två olika saker. Spårväg är själva nätet, spårsystemet, medan spårvagnar är fordon som kör på spårvägarna

[redigera] Lidingöbanan

Nu står det på ett ställe att Lidingöbanan är en järnväg trafikerad av spårvagnar och på ett annat ställe att Lidingöbanan är en spårväg. Det senare under Stockholm, men det är ju inte många meter (fast viktiga meter). Kan vi enas om vad det är fråga om? /RaSten 21 april 2005 kl.07.46 (CEST)

Det är ganska givet att Lidingöbanan är en spårväg. Så det är bara att ändra eventuella felaktigheter till det som är rätt. /E70 21 april 2005 kl.08.05 (CEST)

Vänta till Per Johansson sagt sitt... ;-)

Lidingöbanan har ju haft godstrafik och frågan är vilken lagstiftning den lyder under. /RaSten 21 april 2005 kl.12.57 (CEST)

Titta också på SL-tidtabeller och välj trafikslag "Spårvägstrafiken", så ser du, att Lidingöbanan inte räknas som spårväg av SL. /RaSten 21 april 2005 kl.13.07 (CEST)

Det är formellt en järnväg, även om det kan tyckas vara en anakronism numera, eftersom godstrafiken upphört och den saknar förbindelse med övriga järnvägar. Den som besöker banan kan se åtskilliga järnvägstillbehör, t ex skyltar "Varning för tåg", signalerna, vägkorsningarna. När spårvagnarna fortsatte till centrala Stockholm var den delen spårväg. Om den nuvarande korta sträckan inom Stockholms kommun räknas som spårväg vet jag inte, men jag betvivlar det.

Det kanske är möjligt att banan blir omklassad till spårväg i framtiden, men vi är inte där än.

Samma arrangemang fanns faktiskt för Saltholmslinjen i Göteborg, men den omklassades till spårväg för länge sedan.

Från San Diego till Ysidrio i USA går också spårvagnar på järnväg, för att nämna ett annat exempel.

Per Johansson 21 april 2005 kl.14.27 (CEST)

[redigera] Långängsbanan

Jag såg att någon lagt till Stocksund i lisgtan över orter som haft spårvagn. Det är väl Långängslådan som avses, men den kan väl inte räknas som spårvagn? Den var ju en stickspårbana till Roslagsbanan, och därmed fullfjädrad järnväg. Möjligen förortsbana. /RaSten 20 juli 2005 kl.14.47 (CEST)

Enligt SSS var Stocksund-Långängstorp spårväg, även om den under senare delen av sin levnad trafikerades med järnvägståg, se även länk. Dessutom var linjen faktiskt normalspårig från början, till skillnad från Roslagsbanan, även om den senare byggdes om. Jag lägger därför tillbaka Stocksund i listan. Essin 5 januari 2006 kl.16.28 (CET)

Under åren 1911-34 var Stocksund-Långängstorp en renodlad spårvägslinje. Vad som gäller den senare perioden, 1934-66, anser nog de flesta att linjen bör klassas som järnväg även om upphovsmannen till pdf-filen har en avvikande uppfattning. Det är ett gränsdragningsproblem även i detta fall, i likhet med Lidingöbanan./Micke2 3 mars 2006 kl.18.52 (CET)

[redigera] Rälsburen

Har PC spriss sig till rälsområdet också (jfr rullstolsbunden->rullstolsburen)? Eftersom bundenheten till räls är ett problem för stadsplanerare när det gäller spårväg, tycker jag att rälsbunden är ett bättre ord än rälsburen. /RaSten 20 juli 2005 kl.14.47 (CEST)

[redigera] Malmö?

För ett antal år sedan minns jag att jag åkte med en kortare museilinje i Malmö. Är den borta numera? Bland annat museilinjen i Stockholm nämns ju i artikeln... TERdON 28 juli 2005 kl.20.19 (CEST)

Den finns kvar, omnämns på sidan Spårvagn men borde kanske också nämnas på den här sidan? / SEMats 30 juli 2005 kl.18.15 (CEST)

[redigera] Gränsdragningen spårväg/järnväg

Jag föreslår att gränsdragningen lämnas åt sitt öde beträffande Djursholms- och Lidingöbanorna. Båda dessa trafiksystem har rent formellt varit blandningar av de båda trafikslagen (se exempel nedan). Men för kunderna, och samhället som sådant, har de alltid fungerat som järnvägar med relativt gles trafik, viss förekomst av godståg, pakethantering vid stationerna och en synnerligen järnvägsmässig stämning. Till yttermera visso har tågen som sådana alltid sett järnvägsmässiga ut, om än ibland endast till färgen (Lidingöbanornas vagnar var målade i en variant av SJ-brunt). Banorna har på något sätt sträckt sig från landsorten och in till staden, till skillnad från spårvägens förortslinjer som vuxit inifrån och utåt.

För överskådlighetens skull bör det dock finnas en hänvisning till såväl Lidingöbanorna som Djursholmsbanan, eventuellt även till "tåget i gatan" (Djursholmstågens trafik mellan Engelbrektsplan och Stockholm Ö, som utfördes med järnvägsfordon mitt i gatan). En lämplig rubrik för dessa hänvisningar skulle kunna vara "Spårvägsliknande järnvägstrafik".

För den som vill veta så var det så här: Norra Lidingöbanan var järnväg 1907-1971 dvs från invigning till nedläggning. Södra Lidingöbanan invigdes 1914 som spårväg men 1947 omvandlades den dåvarande koncessionen till en järnvägsdito, och banan har sedan dess förblivit järnväg i sin helhet (Ropsten-Gåshaga). Lidingöbanornas tåg startade från Humlegården på AB Stockholms Spårvägars spår, men då enligt SS säkerhetsbestämmelser och enligt trafikreglerna för spårvagnar. Vid Ropsten förvandlades "spårvagnen" till ett järnvägståg, och fortsatte ut på Lidingö enligt Lidingöbanornas bestämmelser. Liknande trafik är idag vanlig i bland annat Tyskland.

Vad gäller Djursholmsbanan, så hade vissa sträckor koncession som spårväg och andra som järnväg. (Systemet med koncessioner tillämpas ej idag men har fått en efterföljare i Järnvägsstyrelsens bestämmelser om tillstånd för spårinnehav.)

Det är ganska meningslöst att kategoriskt hävda att Lidingöbanan är en spårväg. Som sådan "godkänns" den varken av forskande spårvägsentusiaster eller dito järnvägs- och ej heller av myndigheterna. Däremot har den stora likheter med den klassiska förortsspårvägen, och dem tycker jag att man kan betona. Men för att undvika redigeringskrig är det nog bäst att låta den bo under järnvägsbegreppet, med en tydlig hänvisning till spårvägarna.

Någon däremot?

Det är meningslöst att också hävda Lidingöbanan som järnväg då den inte är helt järnvägsmässig. Banorna i Tyskland som nämns är annorlunda. Där går det spårvagnar ut på riktiga järnvägar. Lidingöbanan har ingen koppling till de vanliga järnvägarna på detta sätt. Lidingöbanans "tåg" har heller aldrig varit järnvägsmässiga. En brun målning på spårvagnarna är inte tillräckligt för att göra dessa järnvägsmässiga. Det är helt och hållet spårvagnar. Men lösningen är att vi har en artikel som heter förortsbana och där kan man ha med banor som inte är helt jänväg och inte helt spårväg utan någonstans mitt emellan. Där beskrivs Lidingöbanans funktion på ett bra sätt. /E70 20 mars 2006 kl.00.18 (CET)

Det här visar ju hur svårt det är att dra gränser mellan olika former av rälsbunden trafik. Det står ganska klart att Lidingöbanan som bana är en järnväg, fastän fordonena är spårvagnar, och elen är spårvagnsmässig (likström, å andra sida går pendeltåg på likström i många länder) och godstrafiken är nerlagd. Bra fråga vad det slutligen ska klassificeras som. Dessutom debatteras (kanske planeras officellt) duospårvagn i Linköping med omnejd, spårvagn som delvis ska gå på banverkets spår och delvis i gatan. Sådana finns bl.a. i Tyskland. Vad ska man kalla det? I så fall får man dela upp på bana och fordon, spåren är järnväg och fordonen spårvagn, såsom det varkar vara i Lidingö. Jag tycker Lidingöbanan är spårväg eftersom inga andra fordon går på spåren längre. /BIL 20 mars 2006 kl.09.35 (CET)

[redigera] "Utländska intressenter??"

Någon har skrivit följande: Spårvägarna i Sverige drevs ursprungligen vanligen som aktiebolag, ofta med utländska intressenter. Varpå bygger denna märkliga information? Mig veterligt var det flesta spårvägar i Sverige rena kommunala förvaltningar (Hälsingborgs Stads Spårvägar, Malmö Stads Spårvägar, Gävle Stads Spårvägar, Upsala Stads Spårvägar) eller ingick i andra förvaltningar som Norrköpings Kommunala Affärsverk. Några var aktiebolag, som AB Stockholms Spårvägar, ofta med stort kommunalt ägande. Vilka spårvägar i Sverige vara ägda av "utländska intressenter"?? --Andhanq 13 september 2006 kl. 11.47 (CEST)

Åtmintone Göteborgs spårvägsnät byggdes ursprungligen av ett engelskt bolag. Ett antal år senare köptes det av staden. BIL 9 november 2006 kl. 16.16 (CET)

OK Då har vi ett exempel, som förmodligen var undantaget som bekräftar regeln (om det kommunala ägandet). Men det stod OFTA med utländska intressenter. --Andhanq 9 november 2006 kl. 21.40 (CET)

[redigera] Spårvägarnas längd?

Vore intressant att få mer information om längden på spårvägarnas trafik, dom tre svenska städerna sinsemellan. Står att Göteborgs spårväg är 100km men hur lång är då Stockholms, speciellt om man räknas in alla semi-spårvägar som Tvärbanan, Nockeby etc etc.

[redigera] Många artiklar

Det finns artikeln "Spårvagn" och artiklen "Spårväg" samt artiklar om olika spårvägssstäder. Nu finns även "Spårvägstäder i Sverige". Det börjar bli lite väl mycket dubbelinfo. Den sistnämnda bör inarbetas och bli ett avsnitt i denna artikel. --Andhanq 26 december 2006 kl. 22.31 (CET)

Eftersom ingen kommit med inlägg i debatten, tänkte jag bidra. Jag tycker att man gott och väl kan ha två skilda artiklar i ämnet, eftersom den ena har ett globalt, allmänt perspektiv, medan Spårvägsstäder i Sverige har ett lokalt perspektiv som inte nödvändigtvis behöver behandlas i huvudartikeln. Artikeln Spårväg är redan nu tillräckligt lång. Kunde man ta bort slå-ihop-mallen nu när ingen talat för en ihopslagning under snart 3 månader? Migro 21 mars 2007 kl. 17.49 (CET)

Jag håller med. Hälsningar Sekreterare 27 mars 2007 kl. 17.25 (CEST)

Spårvägsstäder i Sverige är tillräckligt stor för att få vara egen artikel. Om någon saknar andra länder i världen är det bara att göra nya artiklar för fler länder. Sparla 27 mars 2007 kl. 17.39 (CEST)