Ståthållarstriden
Wikipedia
Ståthållarstriden, en politisk strid mellan Norge och Sverige under unionstiden som pågick 1859-73. Striden gällde ståthållareämbetet. Ståthållaren representerade kungen i dennes frånvaro i Norge. I Norge sågs ämbetet som en symbol för svensk överhöghet. Striden uppstod 1859 då den tillträdande kungen, Karl XV, inte kunde infria sitt löfte att avskaffa ämbetet av hänsyn till opinionen i Sverige, speciellt inom Riddarhuset. Striden resulterade i att ämbetet var vakant från 1860 till 1873 då det avskaffades och regeringschefen i Norge fick titel statsminister. Striden rörde upp heta känslor i Sverige och Karl XV anklagades för att tänka mer på sin egen dynasti än på Sveriges intressen.
