Stroh-violin
Wikipedia
En Stroh-violin är ett stråkinstrument som är utformad som en violin men förstärker ljudet genom resonans i en metalltratt likt ett blåsinstrument. Instrumentet är namngett efter M.A. Stroh, en österrikisk designer. Stroh-violinen har en större klang än en ordinär violin och blev därför populärt under början av 1900-talet då fonografinspelningar gjordes, en inspelningsteknik som krävde höga ljudvolymer.