Sulla
Wikipedia
Sulla, eg. Lucius Cornelius Sulla Felix, född 138 f.Kr., död 78 f.Kr., romersk fältherre och statsman (fr. 81 f.Kr. diktator på livstid). Under sin tid som diktator ansvarade Sulla för att antalet senatorer fördubblades. Hade under sin levnadstid flera dispyter med Marius gällande makten i romarriket.
Under Marius avancerade han som general och fick stor makt då han var en oerhört skicklig fältherre och politiker. Emellertid så utmanövrerades han på 80-talet f.Kr, Marius' anhängare krävde att hans soldater hädanefter skulle ledas av denne, vilket Sulla svarade på med att anfalla och erövra Rom. Marius fick därmed fly, men återkom då Sulla begav sig till Grekland för att bekämpa kung Mithridates VI Eupator av Pontos' anfall på de romerska besittningarna där. Marius lät avrätta Sullas anhängare i Rom men dog kort därpå, och 82 f.Kr. föll staden och riket i Sullas händer igen - efter ett kort och blodigt inbördeskrig så avrättades de politiska motståndarna och Sulla utsågs till diktator på livstid. Emellertid avgick han självmant 79 f.Kr. och dog av sjukdom året därpå.
[redigera] Sulla i litteraturen
I romanen Roms portar av Conn Iggulden framställs han som fiende till Julius Caesar vars morbror (egentligen gift med fastern) var Marius, som i boken lyckas utmanövrera Sulla men besegras sedan i kampen om huvudstaden och dödas. Caesar ställs sedan inför Sulla (vilket torde ha hänt på riktigt) men skonades och landsförvisas. Han mördas i den följande boken (Kungars död) av en vän till Caesar.
En mer historiskt korrekt bild av Sulla och hans diktatur finns i romanen Romarblod av Steven Saylor, och hans verkliga död skildras i romanen Catilinas sammansvärjning av Göran Hägg.
