Supercalifragilisticexpialidocious
Wikipedia
"Supercalifragilisticexpialidocious" är en 34 bokstäver lång sångtitel från 1964 års film Mary Poppins. Som sångtitel är ordet ett substantiv men ordet och dess variationer har även introducerats i Engelska språket som adjektiv och adverb. Det är ett av de längsta orden i det engelska språket. Enligt bröderna Sherman skapades ordet då de var pojkar på ett sommarläger. I den svenska översättningen, skriven av Gösta Rybrant heter sången Superopti-mopsiskt-topp-i-pang-fenomenaliskt.
Sången beskriver användandet av ordet som ett sätt att mirakulöst prata sig ur svåra situationer och till och med ett sätt att ändra sitt liv på. Sången framförs i filmens animerade sekvens där Mary Poppins besväras av reportrar efter att ha vunnit ett hästkapplopp. En av reportrarna hävdar att det inte kan finnas ord för hur hon känner sig men hon hävdar motsatsen och påbörjar sången om det ord hon kan använda.
Ordet själv har ett oklart ursprung då det gäller när ordet först användes, men dess rötter är ganska kända som Richard Lederer skrev i sin bok Crazy English: super- "över", cali- "skönhet", fragilistic- "delikat", expiali- "gottgöra", docious- "bildningsbar", sammantaget betyder det ungefär "Gottgör för extrem och delikat skönhet med att vara högst bildningsbar". Detta är ett perfekt ord för Mary Poppins att använda då hon tycker sig själv vara otroligt vacker men också extremt intelligent.
[redigera] Kuriosa
- År 1965 låg sången till grunden för en misslyckad rättstvist av de två sångskrivarna mot producenterna för Disneys film. De påstod att det var ett intrång på deras copyright på en sång från 1951 - "Supercalafajalistickespeealadojus". Sångskrivarna förlorade i rätten på grund av att vittnesutsagor framlades för att "varianter av ordet var kända och användes av dem flera år innan 1949" och för att inga copyrights var registrerade hos copyright-myndigheten i Washington D.C.
- Enligt Robert B. Sherman, en av skaparna av sången, så var ordet mestadels konstruerat av dubbel-prat.
- Enligt sången "ordet kan uttalas baklänges, dociousaliexpilisticfragicalirupus". Mary Poppins som spelades av Julie Andrews sade att det var hennes dåvarande man, Tony Walton, som utformade baklängesverisionen av ordet som hörs i slutet av sången. Noga räknat så är det dock endast stavelserna som har bytt plats och inte bokstäverna, med undantag av "rupus" som är någorlunda omvänt, felstavat och uttalat fel...
- Sången är rankad som #36 av det amerikanska filminstitutets lista på de 100 främsta sångerna i filmhistorien.
