Szekler
Wikipedia
Szekler (ungerska: Székely, rumänska: Secui, tyska:Szekler) är en ungersk folkgrupp som huvudsakligen lever i Transsylvanien i Rumänien och på andra sidan gränsen till Serbien i Vojvodina.
| Szekler uppdelat på län | ||
|---|---|---|
| Län | Antal | Andel |
| Harghita | 275 841 | 84,61% |
| Covasna | 164 055 | 73,81% |
| Mureş | 227 673 | 39,26% |
Till skillnad från de flesta andra etniska minoriteterna i Rumänien bor szeklerna koncentrerat till ett enda geografiskt område som kallas för Székelyföld (Szeklernas land). Enligt gällande rumänsk statistik bor det omkring 670 000 szekler i huvudsak i länen Harghita, Covasna och delar av Mureş. Szeklerna utgör en väsentlig del av den ungerska minoriteten i Rumänien. Det har förts en debatt om att bilda en autonom region av Székelyföld.
Den mest omfattande beskrivningen av szeklernas land och traditioner skrevs 1859-1868 av Balázs Orbán i verket "Székelyföld leírása" (En beskrivning av szeklernas land).
Den ungerska som szeklerna talar är något skild från standardungerska, både vad gäller vokabulär, grammatik och intonation. I vissa fall har szeklerna bevarat vad som i standardungerska numera är arkaismer. Detta är ännu tydligare i Rumänien än i Serbien, eftersom standardungerska i hög grad påverkats av slaviska språk.
Under medeltiden var szeklerna del av Unio Trium Nationum ("De tre folkens union") som var en koalition av de tre transsylvanska stånden, vilka förutom szeklerna var den (huvudsakligen ungerska) adeln och de saxiska (det vill säga tyskar) borgarna. Dessa tre folkslag styrde Transsylvanien, antingen i samförstånd eller konflikt med varandra. De rumänska invånarna var i huvudsak livegna, vilket även många ungrare var. Rumänerna, som var ortodoxa, hade inte några politiska rättigheter. Szeklerna ansågs vara de bästa krigarna i medeltidens Transsylvanien.
