Tändrör
Wikipedia
Tändröret är den del i en granat som ser till att granaten briserar eller kreverar. Tändröret kan under lagring och transport av granaterna vara fästat, apterat, på granaten eller föras separat och apteras för laddandet. Ett tändrör innehåller ett flertal olika säkringar vars uppgifter är att förhindra att granaten briserar för tidigt. Transportsäkringen avlägsnas manuellt före laddningen. Loppsäkringen ser till att granaten inte kan brisera för än den lämnat eldröret. Masksäkringen ser till att tändröret inte utlöses av vegetation eller andra hinder strax framför pjäsplatsen. När granaten är avskjuten och alla säkringar upphävda säger man att granaten är armerad. Vissa tändrör, främst för ammunition till luftvärnspjäser är försedda med en självsprängningsanordning som utlöses efter en så lång tid att granaten anses ha missat målet.
Tändrör kan delas in efter tändsätt, placering, känslighet eller snabbhet.
Innehåll |
[redigera] Tändsätt
Tändsättet anger hur tändningen initieras. Det finns flera olika sätt och dessa kan dessutom kombineras i samma rör.
- Anslagsrör, utlöses vid anslag.
- Tidrör, innehåller ett system av krutkanaler eller krutlabyrinter som kan ställas in för valfri brinntid, varefter granaten utlöses.
- Urverksrör, utlöses av ett urverk efter en förinställd tid.
- Zonrör, sänder ut en radarlob och utlöser granaten när den kommit inom ett visst avstånd till målet.
- Elektriska tändsystem
[redigera] Placering
- Spetsrör, placerat i granatens spets
- Centralrör, placerat ungefär mitt i granaten
- Bottenrör, placerat i granatens botten
[redigera] Känslighet
Vad som krävs för att tändningen skall starta
[redigera] Snabbhet
Anger tid från anslag till brisad.
- Ögonblicklig, 0,1–1 ms
- Normal, 1–10 ms
- Kort fördröjd, 10–25 ms
- Lång fördröjd, 50–150 ms
[redigera] Benämning
Tändrörens beskaffenhet framgår av deras benämning, några exempel:
- Öf hk sar = ögonblickligt fördröjt spetsanslagsrör
- Ök stidar = ögonblickligt känsligt spetstidanslagsrör
- Zonar = zonanslagsrör
