Universitetskansler
Wikipedia
Universitetskansler, titel för den högste tjänstemannen inom svenskt (och även finskt)universitetsväsende. Från 1964 har titeln använts om chefen för (i tur och ordning) Universietskanslersämbetet, Universitets- och Högskoleämbetet, Kanslersämbetet och slutligen Högskoleverket.
I Sverige har kanslerstiteln sitt historiska ursprung från den högste tjänstemannen vid Uppsala (från 1622) och senare även Lunds universitet (från grundandet 1666). Vid det senare universitetet var ofta den dåvarande kronprinsen kansler.
Under 1859 kom de båda lärosätena att välja en gemensam universitetskansler, under vilken så småningom även Karolinska Institutet inordnades. Fram till 1950 fanns en prokansler vid respektive universitet, i Uppsala var det ärkebiskopen och i Lund biskopen i Lunds stift.
Utomlands är kanslerstiteln oftast jämförbar med svenska lärosätens rektor. I Samväldesländerna är the Chancellor oftast en honorärtitel, medan makten vid lärosätet utövas av the Vice-Chancellor.
[redigera] Gemensamma universitetskanslerer 1859-1963
- 1859-1871 - Gustaf Sparre
- 1872-1881 - Henning Hamilton
- 1881-1888 - Louis De Geer
- 1888-1898 - Pehr Jacob von Ehrenheim
- 1898 - Erik Gustaf Boström (vald men avsade sig uppdraget)
- 1898-1905 - Gustaf Gilljam
- 1905-1907 - Erik Gustaf Boström
- 1907-1916 - Fredrik Wachtmeister
- 1916-1926 - Carl Swartz
- 1926-1937 - Ernst Trygger
- 1937-1951 - Östen Undén
- 1951-1958 - Arthur Thomson
- 1958- ?
[redigera] Svenska universitetskanslerer efter 1964
Universitetskanslersämbetet UKÄ
1964-1969 ämbetsman Nils Gustav Rosén
1969-1977 ämbetsman Hans Löwbeer
Universitets- och Högskoleämbetet (UHÄ)
1977-1980 ämbetsman Hans Löwbeer
1980-1987 professor Carl-Gustaf Andrén
1986-1992 professor Gunnar Brodin
Kanslersämbetet
1992-1995 professor Stig Hagström
Högskoleverket (HSV)
1995-1998 professor Stig Hagström
1999- professor Sigbrit Franke
