Västra stambanan

Wikipedia

Västra stambanan är järnvägslinjen som förbinder Sveriges två största städer, Stockholm (ursprungligen Stockholms södra) och Göteborg. Banan passerar bland annat Alingsås, Falköping, Skövde, Hallsberg, Katrineholm och Södertälje.

Innehåll

1 Historia
2 Trafik
3 Se även
4 Externa länkar

[redigera] Historia

Västra stambanan började byggas av staten år 1855 vid Lövekulle strax väster om Alingsås, där det finns ett minnesmärke över byggstarten. Den första sträckan mellan Göteborg C och Jonsered invigdes år 1856. Märkligt nog ligger inte Lövekulle på den sträckan. Jonsereds station låg vid sjön Aspen intill dess utlopp i Säveån. Den nuvarande lokaltågsstationen närmare samhället motsvarar den tidigare hållplatsen Bokedalen.

När hela sträckan var klar i november år 1862 var restiden 14 timmar, flera gånger snabbare än de alternativa ressätten. 1926 elektrifierades banan och 1958 var hela sträckan dubbelspårig. I början av 1990-talet blev Västra stambanan den första järnvägen i landet som anpassades till snabbtåg av typ X2.

Västra stambanan är kraftigt trafikerad, i synnerhet nära Göteborg och Stockholm där både godståg, loktåg, snabbtåg och pendeltåg använder banan. Banan är därför fyrspårig 2 km mellan Göteborgs centralstation och Olskroken, 5 km inom Järna station, samt från Flemingsberg till Stockholms södra. Den sista delen över Årstaviken blev fyrspårig sedan den nya Årstabron stod klar år 2005.

Banans sträckning mellan Järna och Göteborg är idag i stort sett den samma som vid invigningen, bortsett från en del förändringar i samband med att banan blev dubbelspårig och när den anpassades för snabbtåg. Sträckan Järna-Södertälje-Stockholm har dock genomgått mycket stora förändringar. Den första var när Sammanbindningsbanan mellan Stockholm S och C invigdes år 1871 som landets första dubbelspåriga järnväg. Det var på sin tid Sveriges dyraste järnvägsprojekt med en kostnad på två miljoner riksdaler per kilometer i 1870 års penningvärde.

1921 fick banan en ny dragning igenom Södertälje, och förseddes med en ny bro över Södertälje kanal. Södertelge öfre ersattes då av Södertälje södra.

Nästa stora förändring kom i samband med invigningen av Grödingebanan som är 31 kilometer lång och går från Järna igenom Södertälje via Igelstabron och Södertälje Syd till Flemingsberg i södra delarna av Stockholms tätort. I samband med detta fick Södertälje återigen en ny fjärrtågsstation, efter vilket den gamla södra station endast trafikeras av pendeltåg. Grödingebanan byggdes främst av två anledningar. Dels för att korta restiderna jämfört med den gamla mycket krokiga bansträckningen, men även för att ge plats åt fler tåg. Banan ses som mycket modern så till vida att geometrin är utformad på ett sätt så att banan till stor del är dragen igenom tunnlar och på höga viadukter. Dessutom flyttade man ut Södertäljes fjärrtågsstation längre från stadskärnan. Man har konstruerat banan för att möjliggöra hastigheter på 250 km/h i framtiden. Grödingebanan kostade 2,7 miljarder kronor att bygga. Banan öppnades för godstrafik i november 1994 och den 9 januari år 1995 skedde den officiella invigningen. Efter detta flyttades all persontrafik med fjärr- och regionaltåg över från den gamla sträckan via Södertälje södra/hamn. I dagsläget är det i princip bara lokaltåg och godståg som nyttjar den gamla järnvägen.

Det finns planer på att bygga ut sträckan mellan Alingsås och Göteborg till fyra spår, främst för att ge plats åt snabbgående tåg att köra om pendeltåg. Många av de förslag som finns har stött på motstånd från olika grupper, och man har därför haft svårt att komma fram till en bra lösning.

[redigera] Trafik

Den genomgående trafiken på banan består idag i princip uteslutande av snabbgående tåg i SJ:s X2000-koncept. De gör vanligtvis mycket få uppehåll, och kör sträckan på omkring tre timmar. Delsträckan Göteborg-Alingsås-Skövde tar ungefär en timme. Mellan Skövde och Hallsberg tar det cirka 40 minuter. Den sista sträckan Hallsberg-Södertälje-Stockholm tar en timme och 20 minuter. Snabbtågen kompletteras av enstaka InterCity-tåg vid veckoslut och storhelger. Det stora flertalet InterCity-tåg tar dock istället Mälarbanan via Västerås, och ansluter till stambanan i Hallsberg. Detta medför visserligen en avsevärt längre restid, men istället trafikerar man mer tättbefolkade områden så att fler kan använda sig av tågen.

Närmast Göteborg och Stockholm trafikeras banan av pendeltåg i lokal trafik. Det finns även många regionaltåg som trafikerar kortare sträckor, och gör uppehåll där få eller inga snabbtåg stannar. Mellan Stockholm och Hallsberg går exempelvis den så kallade Sörmlandspilen som bland annat gör uppehåll i Vingåker och Flen.