Vatikanstatens militär
Wikipedia
Den här artikeln behandlar Vatikanstatens militär.
När påven var en världslig härskare i Italien hade Påvestaten egna arméer och flottor. Kyrkostatens armé uppgick 1865 till mellan 10 000 och 15 000 man. Den bestod bland annat av Zuave Pontificale, Carabinieri Estiere, Legione d'Antibo, Infanteria Nativa, dragoner och artilleri. De flesta soldater var irländska, franska och tyska katoliker. Officerarna kom från katolska adelsfamiljer, bland annat från Tyskland. Sedan Kyrkostaten införlivats med Italien 1870, behöll den Heliga Stolen fyra militärkårer i sin tjänst. Alla utom Schweizergardet lades ner 1970, som ett led i den katolska kyrkans modernisering efter Andra Vatikankonciliet.
- Schweizergardet (Guardia svizzera pontificia), som bildades 1506, utgör idag Vatikanens armé om 110 man, rekryterade från de katolska kantonerna i Schweiz.
- Påvliga adelsgardet (Guardia nobile pontificia) bildades 1801 som ett gardeskavalleriförband, men ombildades 1870 till ett fotgarde. Gardet bestod av adelsmän som frivilligt tjänstgjorde på egen bekostnad.
- Palatsgardet (Guardia palatina d'onore), som bildades 1850, var ursprungligen en infanterimilis, men bestod efter 1870 av frivilligt tjänstgörande manskap.
- Påvliga gendarmeriet (Gendarmeria Pontificia), som bildades 1861, hade till uppgift att bevaka det påvliga palatset och basilikan. Det var känt för att vid parader bära enorma björnskinnsmössor. Vid nedläggningen 1970 överfördes dess polisiära uppgifter på en nybildad poliskår (Corpo di Vigilanza), numera Vatikanstatens gendarmeri.
Idag handhas militära och polisära uppgifter i Vatikanstaten av Schweizergardet, Vatikanstatens gendarmeri och ett särskilt kommando från den italienska statspolisen (Ispettorato di pubblica sicurezza presso il Vaticano).
