Schweiz

Wikipedia

Schweizerische Eidgenossenschaft
Confédération Suisse
Confederazione Svizzera
Confederaziun Svizra
Confoederatio Helvetica

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Unus pro omnibus, omnes pro uno (latin för "En för alla, alla för en")
Nationalsång: 'Schweizerpsalm'

Huvudstad	Bern 46° 57'N, 7° 25'E
Största stad	Zürich
Officiella språk	tyska (schweizertyska), franska, italienska, rätoromanska
Statsskick President Vicepresident	förbundsrepublik Micheline Calmy-Rey Pascal Couchepin
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Tysk-romerska riket 1 augusti 1291 24 oktober 1648
Yta • Totalt • Vatten	41 285 km² (133:e) 3,7 %
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	7 523 934 (94:e) 188,3 inv/km² (42:a)
BNP (PPP) • Totalt 2004 • Per capita	$309 miljarder (17:e) $47 493
Valuta	Schweizisk franc (`CHF`)
Tidszon	UTC +1 (CET)
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Dufourspitze 4 634 m ö.h. Genèvesjön 581 km² Rhen 375 km
Nationaldag	1 augusti
Landskod	ch
Landsnummer	`+41`

Schweiz, eller officiellt Schweiziska edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer. Landet är medlem av FN sedan 2002 och har även ett av FN:s kontor i Genéve

[redigera] Historia

Fördjupning: Schweiz historia

Schweiz historia brukar räknas från den 1 augusti 1291, då kantonerna Uri, Schwyz och Unterwalden gick ihop till Schweiz, som var en del av Tysk-romerska riket till 1499. 1648 erkändes Schweiz självständighet internationellt. Schweiz var neutrala i första världskriget och andra världskriget.

[redigera] Geografi

Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km² (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater. Landet gränsar till Österrike och Liechstein i öst, Tyskland i norr, Frankrike i väst och Italien i söder.

[redigera] Kantoner

Huvudartikel: Schweiz kantoner

Schweiz är indelat i 26 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.

[redigera] Regioner

Schweiz delas in i sju regioner.

Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Schaffhausen och Graubünden
Zürich - bestående av kantonen Zürich
Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
Tessin - bestående av kantonen Ticino
Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais

[redigera] Natur

Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt.

Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.

[redigera] Klimat

Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

[redigera] Berg

Matterhorn

Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..

	Topp	Höjd	Kanton
1	Dufourspitze	4 634 m	Valais
2	Nordend	4 609 m	Valais
3	Zumsteinspitze	4 563 m	Valais
4	Signalkuppe	4 556 m	Valais
5	Dom	4 545 m	Valais
6	Liskamm	4 527 m	Valais
7	Weisshorn	4 505 m	Valais
8	Taeschhorn	4 490 m	Valais
9	Matterhorn	4 478 m	Valais
10	Parrotspitze	4 436 m	Valais

[redigera] Floder

De tre längsta floderna i Schweiz är Aare (295 km), Rhône (tyska: Rotten; 264 km) och Rhen (tyska: Rhein 375 km).

Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer.

[redigera] Sjöar

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar. Genèvesjön är den största sjön i landet (581 km²).

[redigera] Städer

Huvudstad i Schweiz är Bern med knappt 130 000 invånare. Bland övriga större städer kan nämnas Zürich (365 000), Genève (185 000), Basel (165 000) och Lausanne (125 000).

[redigera] Demografi

Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).

[redigera] Politik

Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas.

Kantonerna Glarus och Innerrhoden i Appenzell har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati)

Landet har haft flest folkomröstningar i världen.

[redigera] Styrelseskick

Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.

[redigera] Den schweiziska konstitutionen

Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

[redigera] Federalism

I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern.

De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen.

En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

[redigera] Rösträtt

Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Schweiziska kvinnor fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt. Kvinnorna fick själva rösta om de ville ha rösträtt, vilket ledde till ett nej i det första valet.

[redigera] Förbundsförsamlingen

Huvudartikel: Förbundsförsamlingen

[redigera] Ständerrådet

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet

[redigera] Nationalrådet

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

[redigera] Förbundsrådet

Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz)

Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.

[redigera] President

Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när dennes röst är avgörande.

Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter

[redigera] Ekonomi

Schweiz levnadsstandard är bland de högsta i världen. Den finansiella sektorn, verkstadsindustrin och läkemedelsindudstrin är viktiga näringsgrenar. Även turismen är relativt betydelsefull. Traditionella verksamheter som choklad, klockor och ost spelar en underordnad roll, men kan indirekt bidra till Schweiz attraktivitet som turistland.