Vilhelm III av Nederländerna
Wikipedia
Wilhelm III, född 17 februari 1817 i Bryssel, död 23 november 1890 i Apeldoorn, var kung av Nederländerna och storhertig av Luxemburg 1849 - 1890.
Han var son till Vilhelm II av Nederländerna och Anna Pavlovna av Ryssland, som var syster till tsar Alexander I av Ryssland.
Redan i början av sin regering kom han i motsättning till det liberala partiet. År 1862 avskaffade han slaveriet i holländska Västindien. I samband med att det Tyska förbundet upplöstes 1866 försökte han frigöra Luxemburg och Limburg från deras traditionella sammanknippning med de tyska områdena - bland annat försökte han sälja Luxemburg till Frankrike, men det stoppades av Preussen.
Han avled 1890 till följd av en njursjukdom och efterträddes av dottern Wilhelmina av Nederländerna.
Han vigdes första gången 1839 med Sophie av Württemberg (1818 - 1877) och fick med henne sönerna Vilhelm (1840 - 1879; kronprins, död i lunginflammation), Mauritz (1843 - 1850) och Alexander (1851 - 1884; kronprins). Han vigdes andra gången 7 januari 1879 med Emma av Waldeck-Pyrmont (1858 - 1934) och fick med henne dottern Wilhelmina av Nederländerna (1880 - 1962).
