Władysław Bartoszewski
Wikipedia
Władysław Bartoszewski, född 19 februari 1922, är en polsk historiker, politiker, Polens ambassadör i Österrike 1990-1995, utrikesminister år 1995 och [[2000] samt senator 1997-2001.
Åren 1940-1941 var Bartoszewski politisk fånge i Auschwitz o9ch efter frigivningen deltog han i motståndsrörelsen, i hemarmén (Armia Krajowa) och deltog i Warszawaupproret 1944. Under kommunistregimen fängslades han tre gånger, först 1946-1948 och 1949-1954 under Stalinisttiden, och därefter 1981-1982 under Wojciech Jaruzelskis krigstillstånd. Han arbetade på den katolska veckotidningen Tygodnik Powszechny, undervisade modern historia vid det katolska universitetet i Lublin. Åren 1972-1982 var han ordförande i polska PEN-klubben. Bartoszewski spelade viktig roll för att normalisera förhållanden mellan Polen och Tyskland samt Israel. För sin aktiva hjälp för judar under andra världskriget fick han 1963 den israeliska utmärkelsen Rättfärdig bland folken.
Bartoszewski är författare till ett 40-tal böcker om bland annat Polens historia under och efter andra världskriget, förintelsen samt polska relationer till judar och tyskar.
